Europa-Medelhavsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater och Jordanien

Proposition 1998/99:57

Regeringens proposition
1998/99:57

Europa-Medelhavsavtalet mellan Europeiska
gemenskaperna och deras medlemsstater och
Jordanien

Prop.
1998/99:57

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 18 februari 1999

Göran Persson
Anna Lindh
(Utrikesdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att riksdagen godkänner ett Europa-
Medelhavsavtal om upprättande av en associering mellan Europeiska
gemenskaperna och deras medlemsstater å ena sidan och Jordanien å den
andra. Avtalet innehåller bestämmelser om bl.a. politisk dialog, frihandel
samt ekonomiskt och socialt samarbete. Syftet med avtalet är bl.a. att
inom ramen för EG:s nya Medelhavspolitik bidra till stabilitet och en
positiv ekonomisk och social utveckling i regionen.
Genom avtalet inrättas vissa organ som skall övervaka avtalets
tillämpning.

Innehållsförteckning
1 Förslag till riksdagsbeslut 3
2 Ärendet och dess beredning 3
3 Bakgrund 3
3.1 Förhandlingarnas bakgrund 3
3.2 Den ekonomiska utvecklingen i Jordanien 4
3.3 EG:s och Sveriges handelsförbindelser med Jordanien 5
3.3.1 Handeln mellan EG och Jordanien 5
3.3.2 Handeln mellan Sverige och Jordanien 5
3.4 Jordaniens regionala, ekonomiska och handelspolitiska
samarbete 5
4 Innehållet i avtalet 5
4.1 Ingressen 6
4.2 Syftet 6
4.3 Politisk dialog 6
4.4 Fri rörlighet för varor 7
4.5 Jordbruksprodukter 8
4.6 Gemensamma bestämmelser, undantag och skyddsåtgärder 8
4.7 Etableringsrätt och tjänster 9
4.8 Betalningar och kapitalrörelser 10
4.9 Konkurrensbestämmelser och andra ekonomiska
bestämmelser 10
4.10 Ekonomiskt samarbete 11
4.11 Socialt och kulturellt samarbete 11
4.12 Ekonomiskt samarbete 12
4.13 Institutionella och allmänna bestämmelser samt
slutbestämmelser 12
5 Godkännande av avtalet 13

Bilaga Europa-Medelhavsavtalet mellan Europeiska
gemenskaperna och deras medlemsstater
och Jordanien...........................................................
...........15

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde
den 18 februari 1999............................................................
..................404

1 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner Europa-Medelhavsavtalet
om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskaperna och
deras medlemsstater, å ena sidan, och Hashemitiska konungariket
Jordanien, å andra sidan.
2 Ärendet och dess beredning
I enlighet med beslut av Europeiska unionens råd den 8 juni 1995 inledde
Europeiska kommissionen förhandlingar om ett nytt avtal mellan
Europeiska gemenskaperna (EG) och deras medlemsstater å ena sidan
och Jordanien å den andra. Det nya avtalet skall ersätta samarbetsavtalet
som ingicks mellan parterna år 1977.
Förhandlingarna fördes av kommissionen i samråd med
medlemsstaterna. Sverige deltog aktivt i arbetet. Synpunkter inhämtades
från de närmast berörda myndigheterna, nämligen Kommerskollegium
och Statens jordbruksverk. Förhandlingarna avslutades under hösten
1997 och avtalet undertecknades den 24 november 1997. Innan avtalet
kan träda i kraft skall det godkännas av de avtalsslutande parterna.
Avtalet i svensk text fogas som bilaga till propositionen.
3 Bakgrund
3.1 Förhandlingarnas bakgrund
EG:s handelspolitik i förhållande till länderna kring Medelhavet har
länge grundats på en kombination av associerings- och frihandelsavtal
samt samarbetsavtal med ensidiga handelspreferenser. Avtalen har
innehållit tre viktiga delar, nämligen upprättandet av bilaterala råd för
samarbetet, handelsförmåner och särskilda protokoll för tekniskt och
ekonomiskt samarbete vilka regelbundet har förnyats. Inom ramen för
dessa protokoll har ramkrediter och biståndsmedel angivits. Krediterna
kommer från Europeiska investeringsbanken och biståndsmedlen från
EG:s budget.
I oktober 1994 presenterade kommissionen riktlinjer för en fördjupad
Medelhavsstrategi, vilka godkändes vid Europeiska rådets möte i Essen i
december 1994. Strategin antogs av Europeiska rådet i april 1995.
Medelhavsstrategin har fått sin slutliga utformning i den s.k.
Barcelonadeklarationen, vilken antogs i Barcelona den 27-28 november
1995 av de femton EU-medlemsstaterna, de elva Medelhavsstaterna
utanför unionen samt av den palestinska myndigheten. Deklarationen,
som omfattar tre kapitel, syftar till ett samarbete som skall säkra fred och
säkerhet samt politisk och social stabilitet i kombination med en positiv
ekonomisk utveckling i Europa och i Medelhavsregionen. Det första
kapitlet omfattar nya former för en fördjupad politisk dialog grundad på
demokrati och respekt för de mänskliga rättigheterna. Det andra kapitlet
behandlar frihandel, ekonomiskt samarbete och bistånd. Det tredje
kapitlet avser samarbete på sociala och kulturella områden.
Målsättningen är att ett frihandelsområde skall vara utbyggt till år
2010. Frihandelsområdet skall grundas på bilaterala avtal slutna mellan
EG och följande Medelhavsländer/områden: Algeriet, Cypern, Egypten,
Israel, Jordanien, Libanon, Malta, Marocko, Syrien, Tunisien och de
palestinska territorierna. Dessa stater/områden skall även sinsemellan
ingå frihandelsavtal. Inom ramen för tullunionen mellan EG och Turkiet
inbegrips även Turkiet i detta frihandelsområde. Förutom frihandel
rymmer de nya associeringsavtalen frågor om EG-bistånd för
modernisering av Medelhavsländernas ekonomier, bekämpande av
terrorism, organiserad brottslighet, narkotikasmuggling m.m.
Hittills har Europa-Medelhavsavtal slutits med Tunisien (prop.
1995/96:34, bet. 1995/96:UU10, rskr. 1995/96:48), Israel (prop.
1995/96:185, bet. 1995/96:UU22, rskr. 1995/96:293) samt Marocko
(prop. 1995/96:195, bet. 1996/97:UU3, rskr. 1996/97:25 och ett
interimsavtal med Palestinska befrielseorganisationen (PLO) för den
palestinska myndigheten på Västbanken och i Gaza (skr. 1997/98:74).
Det är endast interimsavtalet mellan EG och PLO och avtalet med
Tunisien som har trätt i kraft, vilket skedde den 1 juli 1997 respektive
den 1 mars 1998. Förhandlingar med Egypten och Libanon har pågått
sedan år 1996 men har ännu inte kunnat avslutas. Kommissionen har år
1997 inlett förhandlingar med Algeriet och år 1998 med Syrien.
Beträffande övriga stater som deltar i den s.k. Barcelonaprocessen har
EG och Turkiet sedan 1 januari 1996, som nämnts, en tullunion, och
EG:s associeringsavtal med Cypern och Malta, vilka ingicks under 1970-
talet, är ännu i kraft.
Sverige eftersträvar att Medelhavsavtalen utformas så att en positiv
ekonomisk utveckling möjliggörs i hela Medelhavsregionen. Detta
förutsätter mer långtgående liberaliseringar på jordbruksområdet vilket
vidare förutsätter harmoniserade ursprungsregler för att möjliggöra
regionalt industriellt samarbete. Genom att de lokala marknaderna
därigenom avsevärt skulle utvidgas skulle utländska investeringar öka,
nödvändiga strukturrationaliseringar underlättas samt konkurrenskraften
öka. Ekonomisk utveckling och regional integration i Nordafrika och
Mellanöstern främjar social utveckling och bidrar till ökad stabilitet.
3.2 Den ekonomiska utvecklingen i Jordanien
Sedan Gulfkriget (1990-91) har den jordanska ekonomin brottats med
allvarliga problem. Iraksanktionerna har varit och är en bidragande
faktor. Genom skuldsanering försöker dock landet få en bättre ekonomisk
plattform och samtidigt sker en stegvis men långsam liberalisering av
ekonomin. Tjänstesektorn är dominerande och svarar för två tredjedelar
av landets bruttonationalinkomst. Jordanien är inte anslutet till
Världshandelsorganisationen (WTO), men anslutningsförhandlingar
pågår sedan några år tillbaka.
3.3 EG:s och Sveriges handelsförbindelser med
Jordanien
3.3.1 Handeln mellan EG och Jordanien
EG:s export till Jordanien uppgick år 1996 till 1 178 miljoner ecu, medan
EG:s import från Jordanien endast uppgick till 171 miljoner ecu. EG har
således ett stort överskott i sin handel. Av exportvärdet svarade
jordbruksprodukter för 125 miljoner ecu. Värdet av importerade
jordbruksprodukter från Jordanien uppgick till 10 miljoner ecu.
3.3.2 Handeln mellan Sverige och Jordanien
Sveriges export till Jordanien uppgick år 1996 till 217 miljoner kronor
och år 1997 till 212 miljoner kronor och bestod nästan uteslutande av
verkstadsprodukter. Importen uppgick nämnda år till 3,5 miljoner kronor
respektive 4 miljoner kronor.
3.4 Jordaniens regionala, ekonomiska och
handelspolitiska samarbete
Jordanien eftersträvar ett ökat regionalt ekonomiskt samarbete.
Föreliggande avtal ger i sin nuvarande form endast utrymme för bilateral
ursprungskumulation, dvs. mellan EU och Jordanien. Avtalet tillåter
således inte regionalt industriellt samarbete inom ramen för den
exportorienterade produktionen som ges tullfrihet på EU-marknaden.
Sverige verkar för en revidering av avtalet på denna punkt.
4 Innehållet i avtalet
Genom Europa-Medelhavsavtalet upprättas en associering mellan
gemenskaperna och deras medlemsstater och Jordanien. Avtalet omfattar
107 artiklar indelade i åtta avdelningar med följande rubriker: politisk
dialog (I), fri rörlighet för varor (II), etableringsrätt och tjänster (III),
betalningar, kapitalrörelser och andra ekonomiska frågor (IV),
ekonomiskt samarbete (V), socialt och kulturellt samarbete (VI),
ekonomiskt samarbete (VII) och institutionella och allmänna
bestämmelser samt slutbestämmelser (VIII). Avtalet omfattar även sju
bilagor och fyra protokoll. Bilagorna, protokollen samt slutakten utgör en
integrerad del av avtalet. I slutakten återfinns parternas gemensamma
förklaringar och en skriftväxling mellan gemenskaperna och Jordanien.
4.1 Ingressen
I avtalets ingress hänvisas bl.a. till de traditionella banden mellan
parterna och önskan att stärka dessa och upprätta bestående förbindelser
grundade på ömsesidighet, partnerskap och främjande av fortsatt
integration parterna emellan. Vidare erinras om den betydelse som
parterna fäster vid principerna i Förenta nationernas stadga, särskilt
avseende respekten för de mänskliga rättigheterna och de demokratiska
principerna samt den politiska och ekonomiska friheten som utgör själva
grunden för associeringen. Parterna säger sig vara medvetna om behovet
av att förena sina ansträngningar för att stärka stabiliteten och den
ekonomiska utvecklingen i regionen genom att uppmuntra till regionalt
samarbete. De är övertygade om behovet av att stärka den sociala och
ekonomiska moderniseringen i Jordanien i syfte att till fullo integrera
landets ekonomi med världsekonomin. Vidare lyfts önskemålet fram om
ett samarbete som stöds av en regelbunden dialog på de ekonomiska,
vetenskapliga, tekniska, kulturella, audiovisuella och sociala områdena.
Jordaniens åtagande att bedriva frihandel i enlighet med Allmänna tull
och handelsavtalet (GATT) beaktas.
4.2 Syftet
Artiklarna 1 och 2

En associering upprättas mellan gemenskaperna, deras medlemsstater
och Jordanien med syfte att tillhandahålla en lämplig ram för politisk
dialog, att gradvis liberalisera handeln med varor, tjänster och kapital, att
främja utvecklingen av väl avvägda ekonomiska och sociala förbindelser
mellan parterna, att förbättra levnads- och arbetsvillkoren och öka
produktiviteten samt den ekonomiska stabiliteten, och att uppmuntra
regionalt samarbete i syfte att befästa den fredliga samexistensen och den
ekonomiska och politiska stabiliteten. En viktig beståndsdel av avtalet är
att förbindelserna skall grundas på respekten för de demokratiska
principerna och de grundläggande mänskliga rättigheterna.
4.3 Politisk dialog
Artiklarna 3-5

Genom avtalet etableras en regelbunden politisk dialog mellan parterna
för att utveckla en bättre ömsesidig förståelse och en ökad
samstämmighet i internationella frågor samt för att öka den regionala
säkerheten och stabiliteten. Dialogen skall föras dels på ministernivå,
dels på högre tjänstemannanivå och genom utnyttjande av alla
diplomatiska kanaler. Dialogen skall vidare föras med hjälp av alla andra
medel som kan bidra till att dialogen utvecklas och intensifieras. En
dialog skall också föras mellan Europaparlamentet och Jordaniens
parlament.
4.4 Fri rörlighet för varor
Artiklarna 6-13

Ett frihandelsområde skall gradvis upprättas under en övergångsperiod
på högst tolv år. För industriprodukter får inga nya importtullar,
inklusive tullar av fiskal karaktär, eller åtgärder med motsvarande verkan
införas. Industriprodukter med ursprung i Jordanien importeras redan i
dag till gemenskapen utan att drabbas av tullar eller åtgärder med
motsvarande verkan. Avtalet hindrar dock inte parterna från att behålla
en jordbruksrelaterad del, dvs. ett skydd för jordbruksråvaran i vissa
livsmedel, vid import av produkter som för gemenskapens del finns
angivna i bilaga I och för Jordaniens del i bilaga II till avtalet.
För bearbetade jordbruksprodukter från gemenskapen som ingår i
förteckningen i bilaga II till avtalet skall en gradvis tull- och
avgiftsreduktion inledas fyra år efter avtalets ikraftträdande och vara
sänkt till 50 procent av bastullsatsen efter åtta år. Jordanien skall vid
avtalets ikraftträdande sänka varje tull eller avgift till 80 procent av
bastullsatsen avseende de produkter som anges i förteckning A i bilaga
III till avtalet och därefter skall en gradvis tullsänkning ske så att
resterande tullar och avgifter har avskaffats efter fyra år. För ytterligare
andra industriprodukter som finns upptagna i förteckning B i bilaga II till
avtalet gäller en gradvis tull- och avgiftsreduktion från år fyra till år tolv,
då resterande tullar och avgifter skall vara avskaffade.
Avtalet ger dock Jordanien möjlighet att vidtaga undantagsåtgärder i
form av höjda tullar under vissa omständigheter, nämligen när
tillverkning av helt nya produkter startar i nyetablerade industrier eller
för produkter i vissa sektorer som står inför betydande svårigheter,
särskilt om dessa skulle vara av allvarlig social karaktär. De tullar som
införs får inte medföra en höjning som överstiger 25 procent och de
måste omfatta en fortsatt förmånlig behandling av gemenskapens
produkter. Värdet av de produkter som omfattas av tullhöjningen får inte
utgöra mer än 20 procent av det totala importvärdet av industrivaror från
EU. Sådana tullar får uttas i högst fem år för en produkt, om inte
associeringskommittén tillåter en längre period - dock längst till
övergångsperiodens slut. Tullarna får dock inte införas om mer än fyra år
förflutit efter avskaffandet av tidigare existerande tullar, kvantitativa
restriktioner, avgifter och/eller åtgärder med motsvarande verkan för
produkterna i fråga. I undantagsfall kan associeringskommittén ge
tillstånd till förlängning på högst tre år utöver övergångsperioden på tolv
år.
Sverige har ett övergripande intresse att värna det multilaterala
handelspolitiska systemet och fäster därför stor vikt vid WTO:s regler. I
samband med antagandet av mandatet för förhandlingen mellan EG och
Jordanien gjorde Sverige ett särskilt uttalande i rådet, som togs till
rådsprotokollet, angående vikten av att associeringsavtalet utformas i
enlighet med WTO:s regler om frihandelsavtal. I detta sammanhang
betonade vi på svensk sida vikten av att övergångstiderna och reglerna
för handeln med jordbruksprodukter i det slutliga avtalet står i
överenstämmelse med WTO:s regelverk.
4.5 Jordbruksprodukter
Artiklarna 14-17

Handelsutbytet med jordbruksprodukter skall gradvis liberaliseras.
Bestämmelserna för handeln med dessa produkter återfinns i
protokollen 1-2. Parterna skall fr.o.m. den 1 januari 2002 undersöka
situationen för att fastställa ytterligare liberaliseringar som skall gälla
fr.o.m. den 1 januari 2003. Associeringsrådet skall dessutom undersöka
möjligheten att bevilja ytterligare koncessioner.
Mot bakgrund av EG:s mycket restriktiva behandling av jordanska
önskemål om blygsamma liberaliseringar avseende vissa
jordbruksprodukter i associeringsavtalet, gjorde Sverige ett uttalande i
anslutning till rådets godkännande av förhandlingsresultatet och beslut
om undertecknande av avtalet. I uttalandet, som togs till rådsprotokollet,
efterlystes en mer liberal behandling av jordanska jordbruksprodukter
inom ramen för den förmånsbehandling som kan ges för den bilaterala
handeln i avtalet.

4.6 Gemensamma bestämmelser, undantag och
skyddsåtgärder
Artiklarna 18-21

Enligt de gemensamma bestämmelserna i avtalet får inga nya
kvantitativa restriktioner införas och redan existerande skall avskaffas
vid avtalets ikraftträdande. Vid export mellan parterna får varken tullar,
avgifter med motsvarande verkan, kvantitativa restriktioner eller åtgärder
med motsvarande verkan tillämpas. Om ändringar sker i någon av
parternas jordbrukspolitik finns det möjlighet att ändra reglerna i avtalet.
Produkter som importeras från Jordanien får inte ges mer gynnsam
behandling än vad som tillämpas mellan medlemsstaterna. Inga åtgärder
av intern fiskal karaktär får vidtas om det innebär att varor med ursprung
på den andra partens område diskriminieras i förhållande till likadana
varor från den andra parten.

Artikel 22

Upprätthållandet eller upprättandet av tullunioner, frihandelsområden
eller ordningar för gränstrafikhandel hindras inte av avtalet så länge de
inte ändrar handelsordningen som har fastställts i avtalet. Samråd mellan
gemenskapen och Jordanien skall äga rum i associeringskommittén om
avtal om upprättande av sådana tullunioner eller frihandelsområden.

Artiklarna 23-29

Vid dumpning kan lämpliga åtgärder i enlighet med artikel VI i GATT
vidtagas. Om en ökning av importen av en produkt orsakar eller hotar att
orsaka allvarlig skada för tillverkare av liknande varor hos den
importerande motparten kan denna vidta lämpliga åtgärder. Detsamma
gäller om en ökning av importen av en viss vara orsakar allvarliga
störningar i en ekonomisk sektor eller en allvarlig försämring av det
ekonomiska läget i en region. Parterna får också vidta skyddsåtgärder om
en vara som exporteras riskerar att vidareexporteras till ett land gentemot
vilket den part som ursprungligen exporterade varan har
exportbegränsningar eller om det exporterande landet riskerar en allvarlig
brist av varan. Avtalet hindrar inte heller parterna från att tillämpa förbud
eller restriktioner som motiveras av bl.a. hänsyn till allmän moral,
ordning och säkerhet, skydd för människors och djurs hälsa och liv,
bevarande av växter, skydd för vissa nationella kulturella tillgångar samt
skydd för immaterialrättigheter. De ursprungsregler som gäller finns i
protokoll 3. För klassificering av varor i handeln mellan parterna används
den kombinerade nomenklaturen, dvs. den gemensamma tulltaxan.
4.7 Etableringsrätt och tjänster
Artiklarna 30-47

Parterna skall på alla sätt bemöda sig om att undvika att vidta åtgärder
som begränsar villkoren för etableringen av och verksamheten av
varandras bolag i jämförelse med den situation som rådde dagen före
undertecknandet av avtalet. I syfte att säkerställa en samordnad
utveckling av transporter mellan parterna, anpassad till deras
kommersiella behov, får villkoren för ömsesidigt tillträde till marknaden
och tillhandahållande av tjänster rörande transport på väg, järnväg och
inre vattenvägar och i tillämpliga fall lufttransport, regleras genom
särskilda arrangemang som efter detta avtals ikraftträdande vid behov
skall förhandlas fram mellan parterna. Vad beträffar sjötransport åtar sig
parterna att på ett effektivt sätt tillämpa principen om obegränsat tillträde
till den internationella marknaden och trafik på kommersiell grund.
Parterna skall överväga upprättandet av ett "ekonomiskt
integrationsavtal" enligt artikel V i Allmänna tjänstehandelsavtalet
(GATS). Detta mål skall bli föremål för en första granskning av
associeringsrådet senast fem år efter det att avtalet har trätt i kraft.
4.8 Betalningar och kapitalrörelser
Artiklarna 48-52

Löpande betalningar som avser löpande transaktioner inom avtalets
ramar skall vara befriade från alla restriktioner. Parterna skall samråda i
syfte att uppnå fullständig liberalisering av kapitalrörelser så snart
villkoren är uppfyllda. Skyddsåtgärder för löpande transaktioner får dock
vidtas för en begränsad tidsperiod om någon av parterna har svårigheter
eller allvarligt hotas av svårigheter med avseende på sin
betalningsbalans. De åtgärder som vidtas skall stå i överensstämmelse
med de villkor som fastställs inom GATT och inom artiklarna VIII och
XIV i stadgan för Internationella valutafonden.
4.9 Konkurrensbestämmelser och andra ekonomiska
bestämmelser
Artiklarna 53-58

Enligt avtalet är konkurrensbegränsande avtal, missbruk av en
dominerande ställning och konkurrenssnedvridande offentliga
stödåtgärder inte förenliga med avtalets funktion, om handeln mellan
gemenskapen och Jordanien kan påverkas. Undantag görs dock för
offentliga stödåtgärder som har beviljats med stöd av Fördraget om
upprättandet av Europeiska gemenskapen och av Fördraget om
upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen. Associeringsrådet
skall anta nödvändiga regler inom fem år efter avtalets ikraftträdande.
Under de första fem åren skall Jordanien betraktas som en region i vilken
levnadsstandarden är förhållandevis låg eller allvarlig brist på
sysselsättning råder. Stöd med syfte att främja den ekonomiska
utvecklingen är därför tillåtet. Femårsperioden kan förlängas med fem år
i taget efter beslut av associeringsrådet.
Fem år efter avtalets ikraftträdande skall medlemsstaterna och
Jordanien gradvis ha anpassat samtliga statliga handelsmonopol så att
deras verksamhet inte bedrivs på ett diskriminerande sätt. Efter den
tidpunkten får inte heller offentliga företag eller företag med särskilda
rättigheter vidta eller bibehålla åtgärder som stör handeln mellan
parterna.
Ett effektivt skydd för immateriella, industriella och kommersiella
rättigheter i enlighet med högsta internationella standard skall
säkerställas åt parterna. Vad gäller den offentliga upphandlingen är
målsättning att den gradvis skall liberaliseras.

4.10 Ekonomiskt samarbete
Artiklarna 59-79

Parterna åtar sig att stärka sitt ekonomiska samarbete i enlighet med de
övergripande målen i avtalet. Syftet med det ekonomiska samarbetet
skall vara att stödja Jordaniens åtgärder för att åstadkomma en hållbar
ekonomisk och social utveckling. Samarbetet skall särskilt inriktas på de
sektorer som lider av inre svårigheter eller som påverkas negativt av den
liberaliseringsprocess som omfattar den jordanska ekonomin, särskilt
liberaliseringen av handeln mellan Jordanien och gemenskapen. Tillväxt
och sysselsättningsskapande inriktning lyfts fram liksom samarbete som
kan underlätta ett närmande mellan gemenskapen och Jordanien samt
uppmuntra regionalt ekonomiskt samarbete. I det ekonomiska samarbetet
skall bevarandet av miljön och den ekonomiska jämvikten beaktas.
Genomförandet av det ekonomiska samarbetet skall ske genom en
regelbunden ekonomisk dialog, regelbundet informationsutbyte,
överföring av rådgivning, expertkunskap och utbildning, seminarier och
s.k. workshops, administrativt och juridiskt bistånd samt genom
uppmuntrande av samriskföretag. En rad områden lyfts fram i avtalet,
nämligen regionalt samarbete, utbildning, vetenskapligt och tekniskt
samarbete, miljö, industriellt samarbete, investeringar och främjande av
investeringar, standardisering och bedömning av överensstämmelse,
tillnärmning av lagstiftning, finansiella tjänster, jordbruk, transport,
informationsinfrastruktur och telekommunikation, energi, turism,
tullfrågor, samarbete inom statistikområdet, penningtvätt samt
narkotikabekämpning.
Avtalets protokoll 4 behandlar ömsesidigt bistånd mellan
administrativa myndigheter i tullfrågor. I protokollet förbinder sig
parterna att ge varandra administrativt bistånd för att förebygga, upptäcka
och utreda överträdelser av tullagstiftningen vad gäller import, export
och transitering av varor. Biståndet kan ges efter begäran och omfattar
överlämnande av information. Biståndet omfattar dessutom bl.a.
övervakning av personer, varurörelser och transportmedel. Information
om misstänkt illegal verksamhet, nya medel och metoder samt varuslag
som är föremål för smuggling skall däremot lämnas spontant.
4.11 Socialt och kulturellt samarbete
Artiklarna 80-85

Parterna skall upprätta en regelbunden dialog om frågor av gemensamt
intresse på det sociala området. Dialogen skall användas för att söka
vägar och metoder för ytterligare framsteg i fråga om arbetskraftens
rörlighet, lika behandling och social integration för jordanska
medborgare och gemenskapsmedborgare som är lagligen bosatta i
värdländerna.
På det sociala området skall parterna prioritera åtgärder som minskar
migrationstrycket genom sysselsättningsskapande åtgärder,
återanpassning av personer som repatrieras, stärkande av kvinnors roll,
utveckling och befästande av familjeplaneringsprogram, förbättring av
trygghetssystemet, hälsovårdssystemet och levnadsvillkor i eftersatta,
tätbefolkade områden samt genomförande av utbytes- och fritidsprogram
för ungdomar.
Den ömsesidiga kunskapen och förståelsen för varandras kulturer skall
förbättras. I samarbetsåtgärder och samarbetsprogram skall särskild
uppmärksamhet ägnas åt ungdomen, åt skriftliga och audiovisuella
uttrycks- och kommunikationsmedel, samt åt frågor som har samband
med skydd för kulturarvet och kulturspridning.
4.12 Ekonomiskt samarbete
Artiklarna 86-89

I enlighet med avtalet skall ett ekonomiskt samarbete inledas med syfte
att underlätta för Jordanien att uppfylla avtalets mål. Samarbetet skall,
utöver det tidigare nämnda ekonomiska, sociala och kulturella
samarbetet, också särskilt behandla: främjande av reformer för
modernisering av ekonomin, förbättring av den ekonomiska
infrastrukturen, främjande av privata investeringar och
sysselsättningsskapande verksamhet. Hänsyn skall tas till
konsekvenserna, särskilt för industrin, av genomförandet av ett
frihandelsavtal samt till behovet av följdåtgärder inom de sociala
sektorerna.
Jordaniens strukturpolitik skall stödjas med syfte att återupprätta
ekonomisk balans och skapa ett gynnsamt ekonomiskt klimat och
samtidigt förbättra befolkningens sociala välfärd. Särskild
uppmärksamhet skall ägnas åt utvecklingen av handeln och de finansiella
förbindelserna.
4.13 Institutionella och allmänna bestämmelser samt
slutbestämmelser
Artiklarna 89-97

Ett associeringsråd inrättas som skall sammanträda på ministernivå minst
en gång om året. Associeringsrådet skall undersöka de problem som
kommer upp inom ramen för avtalet och kan dessutom ta upp andra
problem av gemensamt intresse. Det har befogenheter att fatta bindande
beslut och kan avge rekommendationer i syfte att förverkliga avtalets
mål. En associeringskommitté på tjänstemannanivå med uppgift att
förvalta avtalet inrättas. Associeringsrådet kan delegera uppgifter till
associeringskommittén. Envar av parterna kan hänskjuta alla tvister
avseende tillämpningen eller tolkningen av associeringsavtalet till
associeringsrådet. Om det inte är möjligt att avgöra tvisten kan skiljemän
utses.

Artiklarna 98-101

Artiklarna tar upp frågor som bl.a. rör parternas säkerhetsintressen,
produktion och handel med krigsmateriel, icke-diskriminering och
underlåtenhet att fullgöra åtaganden enligt avtalet.

Artiklarna 102-107

Associeringsavtalet gäller för obestämd tid, med en uppsägningstid på
sex månader. Det träder i kraft den första dagen i den andra månaden
efter det att alla parter har godkänt det. Det ersätter då samarbetsavtalet
mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Jordanien samt avtalet
mellan medlemsstaterna i Europeiska kol- och stålgemenskapen och
Jordanien, vilka undertecknades i Bryssel den 18 januari 1977.
5 Godkännande av avtalet

Regeringens förslag: Riksdagen godkänner Europa-
Medelhavsavtalet om upprättande av en associering mellan
Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och
Hashemitiska konungariket Jordanien, å andra sidan.

Skälen för regeringens förslag: I avtalet är det Europeiska
gemenskapen och Europeiska kol- och stålgemenskapen (i avtalet kallade
gemenskapen) och medlemsstaterna som är avtalsparter på den ena sidan.
Avtalet är därmed ett s.k. blandat avtal.
Europa-Medelhavsavtalet är ett associeringsavtal. Avtalet reglerar bl.a.
frågor inom den gemensamma handelspolitikens område.
Av artikel 113 i Fördraget om upprättandet av Europeiska
gemenskapen och EG-domstolens praxis framgår att Europeiska
gemenskapens traktatkompetens inom den gemensamma
handelspolitiken är exklusiv. Det nu aktuella avtalet reglerar emellertid
också förhållanden som ligger utanför gemenskapernas kompetens och
därmed inom ramen för medlemsstaternas kompetens (t.ex. politisk
dialog, finansiellt samarbete samt brottsbekämpning).
Medelhavsområdet har sedan Sveriges EU-inträde fått en ökad
betydelse för vårt land. Gemenskapens Medelhavsstrategi syftar till att ge
en ny dimension till relationerna med de icke-europeiska
Medelhavsländerna och understödja den politiska, ekonomiska och
sociala utvecklingen i dessa länder. Målsättningen är att säkerställa en
fredlig utveckling i Medelhavsområdet samt att främja stabilitet och en
positiv ekonomisk och social utveckling.
Inom ramen för den nya Medelhavsstrategin är associeringsavtalet med
Jordanien det femte avtal som sluts med ett icke-europeiskt
Medelhavsland. Avtalet ger ramar för en politisk dialog, definierar ett
brett spektrum av samarbetsområden och öppnar vägen för frihandel med
industriprodukter. Avtalet möjliggör även en liberalisering av handeln
med jordbruksprodukter. När det gäller handeln med jordbruksprodukter
är Sveriges målsättning att Jordanien skall ges villkor för tillträde till
EU:s marknad som inte är mindre fördelaktiga än de mest fördelaktiga
villkor som tidigare erbjudits någon associeringspartner i
Medelhavsområdet. Genom frihandelskomponenten i avtalet kommer
ytterligare krav att ställas på Jordanien avseende landets pågående
omstrukturering och modernisering av ekonomin. Associeringsavtalet
utgör ytterligare ett steg på vägen mot ett utökat partnerskap mellan EU
och länderna kring Medelhavets östra och södra strand, och syftar till att
på ett positivt sätt fördjupa och utöka de europeisk-jordanska
förbindelserna.
Som också har redovisats tidigare (avsnitt 4.11) innehåller
associeringsavtalet ett protokoll om ömsesidigt administrativt bistånd
mellan administrativa myndigheter i tullfrågor. Informationen som
lämnas eller erhålls med stöd av detta tullsamarbetsprotokoll skall vara
konfidentiell (artikel 10 i tullsamarbetsprotokollet). Enligt 9 kap. 3 §
sekretesslagen (1980:100, aktuell lydelse 1992:1775) gäller sekretess i
dylik verksamhet för enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden i
den mån riksdagen har godkänt avtal om det med främmande stat eller
mellanfolklig organisation. En anslutning till avtalet föranleder därför
inte några lagändringar för Sveriges del när det gäller dessa frågor.
Som har framgått av det föregående reglerar det nu aktuella
Medelhavsavtalet med Jordanien också förhållanden som ligger utanför
gemenskapens kompetens och därmed inom medlemsstaternas
kompetens. Sålunda innehåller avtalet regler som innebär åtaganden för
medlemsstaterna och därmed också för Sverige.
Regeringen bedömer att de områden inom avtalet som ligger inom
medlemsstaternas kompetens är av större vikt. Sekretess för ömsesidig
information i tullsamarbete gäller ett ämne i vilket riksdagen skall
besluta. Avtalet skall därför enligt 10 kap. 2 § regeringsformen
godkännas av riksdagen.

Utrikesdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 februari 1999

Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-
Wallén, Freivalds, Åsbrink, Schori, Winberg, Lindh, Sahlin, von Sydow,
Klingvall, Pagrotsky, Östros, Messing, Engqvist, Rosengren, Larsson,
Wärnersson, Lejon, Lövdén

Föredragande: statsrådet Lindh

Regeringen beslutar proposition 1998/99:57 Europa-Medelhavsavtalet
mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater och
Jordanien.

Prop. 1998/99:57

15

1

Ärendet är avslutat

Händelser

Inlämning: 1999-02-25 Bordläggning: 1999-03-01 Hänvisning: 1999-03-02 Motionstid slutar: 1999-03-16

Propositioner och skrivelser

Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.

Förslagspunkter (2)