synpunkter och förslag. En omfattande debatt om vindkraft pågår såväl i miljögrupper av olika slag som i olika internationella organisationer.

Motion 1973:351

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Mot. 1973:350-351

14

synpunkter och förslag. En omfattande debatt om vindkraft pågår såväl i
miljögrupper av olika slag som i olika internationella organisationer.

Vi föreslår därför att frågan om vindkraftens utnyttjande tas upp till
nytt övervägande. Det bör utredas vilken ekonomi ett vindkraftverk
skulle kunna ge, hur den tekniska konstruktionen skulle se ut etc. Det
bör också övervägas om ett försökskraftverk kan byggas på lämplig plats.
Med hänvisning till det anförda hemställer vi

att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär att de ekonomiska
förutsättningarna för elproduktion i vindkraftverk undersöks.

Stockholm den 19 januari 1973

ROLF WIRTÉN (fp) KERSTIN ANÉR (fp)

Nr 351

av herr Blomkvist m. fl.

angående robotutvecklingen inom näringslivet.

I skriften ”utslagningen på arbetsmarknaden”, som är en rapport från
ett forskningsarbete mellan socialhögskolan i Stockholm, statens arbetsklinik
och sociologiska institutionen vid Stockholms universitet, uttalas
under rubriken ”Sammanfattning och förslag” bl. a. följande:

Vi har antagit att utslagningen delvis är en följd av att arbetsuppgifterna
inom näringslivet omstruktureras på ett sådant sätt att färre
människor kan klara dem. En sådan omstrukturering skulle i så fall vara
en följd av en fortgående strävan att rationalisera och effektivisera
arbetsprocessen. Forskning inom detta område bör i första hand inriktas
på att ta reda på om utvecklingen verkligen går i den riktning, som vi här
antagit.

Mot. 1973:351

15

Om man ska kunna förebygga att ännu fler människor slås ut ur
arbetslivet och om man ska kunna bereda sysselsättning åt dem som
redan står utanför, krävs det att man på ett helt annat sätt än hittills tar
itu med arbetets utformning. Hittills har den förhärskande åsikten varit
att man först ska bestämma vilka arbetsuppgifter som ska ingå i en
befattning och sedan söka efter personer som kan fylla de krav som dessa
arbetsuppgifter ställer. Personer som inte uppfyller kraven gallras ut på
ett tidigt stadium eventuellt sedan man med tillhjälp av tests eller andra
urvalsmetoder sökt bestämma deras lämplighet och kapacitet. Det borde
inte vara orimligt att vända på denna procedur och söka kombinera
arbetsuppgifterna till befattningar på ett sådant sätt att så många
personer som möjligt blir lämpade för dessa befattningar. I stället för att
som hittills inrikta sig på att testa människors förmåga och gallra ut de
lämpligaste, så borde man testa arbetsuppgifternas svårighetsgrad för att
kunna konstruera lämpligare befattningar. Vi föreslår att man startar ett
projekt som innebär analys av arbetskrav i syfte att konstruera ett ur
arbetstagarnas synpunkt lämpligare befattningsinnehåll. Vid Statens
arbetsklinik diskuteras f. n. möjligheten av att utveckla en sådan
forskning med anknytning till arbetsprövning i s. k. reell miljö.

Det är i detta sammanhang som man kommer in på den fortskridande
tekniska förändringen inom industrin. Tekniken i slutet på 1970-talet blir
ännu mer avancerad. Nya produkter kommer att utvecklas och industrirobotar
att förbättras och i allt större utsträckning ersätta mänsklig
arbetskraft. Ett växande intresse från industrins sida ägnas också åt dessa
apparater. I en intervju i tidningen Arbetsgivaren nr 5:1972 säger
överingenjör John Jacob Engellau, Electrolux, bl. a. följande:

Jag tänker mig robotutvecklingen i fyra etapper. Den andra är redan i
praktiken påbörjad: flera robotar insatta vid en line. Etapp tre har man
nått den dag då man ”hänsynslöst” (=utan hänsyn till störande tekniska
omständigheter) kunnat lägga upp hela produktioner med utgångspunkt
från robotarna. Om man skall anta att vi vid slutet av 70-talet tillverkade
10 000 robotar så skulle det svara mot ett produktionsvärde av 300—400
miljoner kr om året. Om 60 procent exporterades, vilket är en rimlig
målsättning för en sådan verksamhet, och resten användes inom landet
skulle vi ta bort 3 000 arbetstillfällen men i stället skapa 4 000 andra,
dvs. ett nettotillskott av 1 000 nya arbeten. Redan de krassaste
företagsekonomiska överväganden leder tydligen till slutsatsen att en
härskara av robotar åtminstone bildligt talat lurar bakom knutarna till
företagen i den högindustrialiserade delen av världen.

Sedan några år tillbaka är den av överingenjör Engellau påtalade första
etappen i gång på flera industrier, där robotarna i första hand övertagit
trista, tunga, smutsiga, bullriga och monotona jobb. På Gustavsbergs
fabriker har exempelvis fyra robotar övertagit tolv av de allra tråkigaste
och miljömässigt mest påfrestande produktionsuppgifterna i fabriken.

I anslutning till robotutvecklingen gör Metallarbetareförbundets ordförande
Bert Lundin i tidningen Arbetet av den 2 januari 1973 följande
uttalande:

Avtalet om företagsnämnder ger naturligtvis möjlighet till samråd.
Men det innebär inget verkligt inflytande. Jag anser att industrirobotar är
ett typexempel där de anställda måste ha ett avgörande inflytande över
besluten. Risken är annars att industrirobotarna tar över vettiga

Mot. 1973:351

16

arbetsuppgifter. Vi kan inte tillåta att ekonomiska faktorer tar herraväldet
i den här frågan.

Hur robotutvecklingen påverkar människornas framtida ställning på
den svenska arbetsmarknaden anser vi motionärer vara en mycket viktig
fråga. De problem som belyses i skriften ”Utslagningen på arbetsmarknaden”
har under senare år tilldragit sig ett starkt växande intresse, och
lagstiftningen på detta område har efter hand skärpts. Ett exempel på
detta är också de nyligen avlämnade förslagen från ”Utredningen rörande
ökad anställningstrygghet och vidgad behörighet för arbetsdomstolen”.
Hur robotutvecklingen kommer att påverka sysselsättningsläget i slutet
på 1970-talet är i dag svårt att ange. Detta sammanhänger med att vi för
närvarande i stor utsträckning saknar en nödvändig samlad information
på detta område. 1 samarbete mellan samhället, företagare och personalorganisationer
bör man därför så snabbt som möjligt söka klarlägga
konsekvenserna av robotutvecklingen inom berörda delar av näringslivet.
Att i tid vara medveten om kommande förändringar inom exempelvis
industrin är av betydelse för att man tidigt skall kunna planera åtgärder för
att möta en förändrad situation på arbetsmarknaden.

Med stöd av vad som ovan anförts hemställer vi

att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om en utredning med
uppgift att närmare klarlägga konsekvenserna för arbetstagarna
av robotutvecklingen inom näringslivet samt att
utredningen därvid särskilt måtte beakta möjligheterna att i
samråd med berörda personalorganisationer, näringslivet och
arbetsmarknadsmyndigheterna söka bygga upp ett effektivt
samrådsorgan för den fortsatta robotiseringen inom industrin.

Stockholm den 23 januari 1973
ARNE BLOMKVIST (s)

PAUL JANSSON (s) EVA ÅSBRINK (s)

SVEN-GÖSTA SIGNELL (s)

GOTAB 73 3140 S Stockholm 1973