Regeringens stöd till Syriens nationella armé

Svar på skriftlig fråga 2019/20:176 besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S)

Start
Svar på skriftlig fråga är ännu inte publicerad


Utrikesdepartementet

Utrikesministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2019/20:176 Regeringens stöd till Syriens nationella armé samt 2019/20:181 Rymning av IS-terrorister i Syrien av Markus Wiechel (SD)

Markus Wiechel har frågat mig om regeringen avser att ändra sitt ställningstagande gentemot den så kallade syriska interimsregeringen mot bakgrund av deras roll i ockupationen av Afrin och Rojava, samt vad regeringen avser göra för att förhindra att IS-terrorister släpps ut eller lyckas rymma. Jag avser att besvara dessa frågor i ett sammanhang.

Wiechel hävdar att regeringen och EU uttryckt stöd för den s.k. Syriska Nationella Armén som just nu deltar i Turkiets militära offensiv i nordöstra Syrien. Detta stämmer inte. Av EU:s rådsslutsatser från april 2018 framgår tydligt att EU fortsatt ska verka för att ge människor i oppositionskontrollerade områden en möjlighet att leva ett värdigt liv. I den kontexten var den s.k. syriska interimsregeringen en av många aktörer som EU samarbetade med. Som regeringen tydliggjort för Wiechel vid upprepade tillfällen (2017/18:570 och 2017/18:1349) är de grupper och insatser som EU har stöttat inte väpnade utan civila. Att på denna grund hävda att EU och regeringen stödjer de grupper som nu går Turkiets ärenden i offensiven i nordöstra Syrien är inte sanningsenligt.

Regeringen har vid upprepade tillfällen fördömt den pågående turkiska attacken i nordöstra Syrien: den strider mot folkrätten, gagnar Daesh och leder till stort mänskligt lidande, inte minst för kurderna men också andra minoriteter som assyrier, syrianer och yazidier. Detta fördömande inbegriper naturligtvis även de väpnade grupper som deltar på den turkiska sidan i de pågående stridigheterna, inklusive den s.k. Syriska Nationella Armén.

På EU:s utrikesministermöte 14 oktober enades medlemsstaterna om att både fördöma Turkiets militära offensiv och att vidta kraftfulla åtaganden mot vapenexport till Turkiet – något som Sverige varit pådrivande för. Ytterligare restriktiva åtgärder kan inte uteslutas. Sverige har inte levererat några militära vapensystem till Turkiet i modern tid. De senaste åren har ISP meddelat ett antal avslag rörande export till Turkiet. Den 15 oktober 2019 återkallade ISP samtliga gällande utförseltillstånd rörande försäljning av svensk krigsmateriel till Turkiet. Det innebär att ingen export kan ske.

Efter mer än åtta år av konflikt behöver Syrien och regionen fred och stabilitet, inte ytterligare konflikt. Den enda vägen till hållbar fred i Syrien förblir en FN-ledd politisk lösning i linje med FN:s säkerhetsrådsresolution 2254.

Jag delar oron över rapporter om att människor ska ha kunnat fly från läger med Daesh-medlemmar och anhängare. Det var precis en sådan utveckling som regeringen varnade för redan innan offensiven var ett faktum. Därför står vi sedan länge i mycket nära kontakt med kurdiska företrädare, samtalar löpande med de humanitära organisationer som verkar i lägren, agerar inom den globala koalitionen för att bekämpa Daesh och lyfter frågan i vår dialog med USA och inom EU. Vi har också tydliggjort att ett tungt ansvar vilar på Turkiets axlar.

Stockholm den 23 oktober 2019

Ann Linde –

Övrigt om svar på skriftliga frågan