Arbetspendling och personlig assistans

Svar på skriftlig fråga 2010/11:454 besvarad av Statsrådet Maria Larsson

den 20 april

Svar på fråga

2010/11:454 Arbetspendling och personlig assistans

Statsrådet Maria Larsson

Eva Olofsson har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder för att utöka assistansberättigades möjligheter att arbeta på annan ort än bostadsorten.

Jag delar Eva Olofssons uppfattning om att människors kompetens och vilja att arbeta ska tillvaratas. Jag tycker också att förutsättningarna för att kunna få och behålla ett jobb bör förbättras. Detta har jag också i flera sammanhang markerat. Bland annat genom det viljeinriktningsdokument jag och dåvarande arbetsmarknadsminister Sven-Otto Littorin tog fram i juni 2010. Regeringen har sedan den tillträdde 2006 lagt ned ett stort arbete på att underlätta för de människor som stått längst från arbetsmarknaden att komma närmare. Vi kan också med glädje konstatera att flera av de åtgärder vi sjösatt, däribland nystartsjobben, också i hög utsträckning varit en inträdesbiljett för personer med funktionsnedsättning. Det finns dock mer kvar att göra och vi arbetar oförtrutet vidare. Bland annat har nya samtal inletts med arbetsmarknadens parter. Arbetsförmedlingen har också fått ett informationsuppdrag som ska underlätta för såväl arbetsgivare som arbetstagare att hitta och nyttja de omfattande stödåtgärder som finns på plats inom arbetsmarknadsområdet.

Regeringen har även aviserat en översyn av åtgärder och insatser som i dag finns för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga och anser att det finns skäl att överväga förändringar för att insatserna ska bli mer effektiva och koordinerade och för att flexibiliteten i relation till individuella behov ska öka.

I sin fråga uppmärksammar Eva Olofsson mig på hur de individuella stöden, i detta fall assistansersättning, inte alltid går i takt med våra politiska ambitioner. Avsikten med insatsen personlig assistans är att den enskilde ska tillförsäkras goda levnadsvillkor. Vad detta innebär måste avgöras i varje enskilt fall och vid överklagande prövas av domstol.

Statens ersättning för personlig assistans betalas ut enligt ett årligt fastställt timbelopp. I undantagsfall finns också möjlighet att ansöka om ett förhöjt timbelopp upp till 12 procent.

Ersättning för assistans kan även i vissa fall betalas av kommunen. I dessa fall fastställer kommunen ersättningsnivån. Regeringen planerar för närvarande inte att förändra ersättningssystemet för den statliga assistansersättningen. Däremot finns det alltid anledning att diskutera hur olika stödsystem riktade till personer med funktionsnedsättning kan samverka bättre. Eva Olofssons fråga är ett viktigt inspel i den diskussionen.