Värdet av förnybar elexport

Skriftlig fråga 2017/18:967 av Jens Holm (V)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2018-03-06
Överlämnad
2018-03-07
Anmäld
2018-03-08
Svarsdatum
2018-03-14
Sista svarsdatum
2018-03-14
Besvarad
2018-03-14

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Ibrahim Baylan (S)

 

Sverige har med framgång drivit frågan om en reformering av EU:s utsläppshandel. De nya reglerna innebär en minskad tilldelning av utsläppsrätter (från nuvarande 1,74 till 2,2 procents årlig reduktion) samt en princip för annullering av överskottsutsläppsrätter. Detta kan leda till en omfattande annullering av utsläppsrätter år 2023, enligt IVL Svenska Miljöinstitutet och Fossilfritt Sverige. De skriver om konsekvenserna av det reformerade handelssystemet i en debattartikel i Dagens Nyheter den 3 februari: ”Sverige hade förra året en nettoexport av 19 TWh el. Denna elexport tränger bl.a. undan el från kolkraftverk i vissa av våra grannländer. Elexporten får nu en omedelbar och omfattande klimateffekt. Regeringen bör ge Energimyndigheten och Naturvårdsverket i uppdrag att fortlöpande beräkna elexportens klimatnytta, samt ha fokus på att både elektrifiera den svenska fordonsflottan och delar av den energiintensiva industrin och att öka elexporten.”

Sverige har bland de bästa förutsättningarna i världen för vindkraft, samtidigt som hela Europa har ett stort behov av förnybar el. Det är dags att på allvar börja diskutera elexportens klimatnytta. Föreningen 100 % förnybart uppskattar i en debattartikel i Göteborgs-Posten den 27 februari att den svenska vindkraften om drygt 16 terawattimmar per år genom elexporten reducerar klimatutsläppen i EU med ca 12 miljoner ton, vilket är mer än utsläppen från samtliga personbilar i Sverige (drygt 10 miljoner ton).

Svensk Vindenergi skriver den 21 februari att det finns olika metoder att räkna på klimatnyttan med vindkraft. ”Den av Energimyndigheten och Svenska Miljöinstitutet rekommenderade marginalelsmetoden innebär att vindkraften ersätter den el som annars hade producerats på marginalen, vanligtvis kolkraft. Är denna metod mest relevant att använda eller finns det någon annan och bättre metod?”, frågar sig Svensk Vindenergi.

Jag vill mot denna bakgrund fråga statsrådet Ibrahim Baylan:

 

Avser regeringen att ge Energimyndigheten, Naturvårdsverket eller annan relevant myndighet i uppdrag att fortlöpande beräkna och redovisa elexportens klimatnytta?

Svar på skriftlig fråga 2017/18:967 besvarad av Statsrådet Ibrahim Baylan (S)



M2018/00730/Ee

Miljö- och energidepartementet

Samordnings- och energiministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2017/18:967 av Jens Holm (V)
Värdet av förnybar elexport

Jens Holm har frågat mig om regeringen avser att ge Energimyndigheten, Naturvårdsverket eller annan relevant myndighet i uppdrag att fortlöpande beräkna och redovisa elexportens klimatnytta.

Jag vill inleda med att säga att Sverige har, precis som Jens Holm anför, bra förutsättningar för vindkraft och den står idag för drygt 10 procent av Sveriges elproduktion. Det senaste året uppgick vindkraftsproduktionen till 17,5 TWh och förra året var nettoelexporten hela 19 TWh.

Merparten av elproduktionen från fossila bränslen i Europa omfattas av EU:s utsläppshandelssystem och därmed även elproduktionen i de länder som Sverige handlar el med. Det går däremot inte att exakt härleda var den överförda elen är producerad. Det system som finns för ursprungsgarantier är t.ex. frikopplat från det fysiska flödet av el.

För att kunna värdera klimatnyttan av svensk elexport (eller import) så skulle därmed antaganden behöva göras om vilken producerad el som överförts, och om vilken elproduktion i ett annat land som trängts undan. Utsläppshandelssystemet har dock ett rigoröst uppföljningssystem som är tydligt kopplat till klimatmålen för att övervaka utsläppsutvecklingen från europeisk elproduktion.


Sverige har unika förutsättningar för förnybar elproduktion och det är rimligt att Sverige är nettoexportör av elektricitet även på sikt. Jag välkomnar alltså elexport som kan ersätta produktion med högre koldioxidutsläpp. Det finns dock inga skäl att lägga uppdrag på relevanta myndigheter i frågan.

Stockholm den 14 mars 2018


Ibrahim Baylan

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.