True crime

Skriftlig fråga 2019/20:502 av ClasGöran Carlsson (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2019-11-27
Överlämnad
2019-11-28
Anmäld
2019-11-29
Svarsdatum
2019-12-04
Sista svarsdatum
2019-12-04
Besvarad
2019-12-04

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

 

Så kallade true crime-poddar har under de senaste åren blivit alltmer populära, och varje månad lyssnar hundratusentals svenskar på historier om mord och brott. Det finns emellertid vissa problem kring detta. Brottsoffer och anhöriga tvingas i och med programmen återuppleva fruktansvärda händelser och förluster när rättegångsprotokoll och vittnesuppgifter genom offentlighetsprincipen blir “allmän egendom”.

Anhöriga som mot sin vilja fått se hur brott mot dem de älskar allra mest gjorts till underhållning efterlyser nu skärpta regler för pressetik eller en ny lagstiftning som skyddar brottsoffer från att exploateras i true crime-poddarna. De vill inte att poddarna ges möjlighet att använda vittnesmål i kommersiella syften, och de vill att det ska finnas utgivare att hålla ansvariga samt att man ska ha någonstans att vända sig när man anser att man blivit illa behandlad och exploaterad.

Jag vill med anledning av ovanstående fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

 

Hur ser ministern på möjligheten att utreda ett tydligare regelverk kring användandet av rättegångsprotokoll och vittnesuppgifter exempelvis i true crime-poddar?

Svar på skriftlig fråga 2019/20:502 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)



Ju2019/03983/POL

Justitiedepartementet

Justitie- och migrationsministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2019/20:502 av ClasGöran Carlsson (S)
True crime

ClasGöran Carlsson har frågat mig hur jag ser på möjligheten att utreda ett tydligare regelverk kring användandet av rättegångsprotokoll och vittnesuppgifter exempelvis i true crime-poddar.

Låt mig inledningsvis uttrycka min stora sympati för alla de brottsoffer som drabbats av svåra trauman och personliga förluster genom de brott som de utsatts för. Jag har stor förståelse för att brottsoffer och anhöriga känner sig illa behandlade och exploaterade när t.ex. deras förhörsuppgifter återges i true crime-poddar och på så sätt sprids till en bred allmänhet.

De true crime-poddar som ClasGöran Carlsson beskriver i sin fråga framställs och sprids med stöd av den grundlagsskyddade yttrandefriheten. Det är en frihet som, tillsammans med offentlighetsprincipen, utgör en grundbult för vårt demokratiska statsskick och som måste värnas för att skydda vårt öppna samhälle. Det är samtidigt en frihet som måste utnyttjas med respekt för andras berättigade krav på respekt för sitt privatliv. Hänsyn behöver också tas till andra viktiga motstående intressen. Om sättet att använda olika typer av material från rättegångar t.ex. får till följd att parter och vittnen inte vågar eller vill berätta eftersom deras berättelser kan komma att utnyttjas som inslag i en kommersiell podd på internet påverkas även rättsstatens villkor av verksamheten.

Det är av central betydelse för rättskipningen att de som medverkar i en rättsprocess känner sig trygga när de befinner sig i rättssalen. Regeringen har därför tagit initiativ till flera åtgärder för att stärka ordningen och säkerheten i domstolarna. Därutöver har ett lagförslag om kriminalisering av spridande av bilder från rättegångar remitterats. Förslaget bereds nu i Regeringskansliet.

Att reglera vilka som ska ha rätt att använda rättegångsprotokoll och vittnesuppgifter i publiceringssyfte och hur det ska få göras väcker komplexa frågor som har bäring på vår grundlagsskyddade tryck- och yttrandefrihet. Frågor om villkoren för hur material ska få göras tillgängligt på internet övervägs för närvarande i flera sammanhang. Nyligen redovisade den s.k. AV-utredningen sitt uppdrag av bl.a. behovet av en reglering av beställradio. Frågan bereds fortsatt i Regeringskansliet. Vidare har 2018 års tryck- och yttrandefrihetskommitté getts i uppdrag att bl.a. överväga om det finns skäl att möjliggöra villkor för och granskning av public service-företagens verksamhet på internet. Kommittén ska redovisa sitt uppdrag senast i augusti 2020. För närvarande har jag inte för avsikt att ta initiativ till ytterligare utredningsåtgärder.

Stockholm den 4 december 2019

Morgan Johansson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.