Till innehåll på sidan

Art- och habitatdirektivet samt fågeldirektivet

Skriftlig fråga 2020/21:2498 av Mats Nordberg (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2021-04-12
Överlämnad
2021-04-13
Anmäld
2021-04-14
Svarsdatum
2021-04-21
Sista svarsdatum
2021-04-21
Besvarad
2021-04-21

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP)

 

EU:s artskyddsregler stipulerar att exploatering inte får göra att man dödar eller skadar djur-, växt- eller svamparter. Inte heller får man förstöra parnings- eller rastplatser.

Eftersom varje träd rimligen kan tjäna som rastplats för en fågel riskerar regelverket att medföra att tjänstemän kan stoppa absolut vilken avverkning som helst, för att bara nämna ett av problemen med detta regelverk. Sverige har därför i hittillsvarande praxis valt att betrakta reglerna som att de rimligen avser art och inte individ, alltså att en arts förekomst i Sverige inte ska hotas av exempelvis trädfällningen i exemplet ovan.

Den 4 mars tolkade EU-domstolen regelverket till att Sverige inte tagit tillräckligt stor hänsyn enligt regelverket i EU:s art- och habitatdirektiv. Därmed står det klart att det är individ som gäller, inte art. Beskedet från EU-domstolen tydliggör dessutom att förbuden omfattar även arter med gynnsam bevarandestatus, vilka alltså varken behöver vara hotade eller sällsynta.

Med den tolkning EU-domstolen gjort har vi därmed nu ett regelverk som inte är rättssäkert för skogsbrukare.

I Sverige pågår en utredning om art- och habitatdirektivet och dess tillämpning i Sverige, men denna drar ut på tiden och kan inte i sig ändra på EU:s regelverk.

Sverige ska inte acceptera regler och tolkningar som de facto omöjliggör skogsbruk. Förutom det orimliga i själva sakfrågan står detta helt i strid mot såväl principen att skogsbruk ska vara nationell kompetens som den generella principen om subsidiaritet. I och med EU-domstolens dom bör därför Sverige omedelbart reagera gentemot EU och begära ändring av de berörda direktiven, oavsett att hela art- och habitatdirektivet och fågeldirektivet, och i synnerhet deras artlistor, dessutom behöver uppdateras inom en inte avlägsen framtid​.

Med anledning av detta vill jag fråga miljö- och klimatminister Per Bolund​:

Har ministern för avsikt att, som en följd av EU-domstolens dom avkunnad den 4 mars, verka för att EU omgående ska revidera de direktiv som domstolen nu tolkat?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:2498 besvarad av Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP)

M2021/00792 Miljödepartementet Miljö- och klimatministern samt vice statsministern Till riksdagen

Svar på fråga 2020/21:2498 av Mats Nordberg (SD)
Art- och habitatdirektivet samt fågeldirektivet

Mats Nordberg har frågat mig om jag har för avsikt att, som en följd av EU-domstolens dom den 4 mars i de förenade målen C-473 och C-474, verka för att EU omgående ska revidera de direktiv som EU-domstolen nu har tolkat, dvs. art- och habitatdirektivet och fågeldirektivet.

Den pågående Artskyddsutredningen (M2020:03) har bl.a. i uppdrag att se över artskyddsförordningens (2007:845) fridlysningsbestämmelser i syfte att säkerställa att de bidrar till ett effektivt, välfungerande och rättssäkert artskydd och att de är förenliga med Sveriges EU-rättsliga åtaganden. I uppdraget ingår även att analysera och klarlägga hur långtgående skydd EU-rätten kräver. Utredningen ska därför bl.a. att ta ställning till vilka konsekvenser EU-domstolens rättspraxis har för Sveriges genomförande av EU-rätten.

Utredningen ska redovisa sitt betänkande senast den 10 juni i år.

Jag avvaktar nu utredningens betänkande och kan inte föregå den kommande beredningen av utredningens förslag.

Europeiska kommissionen genomförde 2015–2016 en s.k. fitness check-utvärdering av naturvårdsdirektiven, dvs. art- och habitatdirektivet och fågeldirektivet. I utvärderingen drog kommissionen slutsatsen att naturvårdsdirektiven är mycket relevanta och ändamålsenliga. Kommissionen drog samtidigt slutsatsen att genomförandet av naturvårdsdirektiven behöver förbättras väsentligt i medlemsstaterna för att direktivens mål ska uppnås fullt ut. För att kunna leverera konkreta resultat för natur, människor och för ekonomin inom hela EU behöver genomförandet förbättras i nära samarbete med lokala myndigheter och med olika aktörer i medlemsstaterna.

Jag avser att fortsätta verka för att naturvårdsdirektivens mål uppfylls inom EU.

Stockholm den 21 april 2021

Per Bolund

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.