Barn och ungdomar som drabbas av förakt mot svenskar

Svar på skriftlig fråga 2020/21:2495 besvarad av Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)

Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)

Svar på fråga 2020/21:2495 av Jonas Andersson i Linghem (SD)

Barn och ungdomar som drabbas av förakt mot svenskar

Jonas Andersson i Linghem har frågat mig hur jag avser att agera inom ramen för ungdomspolitiken för att öka kunskapen i samhället om och motverka vad han beskriver som föraktet mot svenskar som grupp som drabbar barn och ungdomar.

I den ungdomspolitiska skrivelsen presenterar regeringen nya prioriteringar för ungdomspolitiken vilka tar sin grund i det ungdomspolitiska målet att alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen. De nya prioriteringarna inom ungdomspolitiken är att den psykiska hälsan bland unga ska öka; att alla unga ska ha en meningsfull fritid; att alla unga ska vara delaktiga i samhällsbygget samt att social inkludering och etablering på arbetsmarknaden ska öka. Den ungdomspolitiska skrivelsen presenterar även ett handlingsprogram med över 100 insatser för perioden 2021–2024. Exempelvis presenteras ett antal insatser för att förebygga och motverka hot och hat. Regeringen har bland annat gett Brottsoffermyndigheten i uppdrag att sprida det utbildnings- och informationsmaterial som myndigheten tagit fram för att stödja personer som utsätts för eller riskerar att utsättas för hot och hat i det offentliga samtalet, något som även drabbar förtroendevalda ungdomar.

Sverige ska vara ett land där alla människor, oavsett bakgrund, ska kunna leva i frihet utan att utsättas för rasism och diskriminering. Rasism och diskriminering ska bekämpas med samhällets fulla kraft och inom alla samhällsområden. Regeringens nationella plan mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott samt diskrimineringslagen utgör centrala verktyg i detta arbete.

Det finns olika former av rasism, t.ex. afrofobi, antisemitism, antiziganism, islamofobi och rasism mot samer. Regeringen använder i den nationella planen dessa begrepp i betydelsen ideologier, uppfattningar eller värderingar som ger uttryck för fientlighet mot olika grupper.

Regeringens nationella plan mot rasism omfattar alla former av rasism, det vill säga inte endast de former som uttryckligen nämns. Att betrakta kulturer som oföränderliga och oförenliga och individers kulturella tillhörighet som oföränderlig och nedärvd, såväl som att anse att olika kulturer inte kan samexistera, har kommit att bli uttryck för rasism i dag. Det kan ta sig uttryck i att såväl individer som grupper uppfattas som främmande eller oönskade i ett samhälle. Upplevelser och erfarenheter av rasism riskerar att påverka ungdomars levnadsvillkor och makt att forma sina liv. Regeringen har därför gett Barnombudsmannen i uppdrag att bland annat ta fram och sammanställa kunskap om barns och ungas utsatthet för rasism. Syftet är att få en samlad bild av hur rasismen mot barn och unga tar sig uttryck och i vilka sammanhang, och hur barns och ungas livsvillkor påverkas av rasism samt hur barns och ungas utsatthet för rasism kan motverkas och förhindras.

Inom ramen för ungdomspolitiken avser jag och regeringen att även fortsättningsvis arbeta för att bekämpa rasism och diskriminering mot ungdomar och att verka för att alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen.

Stockholm den 21 april 2021

Amanda Lind

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Skriftlig fråga (Inlämnad 2021-04-09)