Kryptering

Motion 1997/98:T908 av Carina Hägg (s)

av Carina Hägg (s)

Kryptering är en metod att göra information otillgänglig genom att göra den oläslig för obehöriga. Det behövs en så kallad kryptonyckel för att kunna tyda informationen. Det finns tre olika typer av kryptonycklar: hemlig nyckel, privat nyckel och publik nyckel.

Kryptering förknippas med diplomatiskt arbete inom försvarsmakten men berör även samhället i stort, inklusive vårt näringsliv. När det gäller utrikes­för­valtningen och försvarets verksamhet används huvudsakligen svensk krypteringsutrustning.

För närvarande finns inga svenska begränsningar i rätten att använda kryp­te­ring, vare sig inom landet eller vid kommunikation med parter i andra länder. Det finns heller inga svenska importrestriktioner, medan däremot export begränsas i viss omfattning.

Men det finns bland annat därigenom risk att krypteringsteknik kommer att börja spridas internationellt i samband med att exportkontrollen för krypte­ringsteknik liberaliseras. En större spridning ökar också risken att krypte­rings­utrustning i större utsträckning kommer att användas av terrorister och andra kriminella. En ökning av krypteringstekniken medför med andra ord nya problem för polis och underrättelsetjänst att avlyssna och inhämta infor­mation om brottslig verksamhet.

Samtidigt kan man konstatera att det borde finnas ett stort samhällsintresse från framför allt näringslivet för att ta del av krypteringsteknik. Vid elektro­nisk kommunikation genom Internet löper företag likväl som alla andra användare stor risk att känslig information hamnar i orätta händer. Genom att använda sig av kryptering kan användaren skydda hemlig information. Den som vill skydda sig mot industrispionage måste även uppmärksamma denna del. Men skydd av information genom kryptering förutsätter att ingen utomstående kan få tillgång till krypteringsnycklarna.

Dock kan inte begränsningar i rätten att kryptera anses vara den framkom­ligaste vägen. I ett alltmer internationellt samhälle med e-post, elektronisk handel, avtalsslutande på distans m.m. går utvecklingen i stället mot ett kraf­tigt ökat behov av kryptering. Frågan om kryptering måste dock bli föremål för en aktivare uppmärksamhet från samhällets sida.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att aktivt uppmärksamma kryptering med anledning av den kraftiga ökningen av elektroniskt överförd information.

Stockholm den 30 september 1997

Carina Hägg (s)

Gotab, Stockholm 1997

Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Trafikutskottet

Händelser

Inlämning: 1997-10-06 Hänvisning: 1997-10-10 Bordläggning: 1997-10-10

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (2)