Till innehåll på sidan

Den europeiska åklagarmyndigheten Eppo

Skriftlig fråga 2018/19:626 av Linda Westerlund Snecker (V)

Frågan är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2019-05-08
Överlämnad
2019-05-08
Anmäld
2019-05-09
Sista svarsdatum
2019-05-15
Svarsdatum
2019-05-17
Besvarad
2019-05-17

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Mikael Damberg (S)

 

Den europeiska åklagarmyndigheten Eppo arbetar med brottslighet riktad mot EU:s budget, som bedrägerier och gränsöverskridande skattebrott. Det har under lång tid funnits i princip en politisk konsensus kring att Sverige inte ska ingå i Eppo. Dock har nu flera svenska partier på kort tid ändrat sina tidigare ställningstaganden och menar att Sverige ska ingå i Eppo och att myndighetens uppdrag ska förändras till att inkludera även arbete mot terroristbrott.

Regeringens ställningstagande är oklart då statsminister Löfven i ett tal i Europaparlamentet uttalade att Sverige, efter flera års socialdemokratiskt motstånd, ska ingå i Eppo. Regeringspartiet Miljöpartiet säger fortfarande nej till att ingå i Eppo. Vad Socialdemokraterna och Miljöpartiet i riksdagens justitieutskott anser är också oklart.

Något som däremot är tydligt är Säpos kritik mot att Eppo ska få ett utvidgat uppdrag. Säpo anser att arbetet mot terrorism kommer att försvåras och menar att den goda samverkan som finns i dag angående terroristbrott mellan Europol och Eurojust kommer att försämras om Eppo får ytterligare ett uppdrag. Att utvidga Eppos mandat till att arbeta med terroristbrottslighet skulle alltså vara rent kontraproduktivt i kampen för att motverka terrorism.

Med anledning av vad som anförts ovan vill jag fråga statsrådet Mikael Damberg:

Anser statsrådet att Sverige ska ingå i Eppo och att Eppos uppdrag ska utvidgas till att även inkludera terroristbrott?

Svar på skriftlig fråga 2018/19:626 besvarad av Statsrådet Mikael Damberg (S)



Ju2019/01780

Justitiedepartementet

Inrikesminstern

Till riksdagen


Svar på fråga 2018/19:626 av Linda Westerlund Snecker (V)

Den europeiska åklagarmyndigheten, Eppo

Linda Westerlund Snecker har frågat mig om jag anser att Sverige ska ingå i Eppo och att Eppos uppdrag ska utvidgas till att även inkludera terroristbrott.

I december 2016 föreslog regeringen att Sverige inte skulle stödja inrättandet av Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo) och därmed ställa sig utanför det samarbetet. Samtidigt förklarade regeringen att ett svenskt nej till förslaget om Eppo inte innebär att Sverige motsätter sig själva inrättandet av Eppo och att regeringen inte utesluter ett svenskt deltagande om förutsättningarna skulle ändras. Samtliga riksdagspartier utom liberalerna ställde sig bakom den inriktningen. Sverigedemokraterna lämnade en avvikande mening.

Regeringen har noga följt utvecklingen inom EU med ökade utmaningar inte minst vad gäller brottsligheten. Med undantag för de länder som har valt att på olika sätt stå utanför det straffrättsliga samarbetet, det vill säga Danmark, Irland och Storbritannien, är det i dagsläget endast Ungern, Polen och Sverige som inte gått med i Eppo. Eppo kommer därmed bli centralt för åklagarsamarbetet inom EU när det gäller brott mot EU:s finansiella intressen. Förutsättningarna för Sveriges förhållande till Eppo har alltså ändrats.

Kommissionen har, som underlag för vidare diskussion, presenterat ett meddelande om att Eppos mandat skulle kunna utvidgas till att även omfatta terroristbrott. Säkerhetspolisen och Åklagarmyndigheten har ifrågasatt ändamålsenligheten i en sådan utvidgning. Även andra medlemsstater har framfört kritik mot meddelandet. Regeringen har för sin del konstaterat att det idag finns ett omfattande samarbete inom EU för att gemensamt möta hotet från terrorism samt att frågan om behovet av föreslagna utvidgning och konsekvenserna därav behöver analyseras ytterligare, se faktapromemoria 2018/19:FPM5. Regeringen kan inte stödja kommissionens meddelande om att utvidga Eppos mandat till att även omfatta terroristbrott.

Regeringen står bakom ett svenskt deltagande i Eppo och har påbörjat ett arbete med att se över de nationella förutsättningarna för att Sverige ska kunna ansluta sig till Eppo.

Stockholm den 16 maj 2019.

Mikael Damberg

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.