Metoder för beräkning av felaktiga utbetalningar inom assistansersättningen
Svar på skriftlig fråga 2019/20:841 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
S2020/
00445/FST
Socialdepartementet
Socialministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2019/20:841 av Pia Steensland (KD)
Metoder för beräkning av felaktiga utbetalningar inom assistansersättningen
Pia Steensland har frågat mig vad jag anser om att man använder Expertmetoden, som enligt forskare och Försäkringskassan saknar evidens för att beräkna felaktiga utbetalningar inom assistansersättningen, och vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att säkerställa att evidens-baserade metoder kommer att användas framöver.
Jag delar Pia Steenslands syn att det är viktigt att förhindra felaktiga utbetalningar och brott mot våra välfärdssystem samtidigt som det inte får innebära att personer med omfattande funktionsnedsättningar inte får det stöd de behöver för att leva sina liv som andra.
Regeringen är angelägen om att minska risken för felaktiga utbetalningar och brottsligt utnyttjande av alla välfärdssystem. De utbetalande myndigheterna har därför i uppgift att säkerställa att felaktiga utbetalningar inte görs och motverka bidragsbrott. För att fullgöra sin uppgift behöver myndigheterna arbeta med flera åtgärder och rikta insatserna där de gör störst nytta, bland annat genom att kontinuerligt genomföra riskanalyser och vidareutveckla olika metoder för att minska sådana risker. Delegationen mot över-utnyttjande av och felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen (Fi 2016:07, dir. 2016:60) har tillfört ytterligare kunskap om problemens omfattning och redovisar även den osäkerhet som föreligger beträffande deras olika bedömningar. För områden där empiriska underlag saknas blir också osäkerheten större. Vilka metoder som sedan är bäst lämpade för att minska risken för felaktiga utbetalningar och motverka bidragsbrott anser jag vara upp till myndigheten, eller utredningen i det enskilda fallet, att bedöma utifrån deras kännedom om den specifika verksamheten.
För mig är det avgörande att de personer som har rätt till assistansersättning också får det. I Försäkringskassans regleringsbrev för 2020 har regeringen förtydligat att myndigheten ska redovisa de åtgärder som har vidtagits för att säkerställa kontroll i syfte att motverka bidragsbrott inom assistans-ersättningen. Redan i dag följer dock regeringen regelbundet upp myndighetens arbete, både enskilt och i samverkan med andra myndigheter.
Stockholm den 5 februari 2020
Lena Hallengren
Skriftlig fråga 2019/20:841 av Pia Steensland (KD) (Besvarad 2020-01-30)
Fråga 2019/20:841 Metoder för beräkning av felaktiga utbetalningar inom assistansersättningen
av Pia Steensland (KD)
till Socialminister Lena Hallengren (S)
Den senaste tiden har frågan om fusk inom assistansersättningen aktualiserats. För oss kristdemokrater är det viktigt att beivra det fusk och överutnyttjande som finns inom assistansersättningen. Samtidigt är det viktigt att metoderna för uppskattningar av felaktiga utbetalningar som görs inom välfärdssystemen vilar på vetenskaplig grund. Det är också avgörande att debatten om fusk inom assistansen inte används för att rättfärdiga de nedskärningar som har skapat den pågående och allvarliga kris där människor med omfattande funktionsnedsättning inte får det stöd de behöver för att leva sina liv som andra.
Den metod som hittills har använts för att bedöma de felaktiga utbetalningarnas omfattning är den så kallade Expertmetoden (Expert Elicitation), som innebär att experter inom området gör bedömningar av hur stor omfattning de tror att fusket har. Nu senast fick Försäkringskassan i uppdrag att göra en bedömning av omfattningen av fusk i socialförsäkringssystemen till Delegationen för korrekta utbetalningar från välfärdssystemen (Samlade åtgärder för korrekta utbetalningar från välfärdssystemen (SOU 2019:59)). Genom åren har rapporterna kommit fram till att drygt 10 procent av utbetalningarna var felaktiga.
Expertmetoden har fått utstå skarp kritik från forskare utifrån främst två aspekter: Dels är metoden utvecklad för att bedöma naturvetenskapliga data, vilka har en helt annan typ av osäkerhet än data genererade inom välfärdssystem. Dels har de aktuella utredningarna inte följt de metodologiska rekommendationer som finns för hur man ska gå till väga.
Nyligen uttalade chefen för Försäkringskassans avdelning för analys och prognos följande: ”Rent generellt delar Försäkringskassan den bedömning som flera forskare gjort att metoden 'Expert Elicitation', som bygger på att experter gör antaganden, inte är lämplig just för att skatta omfattningen av felaktiga utbetalningar. Osäkerheten blir alltför stor.” Det var ett välkommet ställningstagande från myndigheten.
Med anledning av det ovanstående vill jag ställa följande fråga till socialminister Lena Hallengren:
Vad anser socialministern om att man använder Expertmetoden, som enligt forskare och Försäkringskassan saknar evidens för att beräkna felaktiga utbetalningar inom assistansersättningen, och vilka åtgärder avser ministern och regeringen att vidta för att säkerställa att evidensbaserade metoder kommer att användas framöver?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.