Yttrandefriheten på internet

Skriftlig fråga 2020/21:1163 av Markus Wiechel (SD)

Markus Wiechel (SD)

till Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)

 

Youtube, Facebook, Twitter och Instagram. De olika kanalerna för det fria ordet är många, och sociala medier har därför blivit en viktig yta för alla de aktörer som önskar sprida sina budskap. Dessa tjänster har kommit att bli mycket av det offentliga samtalets infrastruktur, och de möjliggör för närapå vem som helst med tillgång till en mobiltelefon eller dator med internetuppkoppling att höras. Yttrandefriheten har med andra ord, tack vare dessa kanaler, fått sig ett ordentligt uppsving, då det kanske är lättare än någonsin att yttra sin åsikt.

Av just den anledningen är vi många som förfasas över den censur av internet som råder i ett antal totalitära stater. Likväl vet vi att vi själva inte är helt befriade från just censur på internet. Riksdagsledamöter och andra folkvalda spärras samtidigt som diverse olika mediesatsningar censureras. Ofta hänvisar de mäktiga kanalerna till "communityregler" när de släcker ned stora konton med många följare. Det finns naturligtvis en poäng i att privata företag ska få ha egna regler, men någonstans finns en gräns när det stora antalet användare gör att företaget i fråga med hjälp av sitt inflytande blir en maktspelare.

I ett antal länder har man förstått allvaret med den censur som sker. I Polen, men även i den brittiska regeringen, har man påbörjat arbetet med en ny lag vars syfte är att säkerställa att stora internetaktörer inte godtyckligt censurerar användares kommentarer. Vid ett brott mot lagen kan företaget i fråga komma att dömas till hårda böter alternativt själva riskera att blockeras från att verka i landet.

I dagarna har vi sett ett exempel på den typ av censur som här diskuteras. Den kanal som stängts ned hade enligt uppgifter en stor skara följare, varför en rad så kallade alternativmedier solidariskt har protesterat mot censuren. Med all rätt: Den typ av censur som enligt dessa sidor skett kan inte betraktas som något annat än allvarliga inskränkningar av yttrandefriheten och därmed även demokratin i Sverige. Den svenska rättsstaten måste ge olika aktörer ett skydd mot såväl påtryckningar som andra inskränkningar som syftar till att begränsa fundamentala fri- och rättigheter.

Undertecknad har aldrig sett ett klipp från den kanal som nu släckts ned. Det var mitt val. Det ska fortsätta vara upp till mig att bestämma vad jag vill se och inte så länge det inte bryter mot svensk lag – inte upp till en it-jätte.

Mot bakgrund av vad vi har sett önskas kultur- och demokratiminister Amanda Lind svara på följande fråga:

 

Avser ministern att verka för att ta fram en lagstiftning som försvårar för it-jättar att inskränka yttrandefriheten på internet eller på annat sätt agera för att förhindra godtycklig censur när innehållet inte bryter mot svensk lag?

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad: 2020-12-29 Överlämnad: 2020-12-30 Anmäld: 2021-01-04 Svarsdatum: 2021-01-12 Sista svarsdatum: 2021-01-13

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Svar på skriftlig fråga