Skyddet av det fria ordet i EU-länder

Skriftlig fråga 2019/20:1677 av Tina Acketoft (L)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2020-06-25
Överlämnad
2020-06-25
Anmäld
2020-06-29
Svarsdatum
2020-07-09
Sista svarsdatum
2020-07-09
Besvarad
2020-07-09

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

 

EU:s dataskyddsförordning, mer känd som GDPR, utgör sedan 2016 grunden för skydd vid behandling av personuppgifter inom EU. Tanken bakom dataskyddsförordningen är att personuppgifter endast får behandlas på ett lagligt, korrekt och öppet sätt i förhållande till den registrerade. Individens integritet och rättigheter skulle säkras. Att det nu dyker upp rapporter om att detta används för att censurera eller utpressa medier är därför ytterst oroväckande. EU-lagstiftning ska aldrig användas för att bekämpa fria och oberoende medier. Det går stick i stäv med de liberala värderingar som unionen grundar sig på.

Nya forskarstudier visar att Ungern, Rumänien och Slovakien alla använt sig av dataskyddsförordningen för att tysta journalister. I Polen har även civilsamhällesorganisationer utsatts för angrepp där dataskyddsförordningen använts som påtryckningsmedel mot organisationer. Journalister pressas att uppge information om anonyma källor i artiklar som inte uppskattats av regimen. Den gemensamma nämnaren för alla länder där dataskyddsförordningen varit ett verktyg för censur är att de alla även i övrigt visat illiberala tendenser.

Om EU-lagstiftning används på det här sättet, i total motsats till syftet med lagen, med hjälp av juridiska kryphål så måste dessa snarast täppas till. Det finns tyvärr en oroväckande trend av demokratisk tillbakagång i flera av de central- och östeuropeiska medlemsländerna inom EU. Denna trend måste motverkas, och EU-lagstiftning ska aldrig kunna användas för att motverka och censurera fria och oberoende medier. Det fria ordet är en vital del av ett liberalt och demokratiskt samhälle och något som måste försvaras.

Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

 

Hur ämnar ministern och regeringen markera mot detta missbruk av EU-lagstiftning och arbeta för att juridiska kryphål som dessa täpps till?

Svar på skriftlig fråga 2019/20:1677 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)



Ju2020/

02500

/POL

Justitiedepartementet

Justitie- och

migrations

ministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2019/20:1677 av Tina Acketoft (L) Skyddet av det fria ordet i EU-länder

Tina Acketoft har frågat mig hur jag och regeringen ämnar markera mot missbruk av EU-lagstiftning och arbeta för att juridiska kryphål täpps till. Frågan ställs mot bakgrund av forskarstudier som bland annat visar att vissa medlemsstater använt sig av EU:s dataskyddsförordning för att tysta journalister.

Det följer av dataskyddsförordningen att medlemsstaterna i sin nationella lagstiftning ska förena rätten till integritet i enlighet med åförordningen med rätten till yttrande- och informationsfrihet. Det innebär att medlemsstaterna inte bara har en möjlighet utan också en skyldighet att balansera dessa rättigheter mot varandra. Det är kommissionens uppgift att vaka över att medlemsstaterna följer EU-rätten, inbegripet dataskyddsförordningen. Kommissionen presenterade i slutet av juni i år sin rapport om tillämpningen av dataskyddsförordningen. I rapporten lyfts avvägningen mellan yttrande- och informationsfriheten och rätten till skydd för personuppgifter fram som en särskild utmaning. Kommissionen understryker i rapporten att dataskyddsregler inte ska användas för att påverka utövandet av yttrande- och informationsfriheten genom att till exempel tvinga journalister att avslöja sina källor.

Tyvärr kan vi se en oroväckande utveckling i vissa medlemsstater som innebär att mediefriheten hotas. Fri och oberoende media är en del av kärnan i en välfungerande och hållbar demokrati. Att befästa de demokratiska värderingarna och stärka respekten för mänskliga rättigheter är övergripande prioriteringar för den svenska EU-politiken. Regeringen kommer därför även i fortsättningen att verka för att mediefriheten respekteras inom EU.

Stockholm den 9 juli 2020

Morgan Johansson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.