Mänskliga rättigheter i Iran

Skriftlig fråga 2018/19:903 av Amineh Kakabaveh (V)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2019-08-20
Överlämnad
2019-08-20
Anmäld
2019-08-29
Svarsdatum
2019-09-03
Sista svarsdatum
2019-09-03
Besvarad
2019-09-03

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utrikesminister Margot Wallström (S)

 

Många svensk-iranier känner en stark oro inför Irans utrikesminister Javad Zarifs besök i Sverige och hans sammanträffande med utrikesminister Margot Wallström. Sedan Rohani tillträdde som ny president i juni 2013 och framställdes som någon sorts ”liberal” i olika västmedier har situationen förvärrats gällande mänskliga rättigheter. Kränkningar och förföljelser av fackliga aktivister och kvinnorättskämpar, kurdiska och andra minoriteters frihetskämpar har varit omfattande.

Avrättningarna har inte upphört utan ökat. Fängslade oppositionellas utsikter till frigivning efter avtjänat fängelsestraff minskar. Landets ”rättssystem” bygger på sharia och det fabriceras hela tiden nya grundlösa anklagelser som tas för sanna och leder till nya fängelsestraff.

Välkända offer för det iranska så kallade rättssystemets offer är den numera svensk-iranske läkaren i katastrofmedicin Ahmadreza Djalali, som på absurda grunder anklagas för spioneri. Han har dömts till döden, och risken att han ska bli avrättad är överhängande.

Andra framträdande personer som fortfarande sitter fängslade är den heroiske ledaren för Haft Tapeh-arbetarna, Esmail Bakhsi, som när han skulle dömas i domstol anklagade myndigheterna för att de under förhören med honom utsatt honom för tortyr. Med största sannolikhet har han utsatts för tortyr inför den nya rättegång som snart kommer att äga rum.

Soheil Arabis fall har blivit en av de internationellt kända symbolerna för motstånd mot den islamiska republiken Irans orättvisor. På grund hans kritik mot den iranska regimen på Facebook och i andra sociala medier greps han den 7 november 2013 och utsatts för olika former av fysisk och psykisk tortyr. Soheil Arabi dömdes först till döden, men på grund av internationella protester drogs avrättningsordern tillbaka av Högsta domstolen den 27 juni 2015 och hans begäran om en ny rättegång accepterades. Efter en ny prövning av Högsta domstolen upphävdes anklagelsen om regionkritik. Arabi dömdes till sju och ett halvt års fängelse.

Ordföranden för de iranska lärarnas fackförbund, Esmil Abdi, avtjänar just nu ett av sina många fängelsestraff, denna gång på sex år. Irans lärare och arbetare tillåts inte organisera sig och förhandla kollektivt om sina arbetsvillkor.

Ett annat viktigt fall är domen mot människorättsaktivisten och advokaten Nasrin Sotoudeh, som dömts till 33 års fängelse och 148 piskrapp. Nasrin Sotoudeh och många andra kvinnorättsaktivisters brott är att de står upp för kvinnors rättigheter i könsapartheidens Iran. 

De exempel på förbrytelser jag nämnt ovan är endast ett axplock ur det väldiga fält av brott mot mänskliga rättigheter som dagligen begås av regimen i Iran.

Det finns andra makter i världen som är kritiska mot och motståndare till regimen i Iran men utifrån andra utgångspunkter än att vilja försvara det iranska folket.

Inför den iranske utrikesministerns besök i Sverige vill jag fråga utrikesminister Margot Wallström:

 

Vad avser ministern att kräva när det gäller respekten för mänskliga rättigheter och frigivning av bland andra Djalali, Sotoudeh, Arabi, Bakhsi, Abdi och alla politiska fångar och samvetsfångar vid mötet med Javad Zarif?

Svar på skriftlig fråga 2018/19:903 besvarad av Utrikesminister Margot Wallström (S)



Utrikesdepartementet

Utrikesministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2018/19:903 av Amineh Kakabaveh (V) Mänskliga rättigheter i Iran

Amineh Kakabaveh har frågat mig vad jag tänker kräva när det gäller respekten för mänskliga rättigheter och frigivning av bland andra Ahmadreza Djalali, Nasrin Sotoudeh, Soheil Arabi, Esmail Bakhshi, Esmil Abdi och andra politiska fångar och samvetsfångar vid mitt möte med Irans utrikesminister Javad Zarif.

Situationen för mänskliga rättigheter i Iran är allvarlig. Det finns omfattande brister i det iranska rättsväsendet, t.ex. i form av summariska rättegångar. Personer sitter frihetsberövade utan rättegång och försvarare av mänskliga rättigheter, liksom fackliga företrädare och journalister, är särskilt utsatta för förföljelse. Användningen av tortyr är alarmerande och den omfattande tillämpningen av dödsstraff mycket oroande. Detta tas också upp i UD:s rapport om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Iran som publicerades 2017.

Frågor om skyddet av och respekten för mänskliga rättigheter är centrala i Sveriges relation med Iran. Vi arbetar löpande med dessa frågor i FN, genom EU och i våra bilaterala kontakter med iranska företrädare, så även beträffande enskilda ärenden. Vikten av att respektera mänskliga rättigheter var således en viktig del av mina diskussioner med Javad Zarif under hans besök i Stockholm. Vi hade en uppriktig och rak dialog där jag tydligt framförde regeringens syn på situationen för mänskliga rättigheter i Iran, inte minst när det kommer till den senaste tidens hårda domar mot försvarare av mänskliga rättigheter så som Nasrin Sotoudeh. Jag framförde även vår oro över fängslandet av fackliga ledare liksom behandlingen av etniska och religiösa minoriteter, journalister och kvinnorättsförsvarare. Regeringen kommer även fortsättningsvis att ta upp situationen för de mänskliga rättigheterna i Iran, inklusive beträffande användningen av dödsstraff, förföljelsen av människorättsförsvarare och bristen på respekt för yttrandefriheten samt förenings- och församlingsfriheten.

UD tar kontinuerligt upp dödsdomen mot Ahmadreza Djalali med företrädare för Iran såväl i Stockholm som i Teheran. Jag tog även upp fallet i mitt möte med utrikesminister Zarif och framförde Sveriges och EU:s syn på dödsstraffet, som vi fördömer i alla dess former. Sverige kräver att dödsdomen inte verkställs och vi har tillsammans med övriga EU protesterat mot straffet vid upprepade tillfällen. Vi fortsätter våra konsulära ansträngningar för Ahmadreza Djalali.

Stockholm den 29 augusti 2019

Margot Wallström

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.