Stärkt rättssäkerhet kring omvårdnadsbidraget

Svar på skriftlig fråga 2021/22:643 besvarad av Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
S2021/08114 Socialdepartementet Socialförsäkringsministern Till riksdagen

Svar på fråga 2021/22:643 av Pia Steensland (KD)
Stärkt rättssäkerhet kring omvårdnadsbidraget

Pia Steensland har frågat mig vilka generella åtgärder jag och regeringen är villiga att vidta med anledning av den skarpa kritik som framförs i ISF:s rapport Från vårdbidrag till omvårdnadsbidrag och specifikt för att säkerställa rättssäkerheten kring bedömningen av föräldraansvaret vid ansökan av omvårdnadsbidraget.

Reformen för omvårdnadsbidraget och merkostnadsersättningen genomfördes för att öka transparensen, förutsebarheten och likformigheten i besluten och att skapa bättre förutsättningar för uppföljning av den enskildes behov. Arbetet med reformeringen av vårdbidraget och handikappersättningen till det nya omvårdnadsbidraget och merkostnadsersättningen har genomförts i nära dialog med funktionsrättsrörelsen. Även riksdagens socialförsäkringsutskott har haft ett starkt och konstruktivt engagemang i frågan.

Regeringen har gett Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) i uppdrag att granska reformen. Genomgripande reformer likt denna behöver alltid utvärderas. För regeringen är det särskilt viktigt att följa upp hur reformens utfall svarar mot lagstiftarens intention. Syftet med reformen har inte varit att skärpa kraven eller försämra den ekonomiska situationen för den berörda målgruppen. Syftet har varit att skapa enklare och tydligare regler för ersättningar till barn och vuxna med funktionsnedsättning.

ISF bedömer att omvårdnadsbidraget har blivit en tydligare och mer transparent förmån än vårdbidraget, men att det finns oklarheter kring vad som kan anses ingå i normalt föräldraansvar. Frågan om föräldraansvar är komplex och inte heller ny med omvårdnadsbidraget utan ingick även i bedömningen om vårdbidrag. Det är mycket bra att ISF nu har analyserat frågan. Rapporten visar att fördelningen mellan ersättningsnivåerna har förändrats. ISF har dock inte analyserat om de tidigare besluten om vårdbidrag och de nya besluten om omvårdnadsbidrag är korrekta eller om ersättningsnivåerna ligger på en korrekt nivå. En möjlig förklaring till förändringen kan enligt ISF vara att det kan ha gått lång tid mellan de båda besluten och att barnets utveckling kan ha påverkat behovet av omvårdnad och tillsyn.

Rapporten presenterades nyligen och resultatet av granskningen analyseras nu noggrant för att överväga nästa steg. De rekommendationer som ISF presenterar i sin granskning är ett viktigt underlag för att kunna vidta åtgärder. Regeringen tar ISF:s rekommendationer på stort allvar. För regeringen är det viktigt att dessa stöd för familjer som har särskilt behov av dem, fungerar väl och på det sätt som är avsett. Regeringen har tidigare bl.a. tillskjutit ytterligare medel till Försäkringskassan i syfte att stärka handläggningen och förkorta handläggningstiderna samt förlängt övergångsperioden då förlängt vårdbidrag kan beviljas. Regeringen utesluter inte att vidta åtgärder om reformens intention inte uppfylls.

När det gäller förslagen i betänkandet Stärkt rätt till personlig assistans – Ökad rättssäkerhet för barn, fler grundläggande behov och tryggare sjukvårdande insatser (SOU 2021:37) faller frågorna under statsrådet Hallengrens ansvarsområde. I budgetpropositionen 2022 aviserade regeringen sin avsikt att återkomma med förslag som utgår från betänkandet. Betänkandet är remitterat och bereds nu i Regeringskansliet.

Stockholm den 11 januari 2022

Ardalan Shekarabi

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Skriftlig fråga (Inlämnad 2021-12-16)