Säkerhetsmässiga konsekvenser av utländskt ägande av vindkraft

Svar på skriftlig fråga 2021/22:259 besvarad av Statsrådet Anders Ygeman (S)

Statsrådet Anders Ygeman (S)
I2021/02785 Infrastrukturdepartementet Energi- och digitaliseringsministern Till riksdagen

Svar på fråga 2021/22:259 av Lars Beckman (M)
Säkerhetsmässiga konsekvenser av utländskt ägande av vindkraft

Lars Beckman har frågat mig hur jag agerar, på kort och på lång sikt, för att säkerställa de nationella säkerhetsmässiga konsekvenserna av att den kinesiska staten gör så betydande investeringar i den svenska vindkraftsutbyggnaden.

Sverige har en öppen ekonomi med stark betoning på frihandel. Det ligger i Sveriges intresse att ha handel med andra länder, däribland Kina, för jobb och hållbar tillväxt i Sverige. Regeringen är samtidigt medveten om de säkerhetsproblem som kan uppstå vid vissa utländska förvärv av känslig infrastruktur och känsliga teknologier. I regeringens skrivelse Arbetet i frågor som rör Kina (skr. 2019/20:18) har regeringen också uttalat att Kinas växande globala inflytande innebär både möjligheter och utmaningar.

Säkerhetsfrågor står högt upp på regeringens agenda och regeringen har redan tagit en rad initiativ för att minska risken för oönskade utländska direktinvesteringar inom skyddsvärda områden. Den 1 januari 2021 skärptes bl.a. bestämmelserna i säkerhetsskyddslagen (2018:585). Lagändringarna gör det möjligt att stoppa överlåtelser av säkerhetskänslig verksamhet och egendom av betydelse för Sveriges säkerhet.

I maj i år överlämnade regeringen proposition Ett starkare skydd för Sveriges säkerhet (prop. 2020/21:194) till riksdagen med förslag till lagändringar som bl.a. syftar till att stärka tillsynen på området. Riksdagen har ställt sig bakom regeringens förslag.

Regeringen har vidare beslutat om flera myndighetsuppdrag i syfte att fördjupa myndigheternas samverkan kring utländska direktinvesteringar och för att förbättra myndigheternas kunskapsläge. Till detta kan läggas att under hösten 2020 trädde en ny lag i kraft som gör att EU:s förordning om utländska direktinvesteringar kan tillämpas i Sverige. Sverige kan därigenom utbyta information med andra medlemsstater i EU om direktinvesteringar. Lagen ska underlätta det internationella samarbetet på området.

Avslutningsvis bör nämnas att Direktinvesteringsutredningen den 1 november överlämnade sitt betänkande Granskning av utländska direktinvesteringar (SOU 2021:87). Förslagen i betänkandet bereds för närvarande i Regeringskansliet.

Stockholm den 3 november 2021

Anders Ygeman

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Skriftlig fråga (Inlämnad 2021-10-25)