Ideellt arbete med sjukersättning

Svar på skriftlig fråga 2011/12:466 besvarad av Statsrådet Ulf Kristersson

den 21 mars

Svar på fråga

2011/12:466 Ideellt arbete med sjukersättning

Statsrådet Ulf Kristersson

Wiwi-Anne Johansson har frågat mig om jag kommer att ta initiativ till en sådan lagstiftning som möjliggör ideellt arbete utan anmälningsplikt eller förlust av ersättning.

En grundläggande princip i sjukförsäkringen är att en person inte har rätt till ersättning för den del som personen förvärvsarbetar eller för övrigt kan antas ha arbetsförmåga.

Särskilda bestämmelser gäller för de personer som har beviljats varaktig sjukersättning med stöd av de regler som gällde före den 1 juli 2008. Dessa personer kan bland annat arbeta ideellt utan någon begränsning och ändå behålla sin sjukersättning. På Försäkringskassans hemsida finns information om vad som gäller för dessa försäkrade. Det anges bland annat följande: ”Arbetar du ideellt utan inkomst behöver du inte ansöka om att arbeta med sjukersättning eller meddela Försäkringskassan. Det är bara om du får arvode eller lön som du ska ansöka.”

Övriga personer med hel sjuk- eller aktivitetsersättning har möjlighet till ett ideellt arbete eller ett förvärvsarbete inom ramen för den restarbetsförmåga som personerna kan antas ha kvar, den så kallade åttondelen (prop. 1997/98:111).

Från och med den 1 januari 2009 gäller att en person som avser att påbörja ett förvärvsarbete ska anmäla detta till Försäkringskassan innan ett sådant arbete påbörjas. Detta gäller även ett arbete som utförs i begränsad omfattning inom ramen för åttondelen. Det kan till exempel handla om ett politiskt uppdrag med arvode. Bakgrunden till denna förändring är att Delegationen mot felaktiga utbetalningar lyft fram att möjligheten för försäkrade att arbeta en åttondel vid hel förmån utgör en försvårande faktor för Försäkringskassans arbete att minska felaktiga betalningar (prop. 2007/08:124).

Dessutom gäller att en person med sjukersättning ska anmäla till Försäkringskassan om arbetsförmågan har förbättras. Personer som har aktivitetsersättning ska anmäla en väsentligt förbättrad arbetsförmåga. Detta framgår bland annat av Försäkringskassans vägledning.

Utöver de ovan nämnda möjligheterna till ideellt arbete har personer med sjuk- eller aktivitetsersättning rätt till normala fritidsaktiviteter. Av Försäkringskassans vägledning 2004:9 Version 13 Sjukersättning och Aktivitetsersättning – rätten till ersättning, beräkning m.m. framgår bland annat följande:

”Vid bedömningen av arbetsförmågan bortses från aktiviteter som kan jämställas med sådana fritidsaktiviteter som en yrkesverksam person i normalfallet utför på sin fritid. Deltagande i sådant föreningsliv eller kursverksamhet m.m. som motsvarar vad en yrkesverksam person vanligen utför på sin fritid, bör därför inte tas hänsyn till vid bedömningen av arbetsförmågan (prop. 1997/98:111 s. 37).”

För rätt till sjukpenning krävs att arbetsförmågan är helt nedsatt. Inte heller detta behöver utgöra ett hinder för en person att ha vissa politiska uppdrag samtidigt som personen uppbär sjukpenning. Av Försäkringskassans vägledning 2004:2 version 18 Sjukpenning och samordnad Rehabilitering föreskrivs följande:

”För fritidsuppdrag eller bisysslor som inte ger någon inkomst måste en individuell bedömning göras av om aktiviteten visar att den försäkrade har en arbetsförmåga. Detsamma gäller bisysslor för vilka inkomsten av någon anledning inte räknas in i den sjukpenninggrundande inkomsten.”

Det har framkommit att det finns möjligheter för personer med sjukersättning, aktivitetsersättning eller sjukpenning att delta i en ideell verksamhet, utan att ersättningen påverkas inom ramen för dagens regelverk. Att utöka dessa möjligheter ytterligare skulle, enligt min bedömning innebära att vi frångår de grundläggande principerna för sjukförsäkringen.