Personer med skyddsbehov som är kvar i Afghanistan
Svar på skriftlig fråga 2021/22:809 besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2021/22:809 Pål Jonson (M)
Personer med skyddsbehov som är kvar i Afghanistan.
Pål Jonson har frågat mig om min bedömning när det gäller antalet personer med skyddsbehov som är kvar i Afghanistan och om jag avser verka för att de ska evakueras till Sverige.
När det operativa evakueringsarbetet i fas 2 avslutades i december hade den absoluta majoriteten av de skyddsbehövande afghaner med koppling till Sverige, och som presenterats för vidarebosättning i Sverige, kunnat lämna Afghanistan. Det finns dock ett antal personer kvar.
När jag höll min presskonferens 17 december handlade det om sammanlagt ungefär 50 personer, främst Försvarsmaktens fd lokalanställda med familjer. Ett ytterligare antal individer har tillkommit efter detta. Det är alltså personer som redan har presenterats till Migrationsverket för vidarebosättning. De hade av olika skäl inte kunnat resa med de transporter som arrangerats under hösten och Utrikesförvaltningen fortsätter därför att arbeta på att hjälpa dessa personer att lämna Afghanistan. Migrationsverket är ansvarig myndighet för beslut om uppehållstillstånd och vidarebosättning. Alla bedömningar görs enligt utlänningslagens bestämmelser. Vid uttagning för vidarebosättning ska en säkerhetsprövning ske i varje enskilt fall.
UD och ambassaden i Kabul kontaktas fortsatt därtill av personer som vill komma till Sverige och vi kontaktas också av nätverk och intressenter för dessa här i Sverige. Det är naturligtvis viktigt att alla som kontaktat ambassaden eller UD får ett svar. Ärenden om internationellt skydd prövas av Migrationsverket.
Stockholm den 26 januari 2022
Ann Linde
Skriftlig fråga 2021/22:809 av Pål Jonson (M) (Besvarad 2022-01-19)
Fråga 2021/22:809 Personer med skyddsbehov som är kvar i Afghanistan
av Pål Jonson (M)
till Utrikesminister Ann Linde (S)
Den 15 augusti 2021 föll Kabul, och talibanerna tog över Afghanistan. En rad lokalanställda och tolkar som hade arbetat för den svenska insatsen i Afghanistan blev då kvar i landet och löpte stor risk att drabbas av repressalier från talibanerna.
Moderaterna var tidigt tydliga med att Sverige skulle behöva ta sitt ansvar gällande skyddsbehovet för afghanska tolkar och lokalanställda som ingått i den svenska insatsen i Afghanistan.
Tyvärr valde regeringen att obstruera försöken att hitta en lösning och kunna flyga ut dem med skyddsbehov. Först samma dag som Kabul föll tog regeringen beslut att använda kvotflyktingsystemet för att ge de lokalanställda skydd i Sverige, något som borde ha gjorts mycket tidigare. Resultatet blev att många av dem som hade hjälpt den svenska styrkan blev kvar i Afghanistan.
Regeringen har sedan dess i omgångar kunnat ta hem vissa av dem som ansetts ha skyddsbehov. Den 17 december 2021 gjorde utrikesminister Ann Linde ett uttalande där hon sa att i stort sett alla de som hade arbetat åt Försvarsmakten i Afghanistan hade kunnat tas till Sverige och att evakueringsinsatsen skulle avslutas.
Uppgifter gör dock gällande att det fortfarande finns kvar ett flertal individer kvar i Afghanistan som uppfyller kriterierna för skyddsbehov. Det nätverk i Sverige som har verkat för att ta hit de afghaner som har arbetat för den svenska styrkan i Afghanistan hävdar i ett mejl till UD att det finns 43 individer som har arbetat för den svenska försvarsmakten, har skyddsskäl och är kontaktbara med kort varsel samt har kontaktat ambassaden.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga utrikesminister Ann Linde följande:
Vad är ministerns bedömning när det gäller antalet personer med skyddsbehov som är kvar i Afghanistan, och avser ministern att verka för att de ska evakueras till Sverige?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.