Investeringsstödet och statsstödsreglerna

Svar på skriftlig fråga 2017/18:600 besvarad av Statsrådet Peter Eriksson (MP)

Statsrådet Peter Eriksson (MP)


N2018/

2018/00367/PBB

Till riksdagen

Svaret är avsett att lämnas



ndagen den

31

januari 2018.

Bör inte publiceras innan svaret har överlämnats

.


Svar på fråga 2017/18:600 av Caroline Szyber (KD)
Investeringsstödet och statsstödsreglerna

Caroline Szyber har frågat mig om jag fortfarande anser att investeringsstödet är ett lagligt statsstöd som är förenligt med artikel 56.3 i kommissionens förordning (EU) nr 651/2014, den s.k. allmänna gruppundantagsförordningen (GBER).

Statsstödsreglerna är tillämpliga om offentliga medel ges till en aktör som bedriver ekonomisk verksamhet. Om ett stöd tillfaller privatpersoner omfattas det inte av statsstödsreglerna, eftersom det är ett stöd till icke-ekonomisk verksamhet.

Syftet med bestämmelsen om marknadsprissättning enligt artikel 56.3 GBER är att stödet inte ska kanaliseras vidare till företag i nästa led. Om stöd lämnas för att t.ex. uppföra lokaler som kan hyras av kommersiella aktörer, ska den som hyr en sådan lokal inte själv få ett stöd genom att hyran är subventionerad. För sådana ytor lämnas heller inget investeringsstöd. Eftersom det, i detta fall, är privatpersoner i det sista ledet som får del av stödet, behöver inte det pris som tas ut, alltså hyran, motsvara marknadspriset.

Investeringsstöd kan endast ges för boarea och ytor för gemensamma aktiviteter, såsom utrymmen för de boendes måltider, samvaro, hobby och rekreation. Stöd utbetalas inte för kommersiella lokaler. Förmånen av lägre hyra tillfaller privatpersoner medan innehavare av hyreslokaler där ekonomisk verksamhet bedrivs inte mottar stöd (i form av nedsättning av hyra).

När det sedan gäller hur stödet ska beräknas i det enskilda fallet är detta en uppgift för länsstyrelserna med hjälp av det underlag som finns. I detta arbete är Boverkets beräkningsmodell ett hjälpmedel. Någon avsikt att missgynna den som bygger billigare än andra finns inte. Hela regeringens bostadspolitik går ut på att uppmuntra ett billigare bostadsbyggande utan att man ger avkall på kvaliteten.

Investeringsstödet, och därmed också Boverkets beräkningsmodell, tar sin utgångspunkt i dels reglerna i artikel 56 i GBER, dels i de allmänna principerna för statsstöd. Ett projekt som får stöd får inte överkompenseras, vilket innebär att lönsamheten efter stöd måste vara rimlig i förhållande till verksamheten i fråga. Stöd som leder till att lönsamheten för verksamheten eller projektet är högre än normalt skulle bidra till att snedvrida konkurrensen. Att stödet inte ska leda till vare sig snedvridning av konkurrensen eller till överkompensation i det enskilda fallet är självklart.

En konsekvens av detta blir att med samma villkor i övrigt, t.ex. vad gäller intjäningsförmågan (hyresintäkterna) så behöver ett ”billigt” projekt mindre stöd för att kunna genomföras med normal lönsamhet än vad ett dyrare projekt behöver. Vid beräkningen av stödet för det enskilda projektet kan man dock inte enbart titta på stödbeloppet i kronor utan måste ta hänsyn till lönsamheten i förhållande till investeringen. Ser vi till de exempel som tas i frågan är det för det första klart att ingetdera projektet skulle ha blivit av utan stöd då resultatet för båda är negativt utan stöd. Det billigare projektet behöver dock inte lika mycket stöd som det med högre produktionskostnad får att nå normal lönsamhet. Ställer man i stället resultatet i relation till investeringens storlek (produktionskostnaden) så är det billigare projektet mer lönsamt.

Boverket får meddela föreskrifter om verkställigheten av denna förordning och har ett ansvar för att de verktyg som myndigheten tagit fram för att besluten om att bevilja stöd samt beräkna stödets storlek ska bli korrekta och vara förenliga med förordningen om statligt investeringsstöd för hyresbostäder och bostäder för studerande, med allmänna gruppundantagsförordningen och Europeiska unionens statsstödsregler.

Avslutningsvis vill jag klargöra att Regeringskansliets och min bedömning är och hela tiden har varit att förordningen är förenlig med artikel 56 GBER, liksom att de berörda myndigheterna tar sitt ansvar för att tillämpningen blir korrekt.

Stockholm den 29 januari 2018

Peter Eriksson

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Skriftlig fråga (Inlämnad 2018-01-18)