Medinflytande för totalförsvarspliktiga

Motion 2021/22:450 av Hanna Gunnarsson m.fl. (V)

av Hanna Gunnarsson m.fl. (V)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med en förändrad förordning om medinflytande för totalförsvarspliktiga i syfte att garantera Pliktrådets oberoende från Försvarsmakten och tillkännager detta för regeringen.

Motverka Pliktrådets beroende av Försvarsmakten

Den 2 mars 2017 beslutade regeringen att återigen börja använda lagen om total­försvarsplikt som verktyg för personalförsörjning i Försvarsmakten. Till följd av detta beslutade regeringen också i december samma år om en ny förordning om med­inflytande för totalförsvarspliktiga (2017:1249). Förordningen inleds med att förklara medinflytandets syfte: att pliktpersonalen ska utveckla Försvarsmaktens verksamhet och främja goda utbildningsförhållanden. Där slås också bestämmelser för medinflytande och rätten till goda förutsättningar för att förtroendevalda ska kunna fullfölja sitt upp­drag fast. Medinflytandet är en av hörnpelarna i folkförankringen av Försvarsmaktens verksamhet. Den garanterar att de värnpliktiga blir lyssnade på och kan påverka sin utbildning och gör därmed hela Försvarsmakten bättre.

Värnpliktskongressen 2019 valdes det första Pliktrådet sedan värnplikten återaktiverades. De förtroendevalda i Pliktrådet fick börja med att återstarta och etablera organisationen i linje med kongressens uppdrag. Under det första året fanns tyvärr stora problem i samarbetet med Försvarsmaktens högkvarter.

I en skrivelse till Försvarsdepartementet uppmärksammade Pliktrådet allvarliga brister i Försvarsmaktens förhållningssätt och tillämpning av förordningen. Pliktrådet saknade möjlighet att arbeta självständigt och hade inte nödvändiga kansliresurser till sitt förfogande. En permanent kanslilösning dröjde och arbetsmiljön för både ledamöter och personal hade stora brister. Sedan dess har den andra generationen förtroendevalda i Pliktrådet hunnit väljas och påbörja sitt arbete.

Den återaktiverade värnplikten kräver ett utvecklat och starkt medinflytande, och en organisation som Pliktrådet behöver både resurser och självständighet. Mycket tyder på att bristerna vid återstarten av Pliktrådets arbete förra året i grund och botten handlade om Försvarsmaktens tillämpande av förordningen om medinflytande för totalförsvars­pliktiga och synen på koppling till rådet. I dag är Pliktrådet en del av Försvarsmakten. Ett sådant beroendeförhållande hindrar rådet från att bedriva en självständig verk­samhet. Pliktrådet kan inte själva anställa sin personal eller fatta beslut om sitt administ­rativa arbetssätt. De praktiska fördelar det kan föra med sig att vara en del av en större organisation blir sekundära om inte möjligheten till ett faktiskt oberoende garanteras. Den nuvarande modellen kräver att Försvarsmakten håller största möjliga avstånd till Pliktrådets verksamhet, någonting som visat sig svårt i praktiken.

Det svenska försvaret ska bygga på en allmän och könsneutral värnplikt. En stark folklig förankring och en bred rekryteringsbas är en förutsättning för att försvaret ska ha möjlighet att möta olika hot och utmaningar. Plikttjänstgöring är emellertid en speciell typ av tjänstgöring. Det faktum att människor kan tvingas in i verksamheten kräver ett särskilt ansvar för att skapa goda förhållanden för demokratiskt inflytande och möjlighet till reell påverkan på den situation man befinner sig i. Det handlar ytterst om legitimi­teten i ett system byggt på plikt, där folkförankringen ska garanteras och vårdas på alla nivåer.

Därför är det nödvändigt att Pliktrådet ska kunna agera helt självständigt och, när så är nödvändigt, komma med kritik eller granska eller lyfta frågor som Försvarsmakten förbisett. En ömsesidigt god relation med Pliktrådet där avstånd iakttas bör betraktas som en värdefull tillgång för Försvarsmakten.

Det är tydligt att den nuvarande förordningen inte svarar upp mot de behov som finns för att Pliktrådet på ett tillfredsställande sätt ska kunna genomföra sitt arbete. Paragraf 18 i förordningen om medinflytande för totalförsvarspliktiga slår fast att Pliktrådets ledamöter ska vara administrativt anslutna till Försvarsmakten. För att garantera ett verkligt demokratiskt inflytande bör detta ändras.

En jämförbar situation är den för landets studentkårer på universitet och högskolor. Även om studentkårerna i dag får finansiering via lärosätena är de egna juridiska personer med mycket stor rörelsefrihet. Ett nära samarbete är möjligt trots skilda och självständiga organisationer. En liknande modell skulle kunna ge Pliktrådet samma självständighet och samtidigt möjlighet att uppfylla rollen som både samarbetspartner och kritiskt granskande part gentemot Försvarsmakten.

I sammanhanget bör också nämnas de problem som en administrativ anslutning till Försvarsmakten kan innebära för den enskilda ledamoten. Förordningen gäller alla totalförsvarspliktiga, värnpliktiga såväl som civilpliktiga. Enligt lagen om totalförsvars­plikt (1994:1809) får en totalförsvarspliktig som beviljats rätten att vara vapenfri inte skrivas in för tjänstgöring i Försvarsmakten mot sin vilja. Samtidigt ska Pliktrådets förtroendevalda ledamöter vara administrativt anslutna till myndigheten. Att människor som genomgår civilplikt, eller som sökt och beviljats vapenfri tjänst, ska vara anslutna till Försvarsmakten genom sitt engagemang i Pliktrådet skapar om inte ett direkt motsatsförhållande så åtminstone vissa oklarheter.

Regeringen bör återkomma med en förändrad förordning om medinflytande för totalförsvarspliktiga i syfte att garantera Pliktrådets oberoende från Försvarsmakten. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.

 

 

Hanna Gunnarsson (V)

Jens Holm (V)

Lotta Johnsson Fornarve (V)

Yasmine Posio (V)

Elin Segerlind (V)

Håkan Svenneling (V)

Jessica Thunander (V)

 

Ärendet är avslutat Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Försvarsutskottet

Händelser

Inlämnad: 2021-09-27 Granskad: 2021-09-27 Hänvisad: 2021-10-14

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (1)