Utebliven ersättning till riskgrupper

Skriftlig fråga 2020/21:247 av Julia Kronlid (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2020-10-19
Överlämnad
2020-10-19
Anmäld
2020-10-20
Svarsdatum
2020-10-28
Sista svarsdatum
2020-10-28
Besvarad
2020-10-28

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

 

Den 10 juni gav regeringen besked om att ge personer i vissa riskgrupper rätt att ansöka om förebyggande sjukpenning. Detta för att personer i riskgrupperna ska undvika att smittas av covid-19. Ersättningen skulle ligga på 804 kronor per dag och lämnas i högst 90 dagar. Den tillfälliga förordningsändringen trädde i kraft den 1 juli och gällde fram till den 30 september. Den 24 september gick regeringen ut med ett besked om att det ska fattats beslut om att förlänga rätten till förebyggande sjukpenning, förebyggande föräldrapenning till barn som nyligen varit allvarligt sjuka och viss smittbärarpenning till vissa anhöriga till riskgrupper. Det beslutades även om ett förtydligande vad gäller kronisk lungsjukdom som riskgrupp och en viss utvidgning av stödet till anhöriga.

Dock lade regeringen in en brasklapp om att en förlängning av förmånstiden från 90 till 180 dagar behövde ett beslut från riksdagen. Flera veckor senare är dock ett sådant beslut ännu inte på plats, vilket drabbar dem som behöver en fortsatt ersättning.

När regeringen meddelar folket om att rätten till ersättning ska förlängas uppfattas det givetvis som att alla redan berättigade personer i riskgrupp skulle kunna ansöka om fortsatt ersättning. Att de som redan haft ersättningen i 90 dagar kanske inte skulle kunna få ansöka om förlängning var otydligt kommunicerat från regeringen, vilket sätter folk i en orimlig situation. Hela syftet med en förlängning torde väl vara att även fortsatt kunna skydda personer i riskgrupp så länge som pandemin pågår och inte bara förlänga ansökningstiden för dem som inte redan fått ersättning. I praktiken innebär nuvarande situation att de som haft ersättning i 90 dagar riskerar att behöva återgå i arbete och således utsätta sig för smittorisk, vilket i sin tur kan innebära allvarliga konsekvenser för hälsotillståndet vid ett insjuknande. Detta på grund av att regeringen inte agerat tillräckligt skyndsamt.

För Sverigedemokraterna är det en självklarhet att personer i riskgrupp ska kunna få sin ersättning förlängd till och med årsskiftet oavsett om det redan betalats ut 90 dagar eller inte. Detta blir annars ett slag i luften och ett sätt att lura de mest utsatta under pandemin.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Ardalan Shekarabi:

 

Kommer statsrådet att skyndsamt agera så att alla i riskgrupp som har rätt till ersättning också får det utbetalt fram till årsskiftet oavsett om det redan betalats ut 90 dagar eller inte?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:247 besvarad av Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

Svar på fråga 2020/21:247 av Julia Kronlid (SD)
Utebliven ersättning till riskgrupper

Julia Kronlid har frågat mig om jag skyndsamt kommer att agera så att alla i riskgrupp som har rätt till ersättning också får det utbetalt fram till årsskiftet oavsett om det redan betalats ut 90 dagar eller inte.

Regeringen och samarbetspartierna är överens om att riskgrupper ska få ersättning också efter 90 dagar. Det gäller både förebyggande tillfällig föräldrapenning till föräldrar med vissa nyligen allvarligt sjuka barn, viss sjukpenning i förebyggande syfte till vissa riskgrupper och viss smittbärarpenning till vissa anhöriga till riskgrupper.

För att säkerställa det så behövs en ny extra ändringsbudget. En sådan är under beredning i Regeringskansliet. Budgeten behöver antas av riksdagen för att riskgrupper ska fortsätta få ersättning efter 90 dagar. Regeringen jobbar för att riksdagen ska kunna behandla budgeten snabbt och att ansvarig myndighet ska kunna börja betala ut ersättningar från och med mitten av november.

Stockholm den 28 oktober 2020

Ardalan Shekarabi

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.