Koldioxidbedövning av grisar

Skriftlig fråga 2020/21:2993 av Elin Segerlind (V)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2021-05-26
Överlämnad
2021-05-26
Anmäld
2021-05-27
Svarsdatum
2021-06-02
Sista svarsdatum
2021-06-02
Besvarad
2021-06-02

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Jennie Nilsson (S)

 

Koldioxidbedövning fortsätter att vara den vanligaste bedövningsmetoden i Sverige. Det är den trots att det i åtminstone 20 år varit känt att grisar upplever starkt obehag och får kvävningskänslor av koldioxid.

Under det senaste året har grisindustrins etiska brister belysts såväl i debattartiklar som i bokform, både av veterinärer och av djurskyddsorganisationer. Lina Gustafssons bok Rapport från ett slakteri: En veterinärs berättelse,som utkom tidigare i år, lämnar ingen oberörd. I synnerhet handlar det om bedövningsmetoden med koldioxid som i dag används inför slakt och som orsakar grisarna stark ångest, smärta och stress i upp till en och en halv minut innan de förlorar medvetandet.

Det behöver inte fortgå. Vänsterpartiet har under flera år i riksdagen lyft behovet av att detta måste åtgärdas. Ett första steg för att komma bort från den plågsamma bedövningsmetoden är att sätta ett slutdatum för när koldioxidbedövningen ska vara borta från de svenska slakterierna. Först då får branschen på riktigt anledning att titta efter alternativa metoder. Ett andra steg är att omgående tillsätta resurser för att ta fram alternativa bedövningsmetoder. Det finns redan i dag intressanta projekt på bland annat på SLU där till exempel kvävgasskum studeras som ett alternativ. Så länge koldioxidbedövning är tillåten och inget slutdatum är satt saknas dock incitamenten att gå ifrån den billiga bedövningen med koldioxid.

När koldioxidbedövning anses vara det bästa sättet att avliva grisar i Sverige har vi inte mycket att skryta med och argumentet om att vi är bäst på djurskydd klingar ganska illa. Genom att sätta en högre standard bidrar vi inte bara till att minska lidandet i Sverige utan kan också inspirera fler länder i Europa att faktiskt komma bort från en oetisk och otidsenlig metod för att bedöva grisar.

Sverige sägs ha världens främsta djurskyddslagstiftning men tillåter fortsatt koldioxidbedövning.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Jennie Nilsson:

 

Avser statsrådet att införa ett slutdatum för när koldioxidbedövning inte längre kommer att vara tillåtet? 

Svar på skriftlig fråga 2020/21:2993 besvarad av Statsrådet Jennie Nilsson (S)

N2021/ 01680 Näringsdepartementet Landsbygdsministern Till riksdagen

Svar på fråga 2020/21:2993 av Elin Segerlind (V)
Koldioxidbedövning av grisar

Elin Segerlind har frågat mig om jag avser att införa ett slutdatum för när koldioxidbedövning inte längre kommer vara tillåtet.

Enligt djurskyddslagen (2018:1192) ska djur skonas från onödigt obehag och lidande under slakt, liksom under hela djurets liv. Både branschen och myndigheterna jobbar aktivt för att upprätthålla ett gott djurskydd för våra djur i hela kedjan, vilket självklart också innefattar tidpunkten för slakt. De bedövningsmetoder som används på slakterier är lagstiftade på EU-nivå.

Koldioxidbedövning har, som de flesta bedövningsmetoder, för- och nackdelar. Fördelarna är framför allt att metoden är pålitlig, dvs. den gör djuren medvetslösa och djuren behöver inte fixeras vid själva bedövningen utan kan hanteras fria i grupp, vilket är mindre stressande för dem. Metoden har under senare år ofta diskuterats, inte minst på EU-nivå utifrån att forskning visat att djuren upplever smärta och stress när de andas in gasen och att det kan ta 30–60 sekunder innan djuret är medvetslöst. Det behövs mer forskning och kunskap om alternativa metoder till koldioxidbedövning. Det har redan genomförts studier för att hitta en djurskyddsmässigt bättre gasblandning men det återstår en del forsknings- och utvecklingsarbete.

Frågan om koldioxidbedövning är viktig och jag kommer fortsätta följa den. Statens jordbruksverk har i regleringsbrevet för 2021 också fått i uppgift att följa utvecklingen vad gäller forskning om och analysera möjligheten till användning av alternativa metoder till bl.a. koldioxidbedövning vid slakt.

Stockholm den 2 juni 2021

Jennie Nilsson

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.