Framtidens växtskydd
Svar på skriftlig fråga 2020/21:2768 besvarad av Statsrådet Jennie Nilsson (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2020/21:2768 av Staffan Eklöf (SD)
Framtidens växtskydd
Staffan Eklöf har frågat mig hur jag och regeringen avser att agera för att skydda svensk livsmedelsproduktion genom att ge jordbrukarna redskap för att bekämpa ogräs, sjukdom och skadegörare i grödan.
Låt mig börja med att konstatera att ett väl fungerande växtskydd vilket inbegriper flera olika metoder är avgörande för all livsmedelsproduktion.
I EU:s strategi, Farm to Fork finns det mycket riktigt ett antal siffersatta mål. Vad gäller dessa är regeringens ståndpunkt tydlig. En överanvändning av växtskyddsmedel leder till försämringar i naturmiljön. Principen för fördelning mellan medlemsländer behöver vara lika konkurrensvillkor. Regeringen stödjer en inriktning om att undvika överanvändning av växtskyddsmedel och växtnäring i de medlemsländer där förbrukningen är hög och effektiviteten låg. Regeringen anser att varje medlemslands utgångspunkt behöver tas i beaktande.
För att skydda människors hälsa och miljön har regeringen antagit ett nytt etappmål inom miljömålssystemet, målet är att användningen av växtskyddsmedel med särskilt farliga egenskaper ska minska väsentligt till 2030.
Under innevarande år kommer regeringen att presentera en proposition om ny växtskyddslagstiftning som syftar till att begränsa de risker som växtskadegörare innebär för växter och växtprodukter till en acceptabel nivå. Genom EU:s nya växtskyddsförordning (Europaparlamentets och rådets förordning om skyddsåtgärder mot växtskadegörare, 2016/2031, 26 oktober 2016) som började gälla i december 2019 har redan kraven på inventeringar och förebyggande arbete stärkts för att tidigt upptäcka och förhindra spridning av växtskadegörare.
Växtskyddsrådet har till uppgift att arbeta förebyggande för att det ska finnas effektiva och hållbara metoder inom växtskydd. Växtskyddsrådet arbetar bland annat med att förbättra tillgången till växtskyddsmedel och bidra till en effektiv process för att godkänna växtskyddsmedel. Ökad tillgång till växtskyddsmedel ska inte leda till att riskerna för människors hälsa eller miljön ökar. Växtskyddsrådet har tagit fram en handlingsplan för perioden 2020–2025 i syfte att bidra till målen i livsmedelsstrategin. Handlingsplanen bygger på det uppdrag regeringen gett Växtskyddsrådet.
Jag konstaterar också att Kemikalieinspektionens handläggningstid för bedömning av växtskyddsmedel fortsätter att kortas. Under 2020 har i genomsnitt 96 procent av besluten i växtskyddsmedelsärenden fattats inom fastställda tidsfrister.
Avslutningsvis så vill jag säga att Sveriges lantbrukare sedan många år har haft en ansvarsfull hantering och användning av växtskyddsmedel, och min bedömning är att de även i fortsättningen kommer att ha goda förutsättningar att bekämpa ogräs, sjukdom och skadegörare i grödan.
Stockholm den 12 maj 2021
Jennie Nilsson
Skriftlig fråga 2020/21:2768 av Staffan Eklöf (SD) (Besvarad 2021-05-06)
Fråga 2020/21:2768 Framtidens växtskydd
av Staffan Eklöf (SD)
till Statsrådet Jennie Nilsson (S)
EU-kommissionen problematiserar användningen av växtskyddsmedel i strategin Från jord till bord och skriver att den kommer att vidta åtgärder för att fram till 2030 minska den totala användningen av växtskyddsmedel med 50 procent.
EU-kommissionen föreslår alternativ såsom skärpt integrerat växtskydd och växelbruk. I Sverige är det mer eller mindre att slå in öppna dörrar. Kommissionen hänvisar vidare till säkra alternativ. Med tanke på de politiska låsningarna i godkännandeprocessen för sorter framtagna med modern växtförädling menas troligen inte dessa alternativ, som annars skulle kunna ha en stor potential att bidra till målet. Mekanisk ogräsbekämpning förordas slutligen. Det betyder fler körningar och mer dieselåtgång.
Det verkar som om EU-kommissionen har en aningslös ingångsvinkel i frågan om växtskyddsmedel. Det siffersatta målet är helt uppenbart taget ur luften, och ingen konsekvensanalys har gjorts. I Sverige har alla partier enhälligt efter noggrant utredande kommit överens om en livsmedelsstrategi som ska leda till ökad livsmedelsproduktion.
Med tanke på att vi troligen får varmare somrar kommer sjukdomar och skadegörare att bli ett större problem. Jordbruksmark bebyggs av tondöva kommunledningar, vilket gör att den brukade arealen minskar. Detta gör att behovet av växtskyddsmedel kommer att öka bara för att upprätthålla dagens produktionsnivåer. Bindande siffersatta mål i EU och Sverige om ökad ekologisk odling, som inte har stöd i riksdagen, leder till att produktionen minskar i Sverige. Ska Sverige producera mer livsmedel måste följaktligen avkastningen på konventionella fält öka än mer.
Detta innebär helt uppenbart att EU-kommissionens målsättningar inte kan uppnås i Sverige om livsmedelsstrategin ska uppnås. Troligen kommer användningen av växtskyddsmedel snarare att behöva öka om vi ska öka vår produktion betydligt och inte får använda sorter framtagna med modern växtförädling.
Därför vill jag fråga stastrådet Jennie Nilsson följande:
Hur avser statsrådet och regeringen att agera för att skydda svensk livsmedelsproduktion genom att ge jordbrukarna redskap för att bekämpa ogräs, sjukdom och skadegörare i grödan?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.