Om Sveriges havsplaner och vindkraft

Skriftlig fråga 2020/21:1957 av Jens Holm (V)

Frågan är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2021-02-24
Överlämnad
2021-02-25
Anmäld
2021-02-26
Sista svarsdatum
2021-03-03
Svarsdatum
2021-03-10
Besvarad
2021-03-10

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP)

 

Energimyndigheten ansåg 2018 att havsplanerna bör ge utrymme för 50 terawattimmars elproduktion från havsbaserad vindkraft. Det motsvarar drygt en tredjedel av den nuvarande elanvändningen i Sverige. Därefter har LKAB presenterat sina planer på en koldioxidfri produktion av järn, som kräver ytterligare 55 terawattimmars ”grön el”. LKAB anger att de för sin klimatomställning är ”extremt beroende av elpriset”, men att ”exempelvis projektering av ny vindkraft gör detta fullt möjligt”.

De omfattande planerna på elektrifiering av industrier i norra Sverige kräver en större vindkraftsutbyggnad i mellersta och södra Sverige, där elanvändningen är som högst. Den havsbaserade vindkraften har mycket goda förutsättningar.

På grund av motstånd från Försvarsmakten reducerades dock antalet områden som pekades ut som lämpliga för vindkraft i Havs- och vattenmyndighetens slutliga förslag till havsplaner: ”De områden som anges för energiutvinning i havsplanerna möjliggör för sammanlagt ungefär 23 TWh till 31 TWh i årlig elproduktion.” Samtidigt skrev Havs- och vattenmyndigheten: ”En högre grad av samexistens krävs för att samhällsmål för både försvarssektorn och energisektorn ska uppnås och för att havsplanerna ska uppnå sitt syfte om hållbar utveckling. Havsplaneringen har tydliggjort behovet av att utveckla energietableringssystemet i syfte att möjliggöra fler energiområden i havet.”

Myndigheten var alltså medveten om att de utpekade områdena för vindkraft inte var tillräckliga, utan det borde möjliggöras fler sådana områden. Dessutom är det mycket viktigt att möjlighet till etablering inte begränsas till ytor som anges som lämpliga för energiutvinning/vindkraft, vilket bör klargöras i regeringens kommande havsplaner.

Regeringen bör, enligt Vänsterpartiet, gå vidare med de förslag i Fossilfritt Sveriges vätgasstrategi som är relevanta för den havsbaserade vindkraften, nämligen att verka för samexistens mellan Försvarsmakten och vindkraft, ge myndigheter i uppdrag att upprätta en nationell strategi för havsbaserad vindkraft, motsvarande strategierna för landbaserad vindkraft och vattenkraft, samt följa EU-kommissionens uppmaning och upprätta ett svenskt planeringsmål för havsbaserad elproduktion ur ett elsystemperspektiv.

Med anledning av detta vill jag fråga miljö- och klimatminister Per Bolund:

 

Avser ministern och regeringen att i de kommande havsplanerna möjliggöra för en omfattande utbyggnad av havsbaserad vindkraft samt att ge myndigheter i uppdrag att utarbeta en nationell strategi för sådan vindkraft?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:1957 besvarad av Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP)

M2021/00433 Miljödepartementet Miljö- och klimatminister samt vice statsministern Till riksdagen

Svar på fråga 2020/21:1957 av Jens Holm (V)
Om Sveriges havsplaner och vindkraft

Jens Holm har frågat mig om jag och regeringen avser att i de kommande havsplanerna möjliggöra för en omfattande utbyggnad av havsbaserad vindkraft samt att ge myndigheter i uppdrag att utarbeta en nationell strategi för sådan vindkraft.

Sveriges havsplaner ska bidra till en långsiktigt hållbar utveckling genom att förena näringspolitiska mål, sociala mål och miljömål. Havsplanerna ska vidare främja samexistens mellan olika verksamheter och användningsområden. Havs- och vattenmyndighetens förslag till havsplaner för Bottniska viken, Östersjön och Västerhavet bereds för närvarande i Regeringskansliet. Jag vill inte föregå regeringens kommande ställningstagande.

Stockholm den 10 mars 2021

Per Bolund

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.