Förändring av ersättningsregler för anslutning till enskilda vägar

till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

När fastigheter nybildas eller ombildas ansluts de ofta till en gemensam enskild väg eller annan anläggning som är bildad vid lantmäteriförrättning. Att en fastighet får ”köpa in sig” i en gemensam enskild väg är rimligt och logiskt, liksom att eventuell ersättning kan bestämmas av vägföreningens medlemmar. Det är den grundläggande traditionen i svensk äganderätt. I anläggningslagen finns regler för villkor för anslutning med märkligt nog olika regler för bestämmande av ersättning för anslutning.

I vissa fall ska enligt lagstiftningen ingen ersättning utgå, medan i andra fall ska ersättning betalas trots att föreningens medlemmar är helt överens om att ersättning inte ska utgå. I detta sistnämnda fall läggs i dag stora resurser ned hos lantmäterimyndigheten trots att ingen efterfrågar en sådan utredning. Lagstiftningen är således inkonsekvent; exakt likadana situationer får helt olika rättsföljder och konsekvenser för den enskilde fastighetsägaren och vägföreningen när andelstal ska ändras.

Riksförbundet Enskilda Vägar, Rev, har föreslagit att lagstiftningen ändras så att föreningen får möjlighet att själv avgöra om ersättning ska utgå, i stället för att tvingas betala tiotusentals kronor i onödan i utredningskostnader till lantmäterimyndigheten. I nuläget händer det till och med att fastighetsägarna och föreningen försöker reparera den skada myndighetsutövningen orsakat genom att helt enkelt bortse från myndighetens beslut och i ett civilrättsligt avtal själva lösa frågorna.

Min fråga till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson är:

Tänker ministern ta initiativ till att se över om åtgärder kan göras för att ändra dagens lagstiftning om ersättning och göra det möjligt för nya fastigheter att anslutas till en gemensam enskild väg i en civilrättslig överenskommelse mellan enskilda parter?