Våld mot fredsaktivister

Motion 2003/04:U302 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp)

av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp)

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om behovet en stadig internationell närvaro inom FN:s ram för att säkerställa att den israeliska armén inte kränker palestinier.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om behovet av stark kritik mot det israeliska våldet mot internationella fredsaktivister.

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om behovet av att skydda de svenska fredsaktivister som agerar icke-våldsligt i Mellanöstern.

Motivering

Sedan hösten 2000, då den andra intifadan inleddes och den israeliska ockupationen av Palestina och våldet mot palestinierna eskalerade, har det palestinska folket bett det internationella samfundet om hjälp, närvaro och övervakning. Syftet har varit att på ett rättvist och rättsskipande sätt skydda den palestinska civilbefolkningen från den israeliska arméns övertramp och framfart. Denna vädjan har inte hörsammats och de rapporter som når oss om övergrepp mot den palestinska civilbefolkningen är därför likaledes rapporter om världssamfundets svek mot samma befolkning. Den svenska regeringens linje rörande internationell närvaro har varit tvetydig och man har stundom uttalat att detta inte är aktuellt så länge Israel säger nej till en sådan närvaro.

Det är mot denna bakgrund, där världssamfundet valt att inte agera mot ockupationsmaktens övervåld och i den konflikt som utan överdrift rymmer nyckeln till hela den explosiva situationen i Mellanöstern, som civila medborgare från hela världen istället valt att agera. Fredsrörelsen och enskilda fredsaktivister har velat ta det ansvar deras regeringar valt att inte ta. International Solidarity Movement, ISM, är en organisation som valt att organisera fredsaktivister i Palestina på en plattform utifrån icke-våld. ISM genomför demonstrationer och protester mot Israels bygge av den så kallade skyddsmuren, reparerar vägar och vattenledningar som förstörts av armén, observerar soldater vid vägspärrar, bor i hus som hotas av rivning, hjälper elever att ta sig förbi stridsvagnar på vägen till skolan, ställer sig i vägen för skövlingar av hus och av FN administrerade flyktingläger och skyddar med sin närvaro kvarvarande oliv­lundar. Det är ingen överdrift att säga att ISM:s närvaro i sig fungerar som ett skydd för palestinier i vardagliga situationer. På ett föredömligt sätt har man dessutom kunnat rapportera om Israels övertramp då ISM-aktivister inte sällan utgör den enda egentliga utländska närvaron på plats.

Israel har av naturliga skäl aldrig formellt erkänt ISM:s närvaro. Men de har traditionellt inte vågat behandla de internationella aktivisterna med den brutalitet som man behandlar palestinier. Rädslan sprider sig nu inför vad man tycker vara en vändning åt det brutalare hållet från israelisk sida. I minst tre fall under det senaste året har den israeliska armén hänsynslöst dödat eller lemlästat aktivister med anknytning till ISM. Den 16 mars blev amerikanskan Rachel Corrie upprepade gånger överkörd av en israelisk bulldozer när hon med sin kropp försökte stoppa rivningen av ett bostadshus. Alla vittnen på plats har intygat att det handlar om ett mord och ingen olycka. Lördagen den 5 april blev amerikanen Brian Avery skjuten i huvudet med skarp ammunition. Hans ansikte blev fullständigt söndertrasat av överfallet. Den svenska ISM-aktivisten Tobias Karlsson har berättat att han befann sig tillsammans med Brian ensam på en gata när soldater från en israelisk bandvagn oprovocerat öppnade den eld som träffade Brian i ansiktet. Den 11 april sköts Tom Hurndall i bakhuvudet av israelisk militär i Rafah. Han är nu hjärndöd.

Det ska konstateras att ISM:s närvaro något har lyckats fylla det tomrum världs­samfundets passivitet lämnat efter sig. I ISM har palestinierna fått lite av den observation och det skydd de är berättigade till. Efter våldshandlingarna från den israeliska armén ställs ISM:s arbete på sin spets. ISM:s närvaro har baserats på tron att Israel, i rädsla för internationella protester, skulle skona utländska medborgare. Utan ett stopp för arméns våld kan inte ISM upprätt­hålla sin närvaro på de ockuperade områdena. Palestinierna kommer då återigen att lämnas helt ensamma med det dagliga övervåldet. Världens regeringar måste därför protestera mot den israeliska arméns våld mot freds­aktivisterna. Allt annat kommer att tolkas som en signal om att det är OK att skada och döda internationella aktivister.

I området finns flera svenska medborgare. Att ingen svensk ännu har allvarligt skadats eller dödats beror mer på tur än något annat. Rachel Corrie, Brian Avery eller Tom Hurndall skulle lika gärna kunna vara svenskar. Om den israeliska armén får fortsätta sin framfart som nu är det bara en tidsfråga innan en svensk aktivist skadas eller dödas. Den svenska regeringen borde, inte minst mot bakgrund av detta, kraftfullt höja sin röst och protestera samt kräva att Israel respekterar de internationella fredsaktivisternas närvaro och mänskliga rättigheter.

Stockholm den 3 oktober 2003

Yvonne Ruwaida (mp)

Lotta N Hedström (mp)

Mona Jönsson (mp)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Utrikesutskottet

Händelser

Inlämning: 2003-10-07 Hänvisning: 2003-10-15 Bordläggning: 2003-10-15
Yrkanden (3)