kunskap om könsmaktsordningen i skolan

Svar på skriftlig fråga 2003/04:600 besvarad av Thomas Östros

den 28 januari

Svar på fråga 2003/04:600 om kunskap om könsmaktsordningen i skolan

Utbildningsminister Thomas Östros

Gudrun Schyman har frågat om jag avser att vidta några åtgärder för att kunskaperna om könsmaktsordningen ska bli en självklar del av skolans undervisning.

Att arbeta för jämställdhet och bryta könsmaktsordningen är ett långsiktigt och ständigt pågående arbete. Skolan ska utforma sin verksamhet så att könsmönster förändras och bryts och vara en plats där grunden läggs för ett samhälle med mer jämställda och jämlika strukturer än dagens. Regeringen vidtar en rad åtgärder för att bryta könsmaktsordningen, ge arbetet en mer feministisk inriktning samt öka personalens kunskap om och kompetens i jämställdhet i skolan.

När skollagen reviderades 1995 fick jämställdhet en mer framträdande plats. I skollagen (1 kap. 2 §) står att verksamheten ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och att alla som verkar i skolan ska främja jämställdhet mellan könen och aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. I läroplanerna (Lpo 94, Lpf 94 och Lpfö 98) formuleras verksamheternas värdegrund och uppdrag. I Lpo 94 står att skolan aktivt och medvetet ska främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Undervisningen ska både förmedla demokratiska värderingar och bedrivas i demokratiska arbetsformer.

I augusti 2003 fattade regeringen beslut om en jämställdhetsdelegation för förskolan. Delegationens främsta uppgift är att lyfta fram, förstärka och utveckla förskolans jämställdhetsarbete. Uppdraget omfattar perioden den 1 december 2003 till och med den 30 juni 2006. Senast den 1 december 2004 ska delegationen delredovisa sitt arbete och sina resultat tillsammans med analys och förslag i en rapport.

Ett annat exempel är de medel regeringen avsatt för utbildning av pedagogiska resurspersoner i jämställdhet och genuskunskap, så kallade genuspedagoger. Utbildningen riktar sig till lärare och pedagoger i förskolan, den obligatoriska skolan och gymnasieskolan. Regeringens ambition är att det ska finnas minst en sådan resursperson i varje kommun i slutet av 2004.

Ett inspirationsmaterial, Hur är det ställt? Tack, ojämt!, har tagits fram av Myndigheten för skolutveckling. Alla kommuner och skolor i landet har fått materialet. Bakgrunden är ett uppdrag från regeringen att ta fram och sprida lärande exempel på hur skolor och kommuner i samverkan med olika organisationer och myndigheter arbetar med jämställdhet samt social och etnisk mångfald. I materialet redovisas lärande exempel där sex skolor och kommuner berättar om sina erfarenheter och hur de arbetar.

I regeringens skrivelse 2001/02:188 Utbildning för kunskap och jämlikhet @ regeringens utvecklingsplan för kvalitetsarbetet i förskola, skola och vuxenutbildning redovisas de övergripande riktlinjerna för ett stärkt kvalitetsarbete på alla nivåer inom utbildningssystemet. Utgångspunkten för detta arbete är det samlade kvalitetsprogrammet för skolan @ Alla skolor ska vara bra skolor @ som regeringen presenterade våren 2003. Kommunens och skolans kvalitetsbedömning av resultat och måluppfyllelse ska utgå från skolans hela uppdrag, det vill säga såväl läroplanernas som kursplanernas mål. Skolverkets uppdrag att utöva kvalitetskontroll genom utvärdering, uppföljning och utbildningsinspektion har skärpts. I utbildningsinspektionen ingår kvalitetsgranskning och tillsyn. Då sker även granskning av och tillsyn över skolornas arbete med värdegrunden i vilken jämställdhet ingår.

Jämställdhet i skolan är en pedagogisk fråga och en kunskapsfråga och ska utgöra en självklar del av skolans undervisning, vilket redan klart framgår av grund- och gymnasieskolans läroplaner. Lärarna ska klargöra och med eleverna diskutera det svenska samhällets värdegrund och dess konsekvenser för det personliga handlandet. Varje lärare ska också verka för att flickor och pojkar får ett lika stort utrymme i undervisningen. Rektor har som pedagogisk ledare det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen och att det övergripande kunskapsområdet jämställdhet integreras i undervisningen.