Till innehåll på sidan

USA:s proklamation om Marockos rätt till Västsahara

Skriftlig fråga 2020/21:1439 av Lotta Johnsson Fornarve (V)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2021-01-22
Överlämnad
2021-01-25
Anmäld
2021-01-26
Svarsdatum
2021-02-03
Sista svarsdatum
2021-02-03
Besvarad
2021-02-03

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utrikesminister Ann Linde (S)

 

Den 10 december proklamerade Donald Trump att USA erkänner Marockos rätt till Västsahara. Bakgrunden är att USA i utbyte förmått Marocko att erkänna Israel. Denna rockad sker alltså på bekostnad av både västsahariernas och palestiniernas rättigheter.

USA har ingen som helst rätt att skänka bort Västsahara till Marocko på detta sätt. Beslutet är ett allvarligt brott mot FN-stadgan, den pågående FN-processen och världssamfundets uppfattning.

Västsahara betecknas av FN som ett icke självstyrande område med ett suveränt folk som har rätt till självständighet. FN, Internationella domstolen i Haag och EU-domstolen har slagit fast att Marocko inte har någon rätt till landet eftersom landet inte utgör en del av Marockos territorium.

Delar av Västsahara ockuperas sedan 1975 illegalt av Marocko. Det är en ockupation som är mycket brutal och där civilbefolkningen dagligen utsätts för trakasserier, våld och förföljelse. FN har hitintills misslyckats med sitt uppdrag, samtidigt som förtrycket av västsaharier och plundringen av västsahariska råvaror bara fortsätter.

Redan i början på 1990-talet kom parterna överens om att genomföra en FN-ledd folkomröstning om landets självständighet. Folkomröstningen har ännu inte ägt rum på grund av Marockos ständiga sabotage och förhalningstaktik.

I november 2020 bröts den långa vapenvilan från 1991 på grund av att Marocko angrep fredligt demonstrerande civila västsaharier i buffertzonen i den södra delen av landet – en buffertzon där marockansk militär inte har någon rätt att befinna sig. Nu pågår återigen ett lågintensivt krig i området. Detta krig hade kunnat undvikas om omvärlden agerat med kraft för att genomföra fredsprocessen och folkomröstningen.

I detta känsliga läge väljer USA att erkänna Marockos rätt till Västsahara och därmed äventyra de pågående FN-ansträngningarna. USA:s beslut har allvarligt bidragit till att öka spänningarna i en region som är avgörande för säkerheten i Europa och Medelhavet.

Jag vill mot den bakgrunden fråga utrikesminister Ann Linde:

 

Kommer Sverige att med kraft agera gentemot USA:s nytillträdda president Joe Biden för att förmå honom att dra tillbaka USA:s tidigare proklamation om att erkänna Marockos rätt till Västsahara och genom detta stå upp för FN-stadgan och den pågående FN-processen angående Västsaharas rätt till självständighet?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:1439 besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S)

Utrikesdepartementet Utrikesministern Till riksdagen

Svar på fråga 2020/21:1439 av Lotta Johnsson Fornarve (V)
USA:s proklamation om Marockos rätt till Västsahara

Lotta Johnsson Fornarve har frågat mig om Sverige med kraft kommer att agera gentemot USA:s nytillträdda president Joe Biden för att förmå honom att dra tillbaka USA:s tidigare proklamation om att erkänna Marockos rätt till Västsahara och genom detta stå upp för FN-stadgan och den pågående FN-processen angående Västsaharas rätt till självständighet.

Västsahara utgör en avkoloniseringsfråga inom FN. Den Internationella domstolen antog ett rådgivande yttrande om områdets status 1975. Det innebär att världssamfundet inte erkänner Marockos anspråk på suveränitet över territoriet. Västsaharas status kan endast avgöras genom en rättvis, hållbar och ömsesidigt godtagbar förhandlingslösning som tillfredsställer det västsahariska folkets rätt till självbestämmande i enlighet med folkrätten, inklusive FN:s säkerhetsrådsresolutioner. Ett erkännande av Marockos anspråk utan hänsyn till folkrätten och FN:s säkerhetsrådsresolutioner bidrar inte till en hållbar lösning av konflikten.

Regeringen kommer att fortsätta att stödja FN:s arbete för en lösning på frågan om Västsahara. Det är av högsta vikt – inte minst mot bakgrund av den senaste händelseutvecklingen på marken vid Guerguerat - att snarast möjligt tillsätta generalsekreterarens personliga sändebud för att åter få igång den politiska processen. Regeringen trycker på i FN för att så ska ske. Jag har själv tagit upp frågan med FN:s generalsekreterare António Guterres.

Jag talade också nyligen med min marockanska kollega och framhöll vikten av en återupptagen politisk process under FN:s ledning. Samma budskap har förmedlats till Polisario på senior tjänstepersonsnivå.

Regeringen kommer fortsatt att i alla sammanhang, inklusive i kontakter med den nytillträdda Biden-administrationen, vara tydlig om vikten av att verka för en återupptagen FN-ledd process för en lösning på frågan om Västsahara som ligger i linje med internationell rätt, inklusive FN:s säkerhetsrådsresolutioner.

Stockholm den 3 februari 2021

Ann Linde

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.