Riksdagens protokoll 2005/06:9 Torsdagen den 29 september Kl. 14:00 - 14:48

1 § Statsministerns frågestund

Anf. 1 TREDJE VICE TALMANNEN:

Vi hälsar statsministern välkommen.

Regeringens samarbetspartier

Anf. 2 FREDRIK REINFELDT (m):

Fru talman! Ert oklara vänstersamarbete leder till en hel del frågor om hur det egentligen ligger till. En representant säger att ni nu är i färd med att bilda regering. En annan säger emot. En representant säger att ni nu har en överenskommelse om att ha vetorätt vid försvarssamarbetet. En annan säger emot. I ett tredje fall får det väldigt brutala konsekvenser. En representant säger: ”Nu kan flyktingar komma fram från sina gömställen. Det är fritt fram. Det finns ingen risk att det får några konsekvenser.” Men det får rätt brutala följder som vi nu kan se. Därför är det rimligt att ställa frågan till den som är högst ansvarig för att samarbetet är utformat på det här sättet: Ska det fortsätta så här? Ser ni inte att det inte fungerar? Är ert besked att ni ska regera tillsammans eller att ni ska separeras till opposition var för sig?

Anf. 3 Statsminister GÖRAN PERSSON (s):

Fru talman! Vi har just presenterat en gemensam budget. Vi ser fram emot att högeralliansen gör samma sak, men det får vi nog vänta på – för att uttrycka sig försiktigt. När det gäller flyktingpolitiken sitter vi just nu i en gemensam arbetsgrupp, och vi kommer förhoppningsvis alldeles strax att klara ut de oklarheter som finns.

Anf. 4 FREDRIK REINFELDT (m):

Fru talman! Det var just den budgetöverenskommelsen som ledde till dessa frågor. Det sägs att en följd av den är att det nu finns en vetorätt på försvarsområdet. Den har också lett till att den här uttolkningen av situationen för gömda flyktingar existerar. I ett annat sammanhang har Göran Persson sagt: Nej, det blir ingen regeringssamverkan med Miljöpartiet – ett tydligt besked. Frågan är om detsamma gäller för Vänsterpartiet. Vad blir i så fall konsekvensen ifall Socialdemokraterna underkänner andra möjliga regeringspartner efter det val som stundar? Ska det vara ett gemensamt alternativ till vänster eller ska det vara uppsplittrat? Skillnaden mellan er och de partier som ingår i Allians för Sverige är att vi vill regera gemensamt, och vi tror att vi kan göra det. Det är det som skiljer de två blocken åt i svensk politik i dag.

Anf. 5 Statsminister GÖRAN PERSSON (s):

Fru talman! Vi har en märklig situation i svensk politik. Vi har en högerallians, och jag tror att ni vill regera tillsammans, men ni kan inte presentera en politik tillsammans. Vi är tre partier som har ett samarbete som gör att vi kan presentera en sammanhållen ekonomisk politik för sysselsättning, välfärd, miljö och jämställdhet. Men vi har inte på något sätt bundit oss för att sitta tillsammans i en regering efter nästa val. Vi kan mycket väl tänka oss att fördjupa samarbetet och utveckla det. Formerna för det avgörs ytterst av svenska folket i val. Jag för min del kommer att gå till val med en riksdagsgrupp som säkert rekommenderar mig att säga att jag ska sikta på en socialdemokratisk regering. Det gjorde vi 1998 och det gjorde vi 2002, och det har gått riktigt bra för Sverige. Hur det sedan går 2006 återstår fortfarande att se. Men kom inte och säg att det saknas en gemensam politik, för en sådan har vi redovisat. Däremot saknas den ju på den kant som du anser dig vara ansvarig för.

Den svenska skolan

Anf. 6 LARS LEIJONBORG (fp):

Fru talman! På ett dygn har det kommit tre larmrapporter om den svenska skolan. I går visade en avhandling från Göteborgs universitet att alltfler grundskoleelever läser sämre och allt färre elever läser bra. I går visade också SCB att 60 % av högstadieeleverna instämmer i påståendet: Det brukar inte vara lugnt i klassrummet. I dag presenterade Lärarnas riksförbund en undersökning som visade att bara en av fem 15-åringar läser någon skönlitteratur. Det finns en djup oro för den svenska skolan ute i vårt samhälle, och jag vill fråga statsministern, en gång i tiden skolminister: Är han nöjd med det som han har åstadkommit för den svenska skolan? Är han ens stolt?

Anf. 7 Statsminister GÖRAN PERSSON (s):

Fru talman! Vi har anledning att vara stolta över den svenska skolan, det är ingen tvekan om det. Men vi är ju inte nöjda, verkligen inte. Den dagen man är nöjd med ett samhällsområde har man i praktiken slutat att vara reformist, och jag är en ivrig och outtröttlig sådan. Jag ser också en del av de problem som Lars Leijonborg ser. Dock har jag har en annan utgångspunkt för hur vi ska reformera den svenska skolan. Jag tror inte på det folkpartistiska anslaget om hårdare tag mot barn och ungdomar. Jag tror på en linje där man har fler vuxna i skolan och fler väl utbildade pedagoger som möter barnen sådana som de är, barn som ofta kommer från besvärliga sociala förhållanden, barn som är utsatta för ett massivt kommersiellt tryck. Det är så vår samtid ser ut. Det finns inga enkla svar och enkla lösningar på detta, och jag varnar definitivt för dem som en gång i tiden stod för en social skolpolitik, men som nu har bytt fot och står för den hårda linjen med hårdare tag både mot unga och mot ungdomar.

Anf. 8 LARS LEIJONBORG (fp):

Fru talman! Göran Persson säger att han är reformist, och det är väl det som är problemet på det här området. När han var skolminister genomförde han ju två reformer som blev katastrofala, gymnasiereformen och kommunaliseringen. Göran Persson säger att han vill ha utbildade anställda, men efter kommunaliseringen har antalet outbildade lärare ökat dramatiskt. Det är bara ett exempel på det som nu går snett i den svenska skolan. När informationer av den här typen strömmar in, är det inte uppenbart att det behövs någonting annat? De socialdemokratiska recepten för den svenska skolan har visat sig inte fungera. Problemen bara växer och växer i en värld där vi behöver mer kunskap och mer konkurrenskraft. Men resultatet blir att vi får en till stor del förlorad generation därför att skolan inte ger eleverna de chanser som de har rätt till. Är det inte dags för en radikal omläggning av er skolpolitik?

Anf. 9 Statsminister GÖRAN PERSSON (s):

Fru talman! Låt mig redogöra för det socialdemokratiska receptet för kammaren och tv-tittarna. Det är fler lärare i skolan, fler vuxna med en speciell kompetens utöver pedagogik som stöttar elever med sociala problem. Det är en satsning på de skolor och på de områden i landet som har de sämsta resultaten och de största sociala problemen. Det är en identifiering tidigt i skolan av de killar och tjejer som inte hänger med och som inte klarar framför allt sin språkutveckling. Men det handlar inte om – och där skiljer vi oss från Folkpartiet – hårdare tag, inte om repressionen som idé för hur man ska vända en pedagogisk situation. Vi ser människan. Vi ser den lilla krabaten som kommer in i klassrummet, otrygg och skör, med en hemsituation som är allt annat än bra alla gånger. Den killen behöver inte hårdare tag. Den killen behöver ses. Han behöver uppmärksammas. Han behöver stödjas. Han behöver ledas in i ett vuxenliv där andra vuxna har fallerat. Det är det som det handlar om. Här finns en social dimension som en gång i tiden förenade våra partier, men som i dag skiljer oss djupt åt. Detta beklagar jag, fru talman. (Applåder)

Kvinnors företagande

Anf. 10 MAUD OLOFSSON (c):

Fru talman! Om man tittar i ett internationellt perspektiv kan man se att Sverige halkar efter på ett viktigt jämställdhetsområde. Andelen kvinnor som startar och driver företag i Sverige är mycket, mycket låg. Den har faktiskt sjunkit till 26 % de senaste åren. Det är ungefär tre av tio företag som startas av kvinnor. Och vi ligger långt efter Frankrike, Kanada och många andra länder. När man tittar på regeringens satsning när det gäller kvinnors företagande kan man se att de branschsatsningar som görs i budgeten och annat är väldigt riktade mot typiskt manliga branscher. Sedan är det en liten, liten skärv på 15 miljoner som ska delas ut för att stärka kvinnors företagande i Sverige i dag. Jag måste säga att jag blir mycket överraskad när jag ser den här prioriteringen. År 2005 väljer regeringen att lägga så lite resurser, trots att man ser att nyföretagandet bland kvinnor går ned och att andelen är så låg. Jag vet att statsministern säger att han är feminist. Jag undrar: Hur slår den feministiska övertygelsen igenom i de här satsningarna? Har statsministern något mål med det här med kvinnors företagande? Ser ni någon andel av företagen som det är viktigt att kvinnor driver?

Anf. 11 Statsminister GÖRAN PERSSON (s):

Fru talman! När det först gäller nystartade företag ligger den svenska ekonomin i topp i fråga om den förmågan. Vi har också bakom oss vårt bästa år med, tror jag, 42 000 nya företag. Så det är ingen brist i den meningen. Sedan kan Maud Olofsson ha rätt i att företag startas i mindre utsträckning av kvinnor i Sverige än vad som sker i vår omvärld. Men det är inte företagsklimatet som det är fel på, utan företagsklimatet i Sverige är uppenbarligen något bättre än i omvärlden. Varför startas det då färre företag av kvinnor i Sverige än i vår omvärld? Jag tror att det beror på att vi har en sektor i svenskt samhällsliv, den offentliga sektorn, som är bättre utbyggd än i andra länder. När den offentliga sektorn har fallerat i andra länder har kvinnor många gånger tvingats att starta företag för att över huvud taget överleva. Låt oss inte rasera den offentliga sektorn för att åstadkomma en sådan situation. Låt oss i stället positivt satsa på olika typer av åtgärder som gör att fler kvinnor vågar, vill och kan starta företag. Den allmänna näringslivssituationen är alltså god. Gemensamt behöver vi försöka hitta instrument för att också få fler kvinnliga företagare.

Anf. 12 MAUD OLOFSSON (c):

Fru talman! Om man pratar om företagande i allmänhet kan de här siffrorna stämma. Det är också många som faller bort i konkurser och annat. Men faktum kvarstår: Kvinnornas andel har minskat till 26 %. När den borgerliga regeringen tillträdde låg nyföretagandet bland kvinnor på 17 %. Jag var personligen med och tog fram ett omfattande program för att stärka kvinnors företagande, och vi fick upp det ganska rejält. Så småningom var vi uppe i nästan 30 %. Nu är vi nere i 26 % igen. Den nationella satsning som regeringen gör är på 15 miljoner kronor! Vad är det för någonting? Och ni har miljarder till andra satsningar. Jag tycker bara att det är så underligt att ni inte ser potentialen bland alla dessa kvinnor som vill starta och driva företag. Dessutom nekar ni ju kvinnor att starta företag inom de branscher där kvinnor har särskild kompetens, nämligen den offentliga sektorn. Jag har inte fått svar på mina frågor. Vad är målet? Vad tycker statsministern att vi borde ligga på för nivå? Hur slår er jämställdhetspolitik och synen på jämställdhet igenom just på det här området? Då tror jag inte att svaret är 15 miljoner, för det är 40 000 kr per kommun.

Anf. 13 Statsminister GÖRAN PERSSON (s):

Fru talman! Jag var lite försiktig när jag gav mitt första svar om den svenska näringslivsstrukturen och den offentliga sektorn. Jag sade att jag inte på något sätt vill rasera den för att därigenom tvinga fram ett ökat kvinnligt företagande. Nu bekräftar Maud Olofsson att det var det som var tanken. Vi hindrar uppenbarligen kvinnor i den offentliga sektorn från att starta företag. Det är din bild. Kom då ihåg att den offentliga sektorn – vård, omsorg, skola – är arbetsplatser som i väldigt stor utsträckning just upprätthålls av kvinnor. De är inte företagare men utomordentligt skickliga och professionella och anser sig säkert göra en insats för samhället, även om de inte är egna företagare. Om 15 miljoner räcker kan vi diskutera. Oppositionen har säkert mer pengar än vad vi har – det brukar ju vara så. Satsa då mer, så får vi se vad det är som avgör om det blir en utveckling här eller inte. Jag är lika lite nöjd som Maud Olofsson, men vad målet ska vara kan diskuteras. Definitivt ska inte instrumentet vara att fördärva den offentliga sektorn.

Arbetsgivarnas ekonomiska ansvar för sjukskrivna

Anf. 14 STEFAN ATTEFALL (kd):

Fru talman! Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet har infört vad som kallas ett medfinansieringsansvar för arbetsgivarna. Det innebär att arbetsgivaren ska betala 15 % av sjukpenningen för en anställd som är sjukskriven längre tid än 14 dagar. Det innebär stora risker för en småföretagare, och det drabbar människor med kroniska sjukdomar och en lång sjukdomshistoria som söker sig till arbetsmarknaden. Ett exempel är Kalle Bergstrand, den unge cancersjuke som var med i Aktuelltsändningen häromveckan. Hans arbetsgivare tvingades säga upp honom för att man inte hade råd med medfinansieringen. I stället för en politik som skapar arbete och hjälper människor tillbaka till arbetslivet skapas ett samhälle där människor slås ut. Frågan är: Är statsministern stolt över ett Sverige där den sjuke får allt svårare att få ett jobb?

Anf. 15 Statsminister GÖRAN PERSSON (s):

Fru talman! Om det vore så som Stefan Attefall beskrev det, skulle jag självklart vara varken stolt eller nöjd. Men nu har ju Stefan Attefall fel. Vi har en utveckling som innebär att sjukskrivningarna dramatiskt faller. Vi har nu det lägsta antalet nyanmälda sjukskrivningar sedan 1997. Vi har en nedåtgående tendens också för långtidssjukskrivningarna. Och vi ser nu också för första gången att tillströmningen av förtidspensionärer börjar avta. Jag tror att det beror på att vi har engagerat näringslivet, arbetsgivarna i ett ansvarstagande genom en medfinansiering för de människor som är sjuka. Sedan kan det finnas enstaka fall av det slag som du beskriver, men det förtar inte bilden av att den här politiken är på väg att bryta en utveckling som förut var utomordentligt alarmerande. Över detta trendskifte mot färre sjukskrivna är jag naturligtvis stolt. Men jag är aldrig nöjd med någon orättvisa eller orättfärdighet som finns där, så låt oss titta på det utestående fallet så ska vi se vad vi kan göra.

Anf. 16 STEFAN ATTEFALL (kd):

Fru talman! Det trendskifte som statsministern talar om är en lite krusning på en trend som har varit negativ under mycket, mycket lång tid. Effekterna har företagarna visat i en undersökning, att så många som 20 % av landets småföretagare tvingas att säga upp sjukskriven personal på grund av just statsministerns politik. Inte ens en tiondel av de sjuka kan erbjudas rehabilitering. Och det beror inte på att arbetsgivarna och småföretagarna är ogina och allmänt ondsinta. De sitter i en mycket trång situation. 15 % medfinansiering kan vara skillnaden mellan att överleva och att inte överleva. Till och med Vänsterpartiet, regeringens samarbetsparti, säger nu att man vill lägga fram ett förslag om att avskaffa det här systemet för åtminstone småföretagen. Det är kommuner och landsting som har de stora problemen med sjukskrivningarna. Men regelverket utformas återigen så att det slår brutalt mot småföretagaren. Man inser inte att det är där vi kan skapa de nya jobben och att det är där vi har möjligheten att bygga ett Sverige med många arbeten.

Anf. 17 Statsminister GÖRAN PERSSON (s):

Fru talman! Vi har olika krav på vad som ska vara en samhällsförändring av vikt. Attefall tycker att de fall vi nu har i sjuktalen är en krusning – det är en 25-procentig reduktion – och att de miljardbelopp som vi nu sparar är en krusning. Med den lite lättsinniga attityden är ju allt samhällsförändrande arbete egentligen meningslöst. Nej, det här går just nu kraftfullt åt rätt håll. Dessutom kan man väl lika gärna läsa den undersökning som Attefall refererar till på det andra sättet. Jag såg också nyhetstelegrammen om de 20 % av småföretagarna som ville säga upp sina långtidssjukskrivna. Efter den våldsamma propaganda som har varit mot den här reformen är det väl ändå ganska imponerande att 80 % tänker fortsätta att ta sitt ansvar och vill ta sitt ansvar. Kanske beror det på att medfinansieringen är utformad på ett sådant sätt att de kompenseras också ekonomiskt. Och jag skulle tro att de kompenseras lite mer för det här än vad det kostar dem. När vi summerar det här är jag ganska säker på att såväl näringsliv som fackföreningar och samhälle kommer att vara om inte nöjda så åtminstone stolta över utvecklingen.

Omvandling av deltidsarbete till heltidsarbete

Anf. 18 INGRID BURMAN (v):

Fru talman! I dag arbetar över 200 000 människor deltid. De flesta är kvinnor, och de flesta vill arbeta mer. De flesta finns i de kvinnodominerade yrkena, inom offentlig sektor och inom servicenäringarna. Vi vet också att kvinnor som grupp tjänar ungefär 80 % av vad män som grupp tjänar. De här kvinnorna lever på deltidslöner och den 80-procentiga delen, och det följer sedan med in i pensionerna också. För några år sedan avsatte våra två partier gemensamt pengar i budgeten för ett så kallat Helaprojekt. Man lät människor inom de yrkesområden där deltidarna fanns gå upp till heltid. Det här visade sig vara bra – för arbetsgivarna, för löntagarna, för alla. Min fråga till statsministern blir nu: Är statsministern beredd att ta ytterligare initiativ för att vi ska kunna omvandla de här deltiderna till heltider så att heltiderna blir norm och deltiderna undantag?

Anf. 19 Statsminister GÖRAN PERSSON (s):

Fru talman! Svaret på den frågan är ja, åtminstone i den del av arbetsmarknaden som gäller den offentliga sektorn. Jag är styrkt av en upplevelse som jag hade i går, då jag besökte Kristianstad kommun och tittade på deras arbete med att erbjuda heltider. Det visar sig att av 6 000 anställda i Kristianstad kommun är det nu hundra som inte fått sitt önskemål om mer arbetstid tillgodosett. Dessutom har Kristianstad lyckats med att sätta av resurser för att höja kvinnolönerna, och göra det utöver de avtalslösningar som har presterats. De har klarat båda de här sakerna, och de gör det inom ramen för en sund kommunalekonomi, naturligtvis med en stark kommunal styrning och ledning. Det går att göra det här. Det visar exemplet Kristianstad. Och om inte tillräckigt många följer efter är det väl i slutänden lagstiftning som gäller.

Anf. 20 INGRID BURMAN (v):

Fru talman! Jag är glad över det beskedet; att vi tillsammans kan ta initiativ till en lagstiftning ifall vi finner att det går för sakta när det gäller att säkra kvinnors ställning på arbetsmarknaden och också kvinnors löneläge. Då blir min fråga: Är statsministern också beredd att tillsammans med Vänsterpartiet och andra ta tag i den andra delen, som är att kvinnor frivilligt och ofrivilligt väljer deltiden, det vill säga att de tar ett större ansvar för detta med hem, barn och det obetalda arbetet? Vi vet att det här med barnen ofta grundas tidigt. Det handlar om föräldraförsäkringen, där det just nu diskuteras olika förslag. Det finns detta med att man delar på tre och har någon gemensam del. Det finns dagens modell. Det finns vidare den modell som vi vet skulle vara bäst ur barnperspektiv och också för kvinnors del på arbetsmarknaden, nämligen den individualiserade föräldraförsäkringen. Kan vi ta ett gemensamt initiativ där också?

Anf. 21 Statsminister GÖRAN PERSSON (s):

Fru talman! Innan vi diskuterar ett sådant initiativ tror jag att vi ska pröva några andra lösningar. Föräldraförsäkringen är oerhört uppskattad av barnfamiljerna. Det är en reform som är en stor framgång. I den arbetsmarknad som vi har finns det naturligtvis inbyggda drivkrafter som gör att vi får ett ojämlikt uttag. Det gäller exempelvis det vi nyss har pratat om, deltidstjänster, där man förlorar på att den ene tar ut sin del av föräldraförsäkringen i en parrelation. Där finns också de kvinnolöner vi har pratat om och de problem vi tidigare har haft med taket, som har gjort att den som har haft högst inkomst i familjen inte alla gånger har blivit kompenserad av försäkringen för inkomstbortfallet. Vi vill pröva de vägarna först, innan vi går vidare med andra åtgärder. Vi känner oss rätt trygga där, för vi har ett massivt stöd av barnfamiljerna för att göra så. Det är min bestämda uppfattning att det även är deras önskan. Samtidigt vet vi att samhällsförändring ibland också måste drivas, och skulle det här inte fungera får vi komma tillbaka med ytterligare åtgärder.

Sveriges miljöarbete i EU

Anf. 22 MARIA WETTERSTRAND (mp):

Fru talman! Herr statsminister! För några år sedan gjorde Sverige en stor insats för miljöarbetet i Europeiska unionen. Det handlade om en strategi för att komma till rätta med de tiotusentals kemikalier som hanteras och säljs inom EU och som vi har väldigt dålig kunskap om. Vi vet inte hur de påverkar vår hälsa eller miljön. Jag tycker att det är oansvarigt mot medborgarna, och inte minst oansvarigt mot dem som utsätts för de här kemikalierna i sitt arbete. Det är ungefär var femte arbetstagare i EU, 32 miljoner människor, som utsätts för cancerogena ämnen i sina arbeten. Det är oansvarigt mot dem att vi inte tar reda på vad de här ämnena kan ha för konsekvenser för deras hälsa och för miljön. Därför utförde svenska ministrar, och min egen dåvarande gröna EU-parlamentariker Inger Schörling, ett stort arbete som resulterade i ett förslag om hur man skulle komma till rätta med det här. Därefter har det bedrivits en enorm lobbykampanj från kemikalieindustrin, och mycket tyder på att den håller på att vinna. Det är den största lobbykampanjen i hela EU:s historia, och det här förslaget håller på att haverera i dag. Jag anser att Sverige har ett ansvar, och jag vill fråga: Har statsministern för avsikt att ta upp den här frågan med de andra statsministrarna i EU vid något tillfälle – snart?

Anf. 23 Statsminister GÖRAN PERSSON (s):

Fru talman! Jag delar Maria Wetterstrands uppfattning om att det här har varit en svensk profilfråga, och är en svensk profilfråga. När vi hade ansvaret för miljökommissariatet var detta den svenska profilfrågan också i det sammanhanget. Margot Wallström drev den här frågan. Vi har drivit den under vårt ordförandeskap, och vi har också sett parlamentariker göra stora insatser. Nu backas det här tillbaka. Det Günter Verheugen har signalerat den sista tiden är utomordentligt oroande, för det förändrar grunderna för hela ansatsen. Det lägger tillbaka ansvaret hos industrin för att den ska informera om vad det är för faror och risker som finns med detta. I så fall är det ytterst tveksamt om vi kan stödja det här REACH-initiativet, som det ju också kallas för. Lena Sommestad driver frågan. Jag kommer att driva frågan. Vi kommer att göra det till en fråga som också andra svenska ministrar och politiker kan engagera sig i. Och jag är ganska säker på att det finns fler inom EU som har samma oro över denna lobbykampanj som Maria Wetterstrand uttrycker.

Anf. 24 MARIA WETTERSTRAND (mp):

Fru talman! Jag tolkar svaret som att statsministern är beredd att under något ministermöte lyfta denna fråga och dryfta problemen med sina statsministerkolleger. Jag tror att detta är väldigt viktigt, för många inom miljörörelsen, inom fackförbund som organiserar arbetare som utsätts för kemikalier och bland allmänheten förväntar sig att just Sverige ska ta det här initiativet eftersom vi från svensk sida var så drivande när den här grundstrategin togs fram. Om Sverige och statsministern inte väljer att ta det här ansvaret är risken att den nuvarande, urvattnade, varianten av REACH blir slutresultatet. Det skulle leda till att vi inom EU har den sämsta lagstiftningen bland i-länderna när det gäller krav på kunskap om kemikalier, och det är inte ansvarigt. Vi har kanske 30 000 kemikalier som används som vi inte vet någonting om. Det är utomordentligt oroande, som statsministern säger, men det finns också en möjlighet att göra något, och jag tror att det är statsministern och den svenska regeringen som har den bästa möjligheten i det här läget.

Anf. 25 Statsminister GÖRAN PERSSON (s):

Fru talman! Jag tackar för det förtroendet. Med Maria Wetterstrands stöd ska vi göra vad vi kan för att baxa den europeiska unionen i rätt riktning.

Följden av utlokalisering av statliga myndigheter

Anf. 26 CHRISTER ERLANDSSON (s):

Fru talman! I veckan kunde vi som reser med kollektivtrafiken här i Stockholms län läsa i tidningen Stockholm City att maximalt 90 av 1 200 anställda skulle flytta med de statliga myndigheter som omlokaliseras till Arvidsjaur, Östersund, Karlstad, Kristinehamn, Västervik och Gotland. Redan i dag är det många som slutar och börjar på andra jobb här i Stockholmsregionen, som för närvarande har en god tillväxt. Frågan är om tillväxten är tillräcklig för att förse Stockholms arbetsmarknad med de nya jobb som krävs. Dessutom är ju många av medarbetarna specialister med en ganska smal arbetsmarknad att verka på. Därför är det viktigt att nu mobilisera alla goda krafter från staten, kommunen, näringslivet och de fackliga organisationerna för att gemensamt underlätta för alla dem som jobbar på myndigheter och som av olika skäl inte kan flytta utan behöver ett nytt jobb i Stockholmsregionen. Vilket ansvar tar staten för att leda en sådan mobilisering för Stockholmsregionen? Jag undrar: Vad kan de oroliga som i dag arbetar vid berörda myndigheter och inte kan flytta med förvänta sig för besked när det gäller åtgärder och tidsplaner?

Anf. 27 Statsminister GÖRAN PERSSON (s):

Fru talman! Vi har i dag på regeringssammanträdet tillsatt en särskild utredningsman, Gert Persson, som har erfarenhet av den här typen av omställningar från andra sektorer. Han har som uppgift att se till att den här omställningen görs på ett sådant sätt att människor kommer så lite i kläm som möjligt. Jag säger det sista därför att det inte är smärtfritt. Vi inser det. Det kan vara lätt att säga att man väl kan flytta med till en ort som Östersund som är attraktiv, vacker och så vidare och kanske glömma bort att det kan vara lika svårt för en stockholmare att flytta till Östersund som det är för en jämte att flytta till Stockholm. Det är inte lätt, men vi ska göra vad vi kan för att underlätta den saken. Vi sätter också av 100 miljoner kronor i denna budget för att ha extraresurser att stötta verken med när de går in i denna fas. Tidigare erfarenheter har varit av det slaget att medarbetare inte alltid har följt med. Ändå har man klarat en god kvalitet i den statliga myndigheten. Och de som inte har följt med har ofta hittat en ny anställning, inte minst i det snabbt växande och vackra Stockholmsområdet.

Konferens om mänskliga skyldigheter

Anf. 28 ANITA BRODÉN (fp):

Fru talman! Statsministern har nyligen haft ett FN-uppdrag. Därför vill jag passa på att ställa en fråga som berör just FN. På 50-årsdagen av förklaringen om de mänskliga rättigheterna fick generalsekreteraren ta emot ett förslag även om mänskliga skyldigheter. Det var ett utkast på 19 artiklar. Förslaget handlar om en global etik, om rättigheter och skyldigheter. Förslaget kom från en grupp, Interaction Council, där före detta statsministrar ingår, bland andra Ingvar Carlsson och Ola Ullsten. Gruppen lämnade en rekommendation till FN att FN skulle anordna en konferens där man skulle överväga en förklaring om mänskliga skyldigheter. Det har nu gått åtta år. Min fråga till statsministern är om statsministern har vetskap om att en sådan konferens är på gång. Om så inte skulle vara fallet, är statsministern i så fall beredd att ta ett sådant initiativ?

Anf. 29 Statsminister GÖRAN PERSSON (s):

Fru talman! Jag har ingen vetskap om en sådan konferens. Jag har dock ingenting emot att en sådan anordnas. Om det är lämpligt just nu kan man naturligtvis diskutera med generalsekreteraren därför att generalsekreteraren och generalförsamlingen, för närvarande under svensk ledning, är på väg att inrätta ett råd för mänskliga rättigheter för att kraftigt värdera upp FN:s arbete när det gäller skyddet för mänskliga rättigheter från den kommission som nu finns och som inte har det bästa ryktet. Det är det som vi ägnar oss åt just nu. Om vi samtidigt med detta arbete under detta år med svenskt ordförandeskap också ska anordna en konferens vill jag nu låta vara osagt. Om jag tvingas välja fullföljer jag det engagemang som vi just nu är inne i. Det innebär inte att vi inte kan komma tillbaka senare och anordna en sådan konferens som frågeställaren tar upp. Jag tycker att det verkar vara en alldeles utmärkt idé. Och när både Ola Ullsten och Ingvar Carlsson står bakom en sådan blir jag naturligtvis väldigt försiktig när det gäller att säga någonting annat än att det säkert är en bra idé.

Produktionsstöd till bostadsbyggande

Anf. 30 OWE HELLBERG (v):

Fru talman! I en intervju i tidningen Vår Bostad sade statsministern att produktionsstödet till bostadsbyggande ska upphöra. I den departementsskrivelse om bostadsfinansiering som kom från Samhällsbyggnadsdepartementet häromdagen finns det ett förslag om att införa ett permanent investeringsstöd för byggande av hyresrätter. Det är nog inte bara jag som undrar vad som egentligen gäller. Statsministern och Mona Sahlin verkar inte vara överens i den här frågan. Det bekymrar mig också i allra högsta grad att tiotusentals ungdomar enbart i Stockholm tvingas bo kvar hemma hos mamma och pappa trots att många av dem har både jobb och egen familj. Min fråga är om det kommer att finnas ett produktionsstöd för att bygga billiga hyresrätter till en rimlig kostnad även efter 2006.

Anf. 31 Statsminister GÖRAN PERSSON (s):

Fru talman! Det kan jag inte utesluta. Däremot är jag tydlig på en punkt, nämligen att den stora förändring som har skett när det gäller finansieringen av bostadsbyggandet ligger i att vi har sänkt räntorna från 13–14 % ned till 2–3 % genom en skicklig ekonomisk politik där inflationen är utsuddad. Det som jag brottades med när jag kom in i min första regering 1989 var gigantiska kostnader för bostadssubventioner. Det var pengar som användes enbart för att subventionera räntan ned från en marknadsränta på 12–13 % till dåtidens 4 %. Så småningom har det systemet avvecklats. Sedan har vi haft andra system för att tillfälligt gå in och exempelvis stimulera byggandet av små hyresrätter och studentbostäder. Den typen av insatser utesluter jag inte för framtiden. Men jag måste säga att det absolut viktigaste som vi kan göra är att fortsätta att bedriva en politik som ger låga räntor. Därmed blir det också möjligt att finansiera bostäder på ett sådant sätt att folk har råd att hyra eller köpa dem.

Alkoholpolitiken

Anf. 32 CARL-AXEL ROSLUND (m):

Fru talman! Min fråga gäller den totalt havererade alkoholpolitiken. Införseln av öl, vin och sprit över våra gränser når ständigt nya höjder. Smuggelligor har etablerats över hela landet. Men det är också vanligt hyggligt folk som tar in alltmer öl, vin och sprit. Vanligt hyggligt folk har nu till och med upptäckt att man kan ta en trevlig weekendresa till Danmark eller Tyskland, ta in på hotell över natten och äta och dricka gott. Och om man handlar tillräckligt mycket alkoholhaltiga drycker att ta med sig hem blir det en lysande affär. På detta sätt lämnar skattekronorna Sverige i en omfattning som måste röra sig om miljardbelopp, medan kostnaderna för alkoholskadorna som bara ökar stannar kvar i landet. Min fråga till statsministern är: Hur länge tänker regeringen åse detta elände utan att göra någonting?

Anf. 33 Statsminister GÖRAN PERSSON (s):

Fru talman! Någon lysande affär är det naturligtvis inte, vare sig för den enskilde eller för samhället. Det är en katastrofal utveckling. Det gör att vi bör agera. Vi sitter med två dåliga alternativ. Det ena är att det fortsätter som nu. Då kan jag säga att det som Carl-Axel Roslund säger i stor utsträckning är en riktig beskrivning, men inte i alla delar. Men det sker en införsel av alkohol i Sverige som är skrämmande. 55 % av den sprit som dricks i vårt land tas in över gränsen på detta sätt. Dessutom säljs den inte så sällan vidare på arbetsplatser och bakom något skynke i olika typer av småbutiker, där ungdomar och kanske också lite äldre barn tillhör köparna. Detta vet vi om, och det måste vi stoppa. Vi har ett systembolag som ska sköta denna försäljning. Det ena alternativet är alltså att låta det rulla på. Det andra alternativet är att sänka alkoholskatten och därmed få den här försäljningen under kontroll. Men då får man å andra sidan ett annat problem. På de ställen där man inte har detta problem får man billigare alkoholhaltiga drycker och en ökad konsumtion. Vi sitter alltså med två dåliga alternativ. Jag föredrar då ändå att sänka alkoholskatten. Det har inte varit möjligt att komma fram i fråga om detta i denna budgetförhandling, men vi kommer att komma tillbaka till frågan.

Turkiets inträde i EU

Anf. 34 PER LANDGREN (kd):

Fru talman! Hur ställer sig statsministern till det förhållandet att Turkiet nu inför förhandlingarna om medlemskap säger sig uppfylla Köpenhamnskriterierna och ha gjort tillräckliga lagändringar? Men samtidigt får vi rapporter om övergrepp och om brott mot mänskliga rättigheter, nu senast när det gällde turkiska intellektuella som uttalat sig om folkmordet. Vi har också frågorna om ägande av fastigheter för minoritetsfolk, till exempel kyrkor etcetera.

Anf. 35 Statsminister GÖRAN PERSSON (s):

Fru talman! Jag är anhängare av ett turkiskt medlemskap i EU. Jag tror att det vore bra för Europa. Och det vore bra för den del av Europa där Turkiet på många sätt är en dominerande stat. Turkiet ska dock icke ha ett medlemskap i EU om Turkiet inte lever upp till Köpenhamnskriterierna, alltså demokratiska grundläggande fri- och rättigheter och skydd för mänskliga rättigheter, det som är det basala för att räknas till demokratiernas krets. Det pågår, och har pågått, en sådan granskning av Turkiet. Det sköts av EU-kommissionen som har sagt att man där tycker att Turkiet nu lever upp till dessa kriterier. Inga andra krav än de krav som ställs på andra länder ska ställas på Turkiet. Det ska inte heller ställas lägre krav på Turkiet. När jag gör min bedömning lutar jag mig därmed mot vad EU-kommissionen drar för slutsats av sin granskning. Och jag tror att det är lämpligt och riktigt att Turkiet kan påbörja sina förhandlingar om medlemskap den 3 oktober.

Folkbildning

Anf. 36 BIRGITTA SELLÉN (c):

Fru talman! Jag tänkte ställa en fråga om folkbildning. Statsministern sade i tisdags många vackra ord i samband med seminariet Perspektiv på folkbildningen, bland annat att tiden talar för folkbildningen och att folkbildningens idé är tidlös. Men i vilken utsträckning ska man styra, sade statsministern, och jämförde med bibliotekslagen där det sägs att kommunerna ska ha ett bibliotek. Därefter talade statsministern om behovet av en folkbildningslag. Min fundering är om regeringen tänker föreslå det i den proposition som vi väntar på. Jag oroas över att pengarna skärs ned från kommunerna och också över att det, om det blir en lag, finns kommuner som känner att de får så många ålägganden att de inte riktigt klarar av det hela. Därför skulle jag vilja att statsministern utvecklar detta med en folkbildningslag. En lag tål att tänka på, sade statsministern i tisdags. Jag är, som sagt, tveksam.

Anf. 37 Statsminister GÖRAN PERSSON (s):

Fru talman! Ja, det tål att tänka på. Jag angav också några goda argument mot en sådan lag. Men det som får mig att över huvud taget lyfta diskussionen bland folkbildare, för det var i ett sådant forum jag och Birgitta Sellén häromdagen träffades, är helt enkelt att det ser väldigt olika ut i våra kommuner. Några kommuner struntar fullständigt i folkbildningen. Andra kommuner satsar rejält. När man satsar rejält på folkbildningen handlar det om 150 kr per invånare och år i kommunen. Snittet är 40 kr per invånare och år. Det är alltså inga våldsamma belopp vi talar om, utan det är i allra högsta grad små summor. Jag tycker att vi ska föra en hård och intensiv debatt om det här. Troligen kan vi övertyga ett och annat kommunalråd om vikten av att behålla den infrastruktur för bildningsarbete och kulturupplevelser som folkbildningen utgör, den fria källa till sökande av kunskap och egen växt som studieförbunden representerar samt de glädjestunder och upplevelser som alla kulturprogram för med sig både för dem som annars aldrig skulle få träffa en kulturarbetare och för dem som också är vana vid att njuta av det mer avancerade. Där finns folkbildningen, och den tycker jag att vi båda ska kämpa för och vara rädda om.

Fredsbevarande trupp i Gaza

Anf. 38 MARIAM OSMAN SHERIFAY (s):

Fru talman! Läget är spänt i Gaza. I helgen urartade en demonstration med Hamasanhängare. 17 palestinier miste livet. Hamas beskyllde Israel för dådet och avfyrade sina kassamraketer. Israel i sin tur svarade med attackhelikoptrar och flygraider över Gazaremsan, utomrättsliga avrättningar och massgripanden av palestinier på Västbanken. Risken är uppenbar att våldet trappas upp ytterligare. Min fråga till statsministern är: Nu har vi en ny situation efter Israels tillbakadragande från Gaza, så borde inte Sverige i rådande situation verka för en internationell närvaro i form av fredsbevarande trupp i Gaza?

Anf. 39 Statsminister GÖRAN PERSSON (s):

Fru talman! Den sista frågan har vi inte diskuterat. Jag har inte heller mött några krav från de inblandade på en sådan insats. Det viktigaste nu är att Hamas avväpnas och att det sker snabbt så att den palestinska myndigheten får kontroll över säkerhetsläget i Gaza. Dessutom är det viktigt att Israel tar sitt ansvar och inte slår tillbaka med ett överdrivet våld som är av det slaget att det skapar ytterligare grogrund för en våldsspiral. Vi är nog många som för någon månad sedan kände viss optimism men som i dag, sorgligt nog, ser att utvecklingen går i den riktning som vi så många gånger har varit vana vid att se. Jag har full sympati för president Abbas när han nu reser till USA för att söka stöd för en fredlig lösning, och jag har också naturligtvis anledning att rikta krav till Israel att vara konstruktivt i det sammanhanget. Men att detta nu ska resultera i en internationell truppnärvaro tror jag att ingen av parterna egentligen skulle vilja.

Besked om ny prövning för asylsökande

Anf. 40 BIRGITTA CARLSSON (c):

Fru talman! Det rör ett klargörande om vad som egentligen gäller; det handlar om budgetuppgörelsen. Talesmannen för ett av samarbetspartiernas står i den debatten här i riksdagens talarstol och säger att nu kan de gömda flyktingarna komma ut i solen. Vad gäller egentligen i den uppgörelse som finns när man kan gå ut och göra ett påstående på det sättet? Det finns många, många människor i hela vårt land som väntar på ett besked. Vad ingår i överenskommelsen? Innebär den att de kommer att få stanna, och när får människor besked om vad som ingår i uppgörelsen?

Anf. 41 Statsminister GÖRAN PERSSON (s):

Fru talman! Alldeles strax får vi resultatet av de överläggningar som just nu sker på departementet om hur man ska tolka tidpunkten, den tid som finns fram till dess att vi får den nya organisationen på plats. Det som har förorsakat de senaste dagarnas diskussion är ju vad som händer häremellan. Vad vi är överens om är att de som är gömda och som inte har kunnat avvisas från Sverige därför att man inte tar emot dem i deras hemländer – det kan ju vara barnfamiljer där barnen fötts här i Sverige och över huvud taget inte sett något annat land än vårt – ska få en ny prövning av ansvarig myndighet i det nya systemet. Då tror vi att de allra flesta barnen kommer att få stanna. Men tills det nya är i kraft gäller den gamla lagstiftningen. Vad som sker under tiden, hur myndigheten agerar, råder regeringen inte över såvida vi inte går till riksdagen och begär ett klargörande av regelverket. Det som just nu diskuteras är hur det ska gå till. Ambitionen är att lösa ut detta och att göra det snabbt därför att det är en olycklig situation som just nu råder.

Anf. 42 TREDJE VICE TALMANNEN:

Därmed är statsministerns frågestund avslutad. Vi tackar statsministern och övriga deltagare.

2 § Justering av protokoll

Justerades protokollet för den 22 september.

3 § Ansökan om ändrad ledighet

Tredje vice talmannen meddelade att Annika Nilsson (s) ansökt om ändrad ledighet under tiden den 1 oktober 2005–2 oktober 2006 då hon utsetts till statssekreterare. Kammaren biföll denna ansökan. Tredje vice talmannen meddelade att tidigare beviljad föräldraledighet under tiden den 1 oktober–31 december därigenom skulle upphöra. Tredje vice talmannen anmälde att Johan Andersson (s) skulle fortsätta tjänstgöra som ersättare för Annika Nilsson.

4 § Anmälan om kompletteringsval till skatteutskottet

Tredje vice talmannen meddelade att Folkpartiets riksdagsgrupp anmält Åke Bergbäck som suppleant i skatteutskottet under Anna Grönlund Krantzs föräldraledighet. Tredje vice talmannen förklarade vald under tiden den 1 oktober–30 november till suppleant i skatteutskottet
Åke Bergbäck (fp)

5 § Meddelande om försök med allmän debattimme

Tredje vice talmannen meddelade att ett meddelande om försök med allmän debattimme delats ut till kammarens ledamöter.

6 § Anmälan om inkommen faktapromemoria om förslag från Europeiska kommissionen

Tredje vice talmannen anmälde att följande faktapromemoria om förslag från Europeiska kommissionen inkommit och överlämnats till utskott: 2005/06:FPM5 Gemensamma insatser för tillväxt och sysselsättning: gemenskapens Lissabonprogram KOM(2005)333 till näringsutskottet

7 § Hänvisning av ärende till utskott

Föredrogs och hänvisades Redogörelse
2005/06:RRS1 till finansutskottet

8 § Bordläggning

Anmäldes och bordlades Propositioner
2005/06:2 Bästa språket – en samlad svensk språkpolitik
2005/06:5 Lantmäteriverksamheten
2005/06:6 Flyktingskap och förföljelse på grund av kön eller sexuell läggning
2005/06:12 Haveriutredningen vid mindre allvarliga luftfartsolyckor

Skrivelse
2005/06:8 Kontroll av postförsändelser

Motioner
med anledning av prop. 2004/05:175 Från IT-politik för samhället till politik för IT-samhället
2005/06:T1 av Sven Bergström m.fl (c, m, kd, fp)

med anledning av prop. 2004/05:177 Etisk prövning av djurförsök m.m.
2005/06:MJ4 av Åsa Domeij (mp)
2005/06:MJ5 av Anita Brodén m.fl. (fp)
2005/06:MJ6 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m)
2005/06:MJ7 av Cecilia Widegren (m)

med anledning av prop. 2004/05:178 Aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning
2005/06:L1 av Jan Ertsborn m.fl. (fp, m, kd, c)

med anledning av skr. 2004/05:173 En nationell strategi för havsmiljön
2005/06:MJ1 av Sverker Thorén m.fl. (fp)
2005/06:MJ2 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd)
2005/06:MJ3 av Claes Västerteg m.fl. (c)

9 § Anmälan om interpellationer

Anmäldes att följande interpellationer framställts den 27 september

2005/06:20 av Allan Widman (fp) till försvarsminister Leni Björklund
Reservofficerare i internationella insatser

den 28 september

2005/06:21 av Linnéa Darell (fp) till statsrådet Hans Karlsson
Avstämningsmöten
2005/06:22 av Bengt-Anders Johansson (m) till finansminister Pär Nuder
Stormskogsavdrag även för skogsflis direkt i skogen

Interpellationerna redovisas i bilaga som fogats till riksdagens snabbprotokoll tisdagen den 11 oktober.

10 § Anmälan om frågor för skriftliga svar

Anmäldes att följande frågor för skriftliga svar framställts den 28 september

2005/06:50 av Gunnar Nordmark (fp) till justitieminister Thomas Bodström
Konsekvenserna av ny passlag
2005/06:51 av Luciano Astudillo (s) till utrikesminister Laila Freivalds
Högsta domstolen i Israel och ICC
2005/06:52 av Veronica Palm (s) till utrikesminister Laila Freivalds
Färre vapen i världen
2005/06:53 av Cecilia Wikström (fp) till näringsminister Thomas Östros
Handelspolitik och mänskliga rättigheter i Kina
2005/06:54 av Anita Sidén (m) till statsrådet Ylva Johansson
Yrkeslegitimation för dietister
2005/06:55 av Veronica Palm (s) till statsrådet Ibrahim Baylan
Bättre skolmat
2005/06:56 av Henrik S Järrel (m) till utbildnings- och kulturminister Leif Pagrotsky
Nytt Nobelmuseum

den 29 september

2005/06:57 av Cecilia Widegren (m) till justitieminister Thomas Bodström
Polisbrist i Skaraborg
2005/06:58 av Anna Grönlund Krantz (fp) till justitieminister Thomas Bodström
Föryngring i poliskåren
2005/06:59 av Veronica Palm (s) till statsrådet Lena Sommestad
Bilismen i Stockholm och miljön
2005/06:60 av Maud Ekendahl (m) till statsrådet Morgan Johansson
Fågelinfluensaepidemi

Frågorna redovisas i bilaga som fogats till riksdagens snabbprotokoll tisdagen den 11 oktober.

11 § Anmälan om skriftliga svar på frågor

Anmäldes att skriftliga svar på följande frågor inkommit den 27 september

2005/06:26 av Lena Adelsohn Liljeroth (m) till utbildnings- och kulturminister Leif Pagrotsky
Framtiden för Skeppsholmskyrkan i Stockholm
2005/06:27 av Lena Adelsohn Liljeroth (m) till utbildnings- och kulturminister Leif Pagrotsky
Framtiden för Skeppsholmskyrkan i Stockholm
2005/06:35 av Henrik S Järrel (m) till utbildnings- och kulturminister Leif Pagrotsky
DAB-radio

den 28 september

2005/06:9 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) till samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin
Reformerad hyressättning
2005/06:11 av Cecilia Wikström (fp) till statsrådet Carin Jämtin
Sida och RKU
2005/06:12 av Christer Nylander (fp) till statsrådet Ibrahim Baylan
Utbildningsväsendets resurser
2005/06:13 av Rolf Gunnarsson (m) till jordbruksminister Ann-Christin Nykvist
Ny rovdjurspolitik
2005/06:14 av Erik Ullenhag (fp) till statsrådet Ulrica Messing
Hinder för byggandet av Uppsalas nya resecentrum
2005/06:16 av Anders Bengtsson (s) till justitieminister Thomas Bodström
Trygghet i norra Skåne
2005/06:17 av Liselott Hagberg (fp) till statsrådet Ylva Johansson
Vård till människor som lämnat manipulativa rörelser
2005/06:20 av Anne Marie Brodén (m) till statsrådet Ylva Johansson
Stopp för privat vård
2005/06:21 av Gudrun Schyman (-) till socialminister Berit Andnor
Kostnader för barns glasögon
2005/06:23 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) till försvarsminister Leni Björklund
Flytt av marin verksamhet från Muskö-Berga till Karlskrona
2005/06:24 av Jörgen Johansson (c) till finansminister Pär Nuder
Uppskovsrätt vid fastighetsförsäljning
2005/06:25 av Cecilia Wikström (fp) till utrikesminister Laila Freivalds
Synen på Israel
2005/06:28 av Gudrun Schyman (-) till justitieminister Thomas Bodström
Rättvisa löner inom kriminalvården
2005/06:30 av Tobias Krantz (fp) till utbildnings- och kulturminister Leif Pagrotsky
Utnämningar till högskolestyrelser
2005/06:31 av Carina Hägg (s) till justitieminister Thomas Bodström
Kvinnofrid med besöksförbud
2005/06:33 av Lars Lindén (kd) till finansminister Pär Nuder
Riksbankens kontantdepåer ute i landet
2005/06:34 av Bertil Kjellberg (m) till statsrådet Lena Hallengren
CSN i Sundsvall
2005/06:36 av Yvonne Ångström (fp) till statsrådet Lena Hallengren
Barns medverkan i matlagning på förskolor och fritidshem
2005/06:37 av Anne Ludvigsson (s) till justitieminister Thomas Bodström
Tillämpningen av nya sexualbrottslagen
2005/06:39 av Anna Lindgren (m) till statsrådet Lena Hallengren
Ungdomars problem på bostadsmarknaden
2005/06:41 av Luciano Astudillo (s) till justitieminister Thomas Bodström
Svenskt medborgarskap vid födseln
2005/06:42 av Alf Svensson (kd) till justitieminister Thomas Bodström
Stockholms tingsrätt

Svaren redovisas i bilaga som fogats till riksdagens snabbprotokoll tisdagen den 11 oktober.

12 § Kammaren åtskildes kl. 14.48.

Förhandlingarna leddes av tredje vice talmannen.

Vid protokollet

LISBET HANSING ENGSTRÖM

/Monica Gustafson

Riksdagens protokoll 2005/06:9 Torsdagen den 29 september

Kammarens protokoll