Den ryska aggressionen gentemot Ukraina

Svar på skriftlig fråga 2018/19:38 besvarad av Utrikesminister Margot Wallström (S)

Utrikesminister Margot Wallström (S)


Utrikesdepartementet

Utrikesministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2018/19:38 av Margareta Cederfelt (M)
Den ryska aggressionen gentemot Ukraina

Margareta Cederfelt har frågat mig vilka åtgärder jag är villig att vidta för att den ryska aggressionen gentemot Ukraina ska upphöra och internationell humanitär lag efterföljas.

Konflikten i östra Ukraina fortsätter att skörda liv, enligt FN har till dags dato närmare 13 000 människoliv gått till spillo, inklusive många civila offer. Den ryska aggressionen är också orsaken till att drygt 1,5 miljoner ukrainare lever som internflyktingar.

Trots tyska och franska ansträngningar inom ramen för Normandie-formatet har Minskavtalen fortfarande inte genomförts. Orsaken är framförallt Rysslands bristande vilja att genomföra sina åtaganden och återlämna kontrollen över Donbass till Ukraina. Både Ryssland och Ukraina har en skyldighet att uppfylla villkoren enligt Minsköverenskommelserna, men en förutsättning är att Ryssland säkerställer att läget på marken i Donbass är sådant att Ukraina kan genomföra sina politiska åtaganden.

OSSE:s särskilda observatörsmission, SMM, har fortsatt starkt stöd från svensk sida – i budget och personal – för att genomföra sitt uppdrag att övervaka säkerhetsläget i hela Ukraina samt att facilitera dialog mellan parterna i konflikten.

Den 18 mars 2019 är det fem år sedan den olagliga annekteringen av Krim, som utgör ett brott mot folkrätten och den europeiska säkerhetsordningen. Ryssland har inte ändrat sin strategiska målsättning att förhindra Ukraina att självt bestämma över sin framtid och sina utrikespolitiska vägval. Det visar inte minst händelserna nära Kertjsundet i november 2018, då Ryssland använde militärt våld för att förhindra ukrainska fartyg att ta sig genom sundet. Rysslands agerande och tillfångatagandet av den ukrainska besättningen respektive beslagtagandet av ukrainska fartyg utgör flagranta brott mot folkrätten och har fördömts unisont av EU:s medlemsstater.

Sverige har inom EU varit drivande för införandet av sanktioner riktade mot Ryssland kopplat till det ryska agerandet i Ukraina. Vi vet att EU:s sanktioner har en kännbar effekt på den ryska ekonomin. Regeringen anser att sanktionerna måste kvarstå så länge skälen till att de infördes kvarstår. Regeringen driver att EU ska ha beredskap att införa sanktioner som respons på Rysslands agerande i samband med incidenterna vid Kertjssundet.

Sverige driver en aktiv politik till stöd för Ukrainas suveränitet och rätt till territoriell integritet i samtliga relevanta internationella fora. Inom EU driver regeringen en aktiv linje för att upprätthålla EU:s engagemang och stöd för Ukraina, dels vad gäller konflikten med Ryssland, dels vad gäller Ukrainas reformer och samhällsomvandling. Tillsammans med likasinnade inom EU verkar vi för ett modernt, demokratiskt och ekonomiskt välmående Ukraina.

Detta är bakgrunden till att Sverige är en av de största bilaterala givarna till Ukraina. Vi har ett aktivt erfarenhetsutbyte inom flera samhällsnyttiga verksamhetsområden i syfte att stärka Ukrainas kapacitet nu och inför framtiden. Ukrainas associeringsavtal med EU, inklusive ett långtgående handelsavtal, utgör en grundläggande plattform för samarbete. Sedan handelsavtalet trädde i kraft för tre år sedan har handeln med EU ökat med 40 procent.

Stockholm den 4 februari 2019

Margot Wallström

Skriftlig fråga (Inlämnad 2019-01-25)