Till innehåll på sidan

Samarbetet med Kuba

Svar på skriftlig fråga 2016/17:1290 besvarad av Utrikesminister Margot Wallström (S)

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

DOCX


PAGE

2


Utrikesdepartementet

Utrikesministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2016/17:1290 Samarbetet med Kuba och 2016/17:1291 Fängslade aktivister på Kuba av Birgitta Ohlsson (L)

Birgitta Ohlsson har frågat statsrådet Lövin om hon är redo att bryta samarbetet med Kuba i och med att landets regim inte har visat att man respekterar det som överenskommits i avsiktsförklaringen om samarbete mellan våra länder. Ohlsson har också frågat statsrådet Lövin om hon kommer att kräva att de fängslade aktivisterna i landet släpps. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågorna.

Jag väljer att besvara frågorna i ett sammanhang.

Regeringen ser fortfarande med oro på det minskade utrymmet för det civila samhällets möjligheter att verka i Kuba. Det är också något som regeringen har tagit upp i vår politiska dialog med landet, såväl under kabinettssekreterare Annika Söders besök i Kuba förra året som under statssekreterare Ulrika Modéers resa nu under våren. Vi har också framfört att Sverige ser politiska och ekonomiska reformer som avgörande för utvecklingen i Kuba.

Samtidigt har vi under de senaste åren följt de förändringar som skett i Kuba, med bland annat en öppning mot omvärlden och försiktiga ekonomiska reformer. Nästa år förväntas en politisk övergång till en yngre generation då Raúl Castro avser att lämna presidentämbetet.

Vi tror att Sverige har en viktig roll att spela i detta historiska skede i Kuba. Vi tror också att dialog och utbyte är vägen framåt, men vi måste ha ett långsiktigt perspektiv.

Det är tydligt att isoleringspolitiken spelat ut sin roll. Vår avsikts-förklaring med Kuba är en signal om att vi öppnar upp för dialog och samarbete. Avsiktsförklaringen är allmänt hållen och innehåller inga formella åtaganden. Den ger oss en plattform för att samarbeta kring många olika frågor och etablerar en regelbunden politisk dialog, bland annat om mänskliga rättigheter. EU:s avtal om samarbete och dialog med Kuba, som för närvarande behandlas i Europaparlamentet, ger ytterligare en sådan plattform.

Vårt engagemang för det kubanska folket är brett. Förändringsaktörer finns på många nivåer i samhället och de kan få stöd på olika sätt. Vi följer utvecklingen i landet noga genom en fortsatt dialog med aktörer från olika delar av det kubanska samhället. Det är tydligt att det finns en tilltro till Sverige som ett land som alltid verkar för respekt för de mänskliga rättigheterna. Det finns också ett stort intresse för svenska samhällslösningar. Detta sammantaget ger oss stora möjligheter att fortsätta verka för att utvecklingen i Kuba ska gå i en positiv riktning.

Stockholm den 9 maj 2017

Margot Wallström

Skriftlig fråga 2016/17:1290 av Birgitta Ohlsson (L) (Besvarad 2017-04-27)

Fråga 2016/17:1290 Samarbetet med Kuba

av Birgitta Ohlsson (L)

till Statsrådet Isabella Lövin (MP)

 

En förhoppning hos Sverige, EU och USA var att man genom att bryta isoleringen med Kuba skulle få landet att gå i en mer demokratisk riktning. Biståndsministern har uttryckt att Kuba genomgår en ”öppning gentemot omvärlden” och att den svenska regeringen tack vare dialogen uppmanat den kubanska att ratificera de grundläggande konventionerna om mänskliga rättigheter (Aftonbladet den 29 september 2016).

Men inget har hänt sedan dess. Regimen fortsätter att förtrycka sina medborgare. Inga reformer har antagits som ens på papperet vittnar om att en kubansk vår kan stå för dörren. Tvärtom lever demokratiaktivisterna på ön under ett fortsatt hårt tryck. Diktaturen framstår stärkt inför omvärldens legitimitet och tystnad inför människorättskränkningarna. MR-organisationen Civil Rights Defenders rapporterar att bilden i den kubanska demokratirörelsen i stället är att omvärldens nya relation till den kubanska regeringen har skapats på bekostnad av relationerna till demokratirörelsen.

Detta händer samtidigt som demokratin backar globalt för elfte året i rad. Kränkningar av politiska rättigheter ökar. I sin skrivelse om krympande demokratiskt utrymme från mars i år uttrycker Sida att det finns ”mycket begränsad kunskap om hur effektiva ansträngningarna att genom politisk dialog motverka det krympande utrymmet har varit”. Detta tycker vi liberaler är oroande. Svenska skattepengar ska inte slösas på ineffektivt bistånd, och Sverige som stat ska inte bidra till att ekonomiskt stärka diktaturer. Regeringen har en skyldighet att precisera vilka mål man hoppas kunna nå med sin diplomatiska strategi på Kuba.

Den 18 december 2015 undertecknades en avsiktsförklaring med Kuba, som är giltig i två år. Ett lämpligt mål att ställa upp inför tvåårsdagen är att alla politiska fångar har släppts och att trakasserierna mot demokratirörelsen har upphört. Kan den kubanska regeringen inte visa på några framgångar vad gäller demokratiseringen och MR-respekten är det helt orimligt att förlänga samarbetet. Sverige ska då bryta avsiktsförklaringen.

Mot bakgrund av detta vill jag fråga statsrådet Isabella Lövin:

 

Är statsrådet redo att bryta samarbetet med Kuba i och med att landets regim inte visat att man respekterar det som överenskommits i avsiktsförklaringen?

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.