Utvecklingen i Chile
Svar på skriftlig fråga 2019/20:248 besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2019/20:226 av Amineh Kakabaveh (-) Protester i Chile, fråga 2019/20:229 av Håkan Svenneling (V) Protesterna i Chile och fråga 2019/20:248 av Mathias Tegnér (S) Utvecklingen i Chile
Amineh Kakabaveh har frågat mig om jag avser kalla till mig Chiles ambassadör och avkräva Chiles regering att militären ska vända tillbaka till sina kvarter och att frige alla fredliga demonstranter. Håkan Svenneling har frågat mig om jag avser ta några initiativ för att säkerställa att demonstranternas grundläggande fri- och rättigheter respekteras i Chile. Mathias Tegnér har frågat mig hur jag ser på våldsanvändningen mot civila, och hur Sverige kan stödja en fredlig utgång. Jag väljer att besvara frågorna samlat.
Jag vill inleda med att säga att jag delar mångas oro över den senaste tidens händelser i Chile. UD följer händelseutvecklingen noggrant och hållit särskild beredskap att bistå svenskar i behov av konsulär hjälp. Ambassaden har regelbundet uppdaterat sin reseinformation under oroligheterna.
Det är oerhört tragiskt med de dödsfall som inträffat i samband med protesterna, samt de många skadade. Som så ofta är fallet är det de mest utsatta och fattiga som drabbats hårdast i spåren av den omfattande plundringen och våldet. Tusentals människor har arresterats. Militärer som patrullerar Santiagos gator under politiska oroligheter är en syn som inte setts i Chile sedan diktaturåren under Augusto Pinochet. Detta väcker naturligtvis obehagliga minnen till liv för många chilenare – inte minst bland de cirka 50 000 svenskar med chilensk bakgrund. Många av dessa svenskar lämnade Chile som politiska flyktingar under militärdiktaturen och fann en fristad i Sverige.
Sveriges regering förväntar sig självklart att de mänskliga rättigheterna respekteras och att anklagelser om kränkningar av dessa utreds noggrant. FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter har accepterat en inbjudan från president Piñera att skicka observatörer för att undersöka sådana anklagelser. Det är centralt med transparens och oberoende granskningar i syfte att säkerställa en rättvisande bild av situationen.
Sverige och OECD har länge pekat på det generella problemet med stora och ökande inkomstklyftor. De obalanser som finns i bland annat Chile mellan de rikaste och fattigaste är inte hållbara. Samtidigt är det viktigt att Chile hittar en egen väg framåt, som leder till jämnare socioekonomisk fördelning.
Sverige och Chile har mycket goda relationer och starka mellanfolkliga band. Vårt samarbete är både djupt och brett och vi har bilaterala avtal på en rad områden. Sveriges regering står redo att bygga vidare på detta samarbete. Inom ramen för den bilaterala relationen diskuteras regelbundet frågor om demokrati och mänskliga fri- och rättigheter. UD publicerade 2017 en rapport om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Chile där bland annat frågor om ekonomisk ojämlikhet, segregation och polisbrutalitet togs upp. Som en del i associationsavtalet mellan EU och Chile hålls regelbundna dialoger om demokrati och mänskliga rättigheter.
Det är för tidigt att säga vilka långsiktiga konsekvenser demonstrationerna, inklusive regeringens och militärens svar på dessa, kommer få i Chile. Tydligt är dock att det chilenska samhället skakats om i grunden och att händelserna väckt stor uppmärksamhet i omvärlden. Chile behöver nu finna en väg framåt som adresserar de utmaningar och det missnöje som givit upphov till de omfattande protesterna.
Stockholm den 30 oktober 2019
Ann Linde
Skriftlig fråga 2019/20:248 av Mathias Tegnér (S) (Besvarad 2019-10-24)
Fråga 2019/20:248 Utvecklingen i Chile
av Mathias Tegnér (S)
till Utrikesminister Ann Linde (S)
I Sverige bor det ca 40 000–50 000 människor med bakgrund i Chile. Många av dessa kom till Sverige som politiska flyktingar till följd av militärkuppen i Chile 1973. Då visade Sverige stor solidaritet med den chilenska befolkningen och fördömde militärdiktaren i Chile. I dag har många av dessa chilenare blivit svenska medborgare och byggt upp ett helt nytt liv i Sverige. De har fått barn och barnbarn som fötts och vuxit upp i det svenska samhället och som ser sig själva som andra eller tredje generationens chilenare. Den chilenska diasporan utgör därmed en av de största diasporagrupperna i Sverige. I dag känner den här gruppen en stark oro och förtvivlan över de senaste dagarnas utveckling i Chile.
De senaste dagarnas händelseutveckling är en utveckling som få kunde förutse, när studenter för några veckor sedan fredligt började demonstrera mot en prishöjning i kollektivtrafiken i huvudstaden Santiago.
Å ena sidan har vissa grupper tagit tillfället i akt och förstört och plundrat mataffärer och bostäder. Detta är kriminellt och naturligtvis oförsvarligt, och kommer tyvärr att främst drabba dem som redan är utsatta. Å andra sidan var inte höjningen av avgifterna i kollektivtrafiken orsaken till det som sker nu, utan det var enbart droppen som fick bägaren att rinna över.
Chile är ett av världens mest ojämlika länder, och en stor majoritet av befolkningen kämpar för att vardagen ska gå ihop. I grund och botten har tusentals människor gått ut på gatorna i hela Chile för att visa sin avsky mot den nyliberala politik som skapat enorma klassklyftor och ekonomisk ojämlikhet.
Tyvärr har president Sebastián Piñera inte lyckats hantera situationen utan i stället förvärrat densamma genom uttalanden som ”landet befinner sig i krig”. Piñera har dessutom valt att utlysa undantagstillstånd och utegångsförbud. Inte sedan Pinochets död har militären synts på gatorna. För många väcker det fruktansvärda och traumatiska minnen att återigen se dem. För en del är beslutet oförsvarligt. Säkerhetsstyrkorna har mött demonstranterna med både vattenkanoner och tårgas, och 1 420 har gripits, enligt Nationella institutet för mänskliga rättigheter i Chile (INDH). Mot folkets ilska har presidenten alltså svarat med att sätta in säkerhetsstyrkor och vapen också mot de tusentals chilenare som i frustration över sina levnadsvillkor i fyra dagar har hamrat på kastruller. För varje dag som går river detta upp nya sår. När soldater ställs mot fredliga demonstranter så ökar risken för övertramp.
Det är också uppenbart att protesterna ökar i storlek för var dag som går och att de sprider sig från Santiago till andra städer. De repressiva åtgärderna från regeringens sida har i sin tur resulterat i en skrämmande våldsupptrappning, och på sociala medier cirkulerar ständigt nya videoklipp på militärer som skjuter mot den civila befolkningen och pansarvagnar som drar genom Santiagos gator. Minst 11 personer har mist livet och 84 personer har skjutits.
När de styrande höjde biljettpriset och stängde tunnelbanestationer så brast säkerhetsventilen i det chilenska samhället och ut välde en ilska och vrede som många har burit på länge. I korthet är budskapet till makten: Nu får det vara nog!
Tusentals människor samlas nu på gator runt om i Chile för att protestera mot ojämlikhet. Presidenten har mött folkets ilska med vapen. Militärens våld mot civila är oacceptabelt. Vi anser att presidenten är ansvarig för att stoppa våldet.
Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:
Hur ser ministern på våldsanvändningen mot civila, och hur kan Sverige stödja en fredlig utgång?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.