Kvinnors företagande

Motion 2020/21:619 av Solveig Zander (C)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om riktat riskkapital till kvinnors företagande och tillkännager detta för regeringen.
2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stödja unga kvinnor i att starta företag och tillkännager detta för regeringen.
3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att delar av statens landsbygdspengar ska vikas till kvinnor som vill driva företag, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Motivering

Vi lever inte i ett jämställt land, trots att Sverige räknas som ett av världens mest jämställda länder. Det är hög tid att ändra på den jämställdhet som rör kvinnor och företagandet. Sverige behöver fler företag och framförallt behöver vi fler företag som drivs av kvinnor. Enligt Oxford Research tillhör Sverige den grupp länder med minst andel kvinnliga företagare. Sverige ligger med sina 5,38 procent under EU-genomsnittet på 10 procent (2019). EU-länderna med högst andel kvinnliga företagare är Grekland, Italien, Polen, Nederländerna och Spanien.

Det är ytterst intressanta och mycket viktiga uppgifter om kvinnors företagande som har noterats den senaste tiden. Den ena är att riskkapital ytterst sällan kommer kvinnor till del. Enligt en artikel i DI (Dagens industri) framgår att kvinnor i Sverige bara får 1 procent av riskkapitalet jämfört med männen. Den internationella GEM-rapporten (Global Entrepreneurship Monitor) visar att det är 10,6 procent av männen som definierar sig som entreprenörer och nästan precis hälften, 5,8 procent, av kvinnorna. Det betyder att vi i Sverige inte är det entreprenöriella land som vi gärna vill framhäva. Vi befinner oss på plats 38 av 50 av de undersökta länderna enligt GEM.

När Maud Olofsson (C) var näringsminister ökade andelen kvinnliga företagare. Olofsson jobbade hårt för det. Nu har trenden vänt, dramatiskt, under den socialdemokratiskt ledda regeringen, som dessutom påstår sig vara en feministisk regering. De negativa diskussionerna om ”vinster i välfärden” har säkert bidragit till minskningen av kvinnliga företagare, då dessa branscher var kvinnodominerade. Det är dock inte hela sanningen för det handlar också om att det behövs kapital för att starta och bygga ett företag. Här visar undersökningar att kvinnor sällan, eller aldrig, får del av riskkapital. Endast en procent av riskkapitalet går till kvinnor.

Det behövs flera företag i Sverige, det ger fler arbetstillfällen, till nytta för hela landet, för företagaren och för den enskilda arbetstagaren. Enligt ATL (Lantbrukets Affärstidning) framgår att servicenivån och bygdens attraktionskraft ökar om fler företag styrda av kvinnor finns i bygden. De driver oftast företag inom servicebranschen som direkt vänder sig till konsumenterna. Det är t ex butiker, frisörer, restauranger, fotvård, hotell och liknande. Kvinnor erbjuder helt enkelt mer attraktiva tjänster som utgör ett socialt kitt. Besöksnäring drar folk till bygden och det bidrar till den lokala ekonomin, och gör det attraktivare att bo där, enligt Helen Ahl, professor vid Jönköpings universitet. Bland de vanligaste fem branscher som drivs av kvinnor finns hårvård, restaurang och redovisning och bokföring.

Det behövs fler kvinnliga riskkapitalister, fler som investerar riskkapital i kvinnors företagande och framför allt måste man ge unga tjejer, kvinnor, möjlighet att starta eget. Pengar till landsbygden ska gå till infrastruktur, jordbruksföretag, fl men också vara dedikerade till kvinnor som vill driva företag. Det är viktigt för att hela landet ska leva.

Solveig Zander (C)