Riksdagens snabbprotokoll 2002/03:8 Tisdagen den 22 oktober
ProtokollRiksdagens protokoll 2002/03:8
Kammarens protokoll
I kammarens protokoll finns allt som sägs i kammaren nedskrivet. I protokollet står det också hur partierna har röstat. Ett snabbprotokoll publiceras ungefär sex timmar efter att dagens sista debatt i kammaren är slut. Det slutliga protokollet är färdigt efter några veckor.
Riksdagens snabbprotokoll Protokoll 2002/03:8 Tisdagen den 22 oktober Kl. 14.00 14.26
Det justerade protokollet beräknas utkomma om 3 veckor
Protokoll 2002/03:8 ________________________________________________________
1 § Justering av protokoll
Justerades protokollet för den 15 oktober. 2 § Avsägelse
Talmannen meddelade att Björn Rosengren (s) anhållit om entledigande från uppdraget som ledamot av riksdagen från och med den 22 oktober 2002.
Kammaren biföll denna anhållan.
3 § Anmälan om förändringar i regeringens sammansättning
Från statsminister Göran Persson hade följande skrivelse inkommit:
Till riksdagens talman Förändringar i regeringens sammansättning Jag har i dag med verkan från och med denna dag fattat följande beslut angående regeringens samman- sättning. Lena Hjelm-Wallén har entledigats från uppdra- gen att vara ställföreträdande statsminister, statsråd och chef för Försvarsdepartementet. Margareta Winberg har entledigats som chef för Jordbruksdepartementet och förordnats att vara ställ- företrädande statsminister. Britta Lejon har entledigats som statsråd. Kjell Larsson har entledigats som statsråd och chef för Miljödepartementet. Mona Sahlin har entledigats som chef för Nä- ringsdepartementet. Pär Nuder har förordnats som statsråd och, för ti- den till och med den 3 november 2002, vara chef för Försvarsdepartementet. Ann-Christin Nykvist har förordnats som statsråd och chef för Jordbruksdepartementet. Lena Sommestad har förordnats som chef för Miljödepartementet. Leif Pagrotsky har förordnats som chef för Nä- ringsdepartementet. Berit Andnor, Morgan Johansson, Gunnar Lund, Lena Hallengren och Hans Karlsson har förordnats som statsråd. Jag har vidare med verkan från och med den 4 november 2002 förordnat Leni Björklund som stats- råd och chef för Försvarsdepartementet. Stockholm den 21 oktober 2002 Göran Persson
Skrivelsen lades till handlingarna.
Från och med den 21 oktober hade regeringen så- ledes följande sammansättning:
Statsminister Göran Persson Vice statsminister Margareta Winberg Statsråd Pär Nuder (till och med den 3 november även chef för Försvarsdepartementet)
Justitieminister Thomas Bodström Statsråd Mona Sahlin
Utrikesminister Anna Lindh Statsråd Jan O Karlsson
Försvarsminister Leni Björklund (från och med den 4 november)
Socialminister Lars Engqvist Statsråd Berit Andnor Statsråd Morgan Johansson
Finansminister Bosse Ringholm Statsråd Gunnar Lund Statsråd Lars-Erik Lövdén
Utbildningsminister Thomas Östros Statsråd Lena Hallengren
Jordbruksminister Ann-Christin Nykvist
Kulturminister Marita Ulvskog
Miljöminister Lena Sommestad
Näringsminister Leif Pagrotsky Statsråd Ulrica Messing Statsråd Hans Karlsson
4 § Anmälan om ersättare för talmannen och för statsråd
Talmannen anmälde att följande ersättare inträtt från och med den 21 oktober:
Britta Lejon för talmannen Björn von Sydow, varige- nom uppdraget som ersättare för talmannen upp- hört för Niclas Lindberg, Niclas Lindberg för statsrådet Pär Nuder, varigenom uppdraget som ersättare för Pär Nuder upphört för Mariam Osman Sherifay, Inger Jarl Beck för statsrådet Morgan Johansson samt Marie Nordén för statsrådet Berit Andnor.
5 § Meddelande om frågestund
Talmannen meddelade att vid frågestunden tors- dagen den 24 oktober kl. 14.00 skulle följande stats- råd närvara: Näringsminister Leif Pagrotsky, statsrådet Ulrica Messing, statsrådet Lars-Erik Lövdén, justitieminister Thomas Bodström och miljöminister Lena Sommes- tad.
6 § Meddelande om partiledardebatt
Talmannen meddelade att debattregler för partile- dardebatten onsdagen den 6 november kl. 9.00 delats ut till kammarens ledamöter.
7 § Meddelande om allmänpolitisk debatt
Talmannen meddelade att debattregler för den allmänpolitiska debatten onsdagen den 6 november kl. 14.00 delats ut till kammarens ledamöter.
8 § Svar på interpellation 2002/03:9 om rätts- säkerhet för asylsökande
Anf. 1 Statsrådet JAN O KARLSSON (s): Herr talman! Ana Maria Narti har ställt frågor till mig om verkställandet av den reform på utlännings- rättens område som riksdagen den 15 november förra året beslutade att begära av regeringen, innebärande en ny instans- och processordning för utlännings- och medborgarskapsärenden. Ana Maria Narti har frågat mig hur det långsam- ma verkställandet av reformen enligt riksdagens till- kännagivande avseende nedläggning av Utlännings- nämnden motiveras, hur rättssäkerheten för asylsö- kande kan förbättras under tiden som Utlännings- nämnden fortsätter sin verksamhet samt när ett ikraftträdande av reformen kan ske. Till att börja med vill jag säga att det är en oerhört omfattande reform det handlar om. Det gäller lagtek- niska, organisatoriska och ekonomiska frågor. De processrättsliga frågorna är svåra att lösa. Det har under arbetets gång bland annat visat sig vara svårt att hitta en processordning som förenar kravet på en snabb handläggning med att prövningen i Utlän- ningsnämnden ersätts av en prövning i två domstol- sinstanser. Vidare har det framkommit svårigheter när det gäller att föra in utlänningsärenden i domstolarna eftersom dessa ärenden i flera avseenden skiljer sig från andra typer av mål. Målet för regeringen har ändå varit att föreslå så få särlösningar som möjligt för dessa ärenden i förhållande till andra ärenden och mål. Regeringens utgångspunkter för förslaget är dels betänkandet från den parlamentariska kommitté (NIPU) som utredde frågan om en ny instans- och processordning i utlänningsärenden, Ökad rättssäker- het i asylärenden, SOU 1999:16, dels det beslut som riksdagens socialförsäkringsutskott fattade den 15 november förra året om reformens inriktning. Ramar- na och inriktningen för reformen har således till stor del bestämts av riksdagen. Sedan riksdagens beslut har det under hela våren pågått ett mycket intensivt arbete med att utarbeta en lagrådsremiss. Den 6 juni 2002 beslöt regeringen att lämna över förslaget till Lagrådet för granskning. Föredragning av förslaget inför Lagrådet påbörjades i slutet av augusti, och Lagrådets yttrande kom den 9 oktober. Med hänsyn till frågans komplicerade natur har det inte varit möjligt för regeringen att utarbeta ett förslag snabbare än så här. Detta är alltså läget som vi befinner oss i i dag; Lagrådet avstyrkte som bekant regeringens förslag till ny instans- och processordning i utlänningsärenden. Lagrådet har avstyrkt förslaget från olika utgångs- punkter. Det framhåller att en grundläggande förut- sättning för godtagbara rättssäkerhetsgarantier är att de materiella reglerna är så utformade att tillämp- ningen kan bli enhetlig och förutsebar. Lagrådet anser att det kravet inte uppfylls om ärendena förs över till domstol på det sätt som regeringen har föreslagit. Lagrådets yttrande väger tungt. En diskussion om den uppkomna situationen har i dag på förmiddagen inletts med riksdagspartierna i socialförsäkringsut- skottet. Jag vill inte nu föregripa resultatet av dessa överläggningar genom att gå in i diskussion eller spekulationer om vare sig detaljer i Lagrådets yttran- de eller förslaget som sådant och inte heller rörande datum för ikraftträdande av en kommande reform. Vi behöver nu alla få tid att överväga vilka handlingsal- ternativ som på kort och lite längre sikt är möjliga att genomföra. På kort sikt är det givetvis nödvändigt att Utlän- ningsnämnden ges förutsättningar att fungera så bra som möjligt. Regeringen föreslår i budgetpropositio- nen för 2003 att såväl Utlänningsnämnden som Migrationsverket tillförs utökade resurser i syfte att korta handläggningstiderna och stärka rättssäkerhe- ten. Jag hoppas att jag med detta har besvarat Ana Ma- ria Nartis frågor och hoppas att tillsammans med riksdagens partier kunna gå vidare med lagstiftnings- processen i syfte att uppnå ett förbättrat system för prövning av utlänningsärendena, som tillgodoser kraven på såväl en rättssäker som snabb ärendehante- ring.
Anf. 2 ANA MARIA NARTI (fp): Herr talman! Jag tackar för svaret. Jag måste börja med en precisering. När jag skrev interpellationen hade inte Lagrådets svar kommit. Själva tyngdpunk- ten i vår debatt i dag förflyttas därför lite grann. Vad som har kommit fram mycket tydligt efter det att Lagrådets yttrande har presenterats är att vi behö- ver en ordentlig genomgång av de så kallade materi- ella reglerna. I detta måste jag säga att vi som med- lemmar i Folkpartiet liberalerna är mycket glada. Vi har många gånger understrukit att lagen inte är tillräckligt tydlig och förutsebar. Vi har krävt precise- ringar både när det gäller asylskäl och humanitära skäl. På så sätt kan vi säga att vi är överens. Samtidigt är det väldigt viktigt att tänka på att själva diskussio- nen om Utlänningsnämnden inte kan ta slut med detta. Vi behöver jobba vidare med lagen - det är själv- klart. Det finns otydliga punkter i lagen som kan skapa grund för det som i Lagrådets text kallas för skönsmässiga grunder, vilket är väldigt skrämmande. Samtidigt behöver vi tänka på praktiska möjlig- heter att i framtiden korta behandlingstiden för överprövande av sådana ärenden. Då är förvaltnings- domstolarna enligt vår mening fortfarande den bästa lösningen. Jag kan inte se någon skillnad i detta sammanhang. Om man preciserar lagarna så finns det goda grunder för förvaltningsdomstolarna och för att de ska fungera ordentligt och bra och för att de skönsmässiga grunderna ska försvinna från praxis när det gäller behandling av utlänningsärenden. Jag kan absolut inte tänka mig att Utlännings- nämnden skulle kunna fungera bättre, effektivare och snabbare än många förvaltningsdomstolar. Som be- kant är Folkpartiet liberalerna motståndare till speci- ella domstolar. Vi vill ha många förvaltningsdomsto- lar som agerar på olika områden. Då blir det också mycket lättare att snabbt avgöra vid överklaganden.
Anf. 3 Statsrådet JAN O KARLSSON (s): Herr talman! Jag ska först göra några kommenta- rer till Ana Maria Nartis synpunkter och påpekanden. Sedan ska jag säga några ord om vad som har hänt i dag. Även jag kämpar ju med det tidsmässiga pro- blemet - svaret gavs i går, och jag har haft möte med socialförsäkringsutskottet i dag. Mötet gav en hel del resultat som jag tror kan vara av intresse för vårt meningsutbyte. Först och främst vill jag vad beträffar de sköns- mässiga grunderna som omnämns i lagrådsyttrandet understryka att skönsmässiga grunder mycket väl kan förekomma utan att det för den skull föreligger god- tycke. Men jag förstår - och det talade vi också om med socialförsäkringsutskottet i dag - att det viktiga är att vi har ett rättssäkert system även om det under- stundom kan vara så att i denna, liksom i annan, prövning av gällande lagstiftning så måste skönsmäs- siga avvägningar göras. Jag tänker på förhållandet att vi i utlänningsrätten har just den individuella pröv- ningen som kungstanke. Det innebär ständigt en an- passning till varje individuellt fall. Däremot var vi i dag i utskottet naturligtvis full- ständigt på det klara med att varje form av godtycke måste undvikas vid tillämpning av denna lag och de ärenden den gäller. När det gäller sambandet mellan korta behand- lingstider och förvaltningsdomstolar så har utskottet och jag tillsammans haft ett förberedelsearbete, efter- som vi har gjort lagrådsremissen ihop. Det har då blivit klart att när man går över från en klagoinstans till två klagoinstanser och partssammansatt prövning så är risken snarare den motsatta - vi får en längre tid. För att i så fall vinna tid i behandlingen ställs man också inför avsevärda resursproblem. Jag tror inte att det råder några skilda meningar om detta, och ut- skottet och jag har kommit fram till samma bedöm- ning. När det gäller motståndet mot specialdomstolar så noterar jag rättshistoriskt att vi alla under en period helt ville avskaffa specialdomstolar av alla slag. Den faktiska utvecklingen har sedan burit syn för sägen; det har vi inte gjort. Fortfarande har vi i svenskt rätts- väsende en omfattande, ymnig och närmast ökande förekomst av specialdomstolar. Utlänningsnämnden inrättades innan denna diskussion på allvar började ta fart. Jag vet inte riktigt var vi befinner oss i dag. På den punkten vill jag under inga omständigheter pre- judicera det arbete som jag nu har för avsikt att efter hörande av socialförsäkringsutskottet inleda med fortsättningen. Det handlar om att vi har ett mycket klart positivt uttalande av Lagrådet, nämligen att Lagrådet vill att vi ska arbeta med domstolsförfarande som klagoin- stans, att vi ska ha tvåpartsförfarande och att vi ska ha muntlighet. Låt mig som en personlig deklaration tillfoga att det för mig också är väldigt viktigt att i det fortsatta arbetet se till att vi får två parter som alldeles klart är jämställda. Jag tror att ett av de problem som vi har arbetat med när det gäller Utlänningsnämndens funk- tionssätt är att det inte har varit klart, utan att det har funnits en upplevelse av och kanske en realitet i att parterna inte har varit jämställda. På den punkten är samstämmigheten klar. Jag vill i mitt nästa inlägg fortsättningsvis beröra något av resultatet av den överläggningen.
Anf. 4 ANA MARIA NARTI (fp): Herr talman! Tack för svaret! Det kanske är min svenska som inte räcker till. Skönsmässiga grunder är för mig motsatsen till principiella eller sakliga grun- der. Det är för mig faktiskt synonymt med godtycke. Det är kanske min svenska - jag är trots allt före detta flykting och jag har bara varit i 32 år i Sverige. Så kanske förstår jag inte innehållet i "skönsmässiga grunder". Fast jag tycker att det är skrämmande. Det ska finnas sakliga grunder för en bedömning av ett så viktigt ärende som rätten att bosätta sig i Sverige. Det ska finnas principiella grunder för bedömningen av varje individuellt fall. Men skönsmässiga grunder tycker jag fortfarande är fullständigt otillfredsställan- de. När det gäller specialdomstolar kan jag som en människa som har jobbat mycket med problem som uppstår mellan folk från olika etniska grupper säga att vi i invandrarbefolkningen inte har goda erfarenheter av specialdomstolsarbete. Titta på integrationsfrågor- na! Det är Arbetsdomstolen som ska behandla dem. Är vi nöjda med resultatet? Inte alls. Det som händer är fortfarande att många fall försvinner någonstans i hanteringen. Specialdomstolen är alldeles för mycket koncentrerad på de viktiga aktörernas, det vill säga arbetstagarnas och arbetsgivarnas organisationers, ställningstaganden i domstolen. Då försvinner de individuella fallen bort någonstans i hanteringen. Jag kan också lägga till att vi fortfarande i Sverige saknar utbildningar som ska öppna möjligheten för en fungerande kommunikation mellan människor från olika etniska grupper. Jag sökte själv i förra veckan efter advokater som skulle kunna hjälpa i ett fall av diskriminering. De är väldigt svåra att hitta! Detta måste också vara ett problem för utlänningsärenden. Det finns alltså mycket att göra på området. Jag tycker fortfarande att förvaltningsdomstolar - vanliga domstolar - är en bättre arena för att lösa de här problemen än de mycket specialiserade och egentligen självcentrerade domstolar som special- domstolarna brukar bli.
Anf. 5 Statsrådet JAN O KARLSSON (s): Herr talman! Jag skulle vilja slå till två reträtter omedelbart. Den första gäller begreppet skönsmässiga grunder. Jag kan visserligen inte falla tillbaka på några etniska argument; jag har talat detta språk i 63 år. Men jag är inte jurist, och det är möjligt att nyan- seringen av begreppet skönsmässig grund är sådan att jag ska vara lite försiktig. Vi förde faktiskt en diskus- sion om detta - om "skönsmässig" och "godtycklig" - men jag vill på den punkten under inga omständig- heter ha någon bestämd uppfattning, och det vill jag gärna ha fört till kammarens protokoll. Jag vill tillfrå- ga mina juridiska rådgivare innan jag rör mig en mil- limeter på detta uppenbart minerade fält. Den andra gäller specialdomstolarna. Det var en ren doktrinhistorisk anmärkning. Jag har inga som helst andra åsikter än Ana Maria Narti om vikten av att så många ärenden som möjligt i vårt rättsväsende handhas av de allmänna domstolarna eller förvalt- ningsdomstolarna. Det var en ren doktrinhistorisk anmärkning. Jag kan dock inte låta bli att notera att såväl Ar- betsdomstolen som Utlänningsnämnden tillkommit på initiativ av detta liberala parti 1928 respektive 1992. Men även detta ska uppfattas som en ren doktrinhis- torisk anmärkning. I sakfrågan är vi helt överens. Det vi kom fram till i dag - och det kanske är det allra viktigaste - i den överläggning jag haft med utskottet är att jag nu ska inbjuda till överläggningar med alla partier. Alla partier och regeringen är full- ständigt överens om att det inte kommer att bli något status quo i den här frågan. Vi måste fortsätta framåt för att lösa den.
Anf. 6 ANA MARIA NARTI (fp): Herr talman! Tack för svaret. Den här debatten kommer säkert att fortsätta. Vi har alla väldigt myck- et att vinna på att ett grundläggande arbete, både med lagen och med instansordningen, kommer i gång ordentligt. Jag vill avsluta den här debatten med några per- sonliga betraktelser. Under de tolv år som har gått sedan diktaturen föll i Rumänien har jag haft många tillfällen att se hur olika utlänningsärenden behandlas i praktiken. Jag har träffat på många fall som har haft precis samma situation bakom sig men som bedömts olika. Det är den här praktiken som vi måste komma ifrån. Varje dag som går utan att denna praxis tar slut innebär tragedier för människor. Jag tänker också lite grann på hela den debatt som vi hade under sommaren om arbetskraftsinvandring. Om en liten grupp av de människor som skickades hem efter år av plågor på gömställen hade fått möj- lighet att arbeta i Sverige skulle många tragedier ha undvikits. Jag ser en direkt relation mellan de här mänskliga tragedierna och avsaknaden av en rätt till arbete i det här landet.
Anf. 7 Statsrådet JAN O KARLSSON (s): Herr talman! Jag tror att vi i väldigt hög grad har en gemensam syn på hur vi ska fortsätta det här ar- betet. Jag vill så långt det är möjligt nu precisera hur jag ser på den fortsättningen. Vi har ett kortsiktigt perspektiv och ett långsiktigt. Det rådde fullständig konsensus vid dagens utskott- söverläggning om att vi inte kan stanna nu och låta situationen förbli oförändrad. I de överläggningar som jag ser fram emot ska kunna inledas inom några veckor räknar jag alltså med att vi ska kunna dela upp frågan. Det kortsiktiga perspektivet handlar om vilka omedelbara åtgärder som nu anses vara möjliga Där tänker jag arbeta efter den konsensusprincip som jag använt under den korta tid som jag har varit ansvarig för de här frågorna. Det är naturligtvis själva instan- sordningen som faller i ögonen. Där hoppas jag att vi ska kunna arbeta. Men jag vill akta mig för att dra några specifika slutsatser innan jag har fört en diskus- sion med alla partier. Det är det kortsiktiga perspekti- vet. Det långsiktiga perspektivet handlar om en för- ändring av lagstiftningen. Budskapet från Lagrådet är tydligt. Denna lag måste ses över. Det jag har sagt till utskottet i dag - och jag har funnit en betydande samstämmighet även på den punkten - är att den översynen redan sker på det europeiska planet. Vi har för närvarande ett tiotal direktivförslag under arbete. Det ska i sanningens namn sägas att under det danska ordförandeskapet har effektiviteten i detta arbete ökat. Det är delvis också en följd av toppmötet som ägde rum i juni i Sevilla och på svensk tillskyndan som det arbetet nu går mycket snabbare. Jag räknar alltså med att vi kommer att ha ett kortsiktigt perspektiv där vi ska försöka finna en lösning som ökar rättssäkerheten och ett långsiktigt där vi i den europeiska miljön nu snabbt, men ändå något mer tidsödande, kan få till stånd ändringar i den svenska utlänningslagstiftningen. Med detta vill jag tacka för den här överläggning- en.
Överläggningen var härmed avslutad.
9 § Anmälan om inkomna faktapromemorior om förslag från Europeiska kommissionen
Talmannen anmälde att följande faktapromemori- or om förslag från Europeiska kommissionen inkom- mit och överlämnats till utskott: 2002/03:FPM8 Ändring av ett flertal direktiv på utsä- desområdet KOM(2002)523 till miljö- och jord- bruksutskottet 2002/03:FPM10 Demokratisk kontroll över Europol KOM(2002)95 till justitieutskottet 2002/03:FPM11 Ändrat förslag till prospektdirektiv KOM(2002)460 till finansutskottet
10 § Hänvisning av ärenden till utskott
Föredrogs och hänvisades Proposition 2002/03:10 till skatteutskottet
Skrivelse 2002/03:3 till justitieutskottet
Förslag 2002/03:RR2 till finansutskottet 2002/03:RR3 till utbildningsutskottet
Motioner 2002/03:K2 och K3 till konstitutionsutskottet
11 § Bordläggning
Anmäldes och bordlades Propositioner 2002/03:5 Vissa mervärdesskattefrågor 2002/03:9 Sjukhus med vinstsyfte; förlängd giltighet av lagen (2000:1440) om inskränkning i lands- tingens rätt att överlämna driften av akutsjukhus till annan
Förslag 2002/03:RR7 Riksdagens revisorers förslag angående styrning av försvarets fastigheter och anläggning- ar
12 § Anmälan om frågor för skriftliga svar
Anmäldes att följande frågor för skriftliga svar framställts
den 21 oktober
2002/03:51 av Börje Vestlund (s) till justitieminister Thomas Bodström Trossamfund bör kunna registrera partnerskap 2002/03:52 av Börje Vestlund (s) till justitieminister Thomas Bodström Partnerskapslagens anknytningskrav bör kompletteras 2002/03:53 av Carl-Axel Johansson (m) till jord- bruksminister Margareta Winberg Fiskestoppet av torsk 2002/03:54 av Carl-Axel Johansson (m) till finans- minister Bosse Ringholm Reklamskatten 2002/03:55 av Börje Vestlund (s) till utrikesminister Anna Lindh Utlandsmyndigheter bör kunna registrera partnerskap 2002/03:56 av Kerstin-Maria Stalin (mp) till utri- kesminister Anna Lindh Mänskliga rättigheter i Iran
den 22 oktober
2002/03:57 av Inger Lundberg (s) till utrikesminister Anna Lindh Rättssäkerhet för svensk medborgare på Guantanamo 2002/03:58 av Maria Wetterstrand (mp) till miljömi- nister Lena Sommestad Jakt på vargar med sändare 2002/03:59 av Maria Wetterstrand (mp) till jord- bruksminister Ann-Christin Nykvist Ekologiska nöt- och lammprodukter 2002/03:60 av Maria Wetterstrand (mp) till jord- bruksminister Ann-Christin Nykvist Eldressyr av hund 2002/03:61 av Henrik S Järrel (m) till statsrådet Hans Karlsson Försäkringskassornas organisation
Frågorna redovisas i bilaga som fogas till riksda- gens snabbprotokoll tisdagen den 5 november.
13 § Anmälan om skriftliga svar på frågor
Anmäldes att skriftliga svar på följande frågor in- kommit
den 21 oktober
2002/03:38 av Martin Andreasson (fp) till justitiemi- nister Thomas Bodström Förfalskade konkursansökningar 2002/03:39 av Inger René (m) till justitieminister Thomas Bodström Polismyndigheten i Västra Götaland
Svaren redovisas i bilaga som fogas till riksdagens snabbprotokoll tisdagen den 5 november.
14 § Kammaren åtskildes kl. 14.26.
Förhandlingarna leddes av talmannen.
Kammarens protokoll
I kammarens protokoll finns allt som sägs i kammaren nedskrivet. I protokollet står det också hur partierna har röstat. Ett snabbprotokoll publiceras ungefär sex timmar efter att dagens sista debatt i kammaren är slut. Det slutliga protokollet är färdigt efter några veckor.