Förtroendet för rättsstaten

Skriftlig fråga 2019/20:2087 av Björn Söder (SD)

Frågan är inlämnad

Händelser

Inlämnad
2020-08-31
Överlämnad
2020-09-01
Anmäld
2020-09-03
Svarsdatum
2020-09-09
Sista svarsdatum
2020-09-09
Besvarad
2020-09-09

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

 

Den danske politikern och advokaten Rasmus Paludan, som leder partiet Stram kurs, har gjort sig känd för att provocera genom att bränna koranen vid möten. Tillsammans med gatukonstnären och malmöbon Dan Park hade han tänkt hålla en islamkritisk manifestation i Malmö, men blev nekad. När Paludan kom med bil till Lernacken möttes han av poliser som meddelade honom inreseförbud till Sverige på två år.

Man kan ha olika åsikter när det gäller att bränna böcker och provocera religioner. Värt att notera är att flera röster i debatten som tidigare talat sig varma för yttrandefrihet och konstnärlig frihet när det gäller kränkningar av kristendomen i olika former nu visar upprördhet då det är islam som utsätts.

Jag vill betona och understryka i sammanhanget att jag inte finner brännande av böcker vars innehåll man ogillar rätt sätt att angripa upplevda problem. I stället bör böckernas innehåll och budskap kunna debatteras i god demokratisk ordning.

Men, yttrandefriheten gäller också åsikter som majoriteten anser vara förkastliga och osmakliga. Och det är kanske just för dessa avvikande åsikter, avvikande tro och avvikande uttryck som yttrandefriheten är viktigast för att garantera rätten att kunna uttrycka sig gentemot majoritetens uppfattningar.

Likaså måste yttrandefriheten gälla och garanteras även om vissa andra grupper hotar med våldsanvändning eftersom de upplever sig kränkta. De våldsamma upplopp som följt i bland annat Malmö vittnar ju om var det egentliga problemet ligger.

Polisen uttalar sig i SVT om att Paludans ”agerande och inresefrihet skulle vara ett hot mot grundläggande samhällsintresse” och att man gör sitt ”yttersta för att skydda de demokratiska värden som finns”. Det är synnerligen ett mycket märkligt uttalande av polisen som föranleder en att tro att det är politiska beslut som döljer sig bakom inreseförbudet.

Hotet mot grundläggande samhällsintresse utgörs snarare av de våldsamma upploppen, som vi nu kunnat bevittna, bestående av personer med självupplevd kränkthet.

Det ter sig mycket märkligt att en dansk politiker och advokat beläggs med tvåårigt inreseförbud till Sverige på grund av att han planerar att bränna en bok, som han själv bekostat, samtidigt som utländska våldtäktsmän, mördare och mångkriminella har öppen dörr till vårt land, eller inte ens utvisas efter att de förgripit sig på det svenska samhället i olika former. Detta skadar allvarligt förtroendet för den svenska rättsstaten.

Det vore intressant i sammanhanget att från justitie- och migrationsministern höra på vilket sätt han kommer att agera för att värna yttrandefriheten även för dem som provocerar islam och inte låta rättsstaten byggas på principen om den våldsammes rätt.

Av denna anledning vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

 

Vilka generella åtgärder vidtar ministern för att värna yttrandefriheten för alla och därmed i förlängningen även förtroendet för rättsstatens principer?

Svar på skriftlig fråga 2019/20:2087 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)




Svar på fråga 2019/20:2087 av Björn Söder (SD)
Förtroendet för rättsstaten

Björn Söder har frågat mig vilka generella åtgärder jag vidtar för att värna yttrandefriheten för alla och därmed i förlängningen även förtroendet för rättsstatens principer. Han har i detta sammanhang framfört synpunkter på beslut som Polismyndigheten har fattat avseende en planerad manifestation och ett inreseförbud.

Inledningsvis vill jag understryka att de beslut som Björn Söder tar upp avser åtgärder som innefattar myndighetsutövning mot enskild och därmed rör frågor som jag i enskilda fall enligt grundlag inte kan uttala mig om.

Yttrandefriheten har en lång tradition och en stark ställning i Sverige. Den är en nödvändig förutsättning för en fri allmän debatt och för den fria åsiktsbildningen och utgör därför en av demokratins hörnstenar.

Även om yttrandefrihetens ställning är stark så är den också förenad med vissa begränsningar. Det är t.ex. straffbart att ägna sig åt uppvigling och hets mot folkgrupp. Polismyndigheten har viss möjlighet att vägra tillstånd att anordna en allmän sammankomst om det är nödvändigt med hänsyn till ordningen eller säkerheten. Myndigheten kan också av hänsyn till allmän ordning och säkerhet avvisa en utlänning samt besluta om återreseförbud om dennes eget beteende utgör ett verkligt, faktiskt och tillräckligt allvarligt hot mot ett grundläggande samhällsintresse.

För regeringen är det en självklar utgångspunkt att i allt arbete, även inom EU, värna yttrandefriheten. Så sent som i maj tillsatte regeringen en utredning som bl.a. ska se över behovet av ett förstärkt straffrättsligt skydd mot brott som riktar sig mot någon som utövar sin yttrandefrihet, särskilt inom ramen för yrkesmässigt bedriven nyhetsförmedling eller annan journalistisk verksamhet.

Ett annat exempel på regeringspartiernas arbete att värna yttrandefriheten är försöken att inom ramen för den nyligen avslutade tryck- och yttrandefrihetskommitténs arbete nå en bred uppgörelse om ändring av grundlag i syfte att stärka oberoendet hos public service. Det kan noteras att Björn Söders parti var bidragande till att en sådan uppgörelse inte kom till stånd.

Stockholm den 9 september 2020

Morgan Johansson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.