Hyperloop i Sverige

Motion 2016/17:11

av Mathias Sundin m.fl. (L)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att bygga Hyperloop i Sverige och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Hyperloop är ett nytt transportsätt som kan beskrivas som en kombination mellan rörpost, ett air hockey-bord och en Concorde. Vagnar, med människor eller gods, åker i rör, i hastigheter över 1000 kilometer i timmen. Det skulle ta en halvtimme att åka mellan Stockholm och Göteborg, lite drygt 35 minuter Stockholm–Malmö och strax under en timme Stockholm–Luleå. Eftersom tekniken är mycket ung är kostnaden svår att veta, men de inledande beräkningarna gör den avsevärt mycket billigare än höghastighetståg.

Idén till hyperloopen föddes ur en frustration kring just höghastighetståg. Elon Musk, grundare till elbilsbolaget Tesla och rymdbolaget SpaceX, reagerade 2013 på den höga kostnaden och långa pendlingstiden för en ny tåglinje mellan Los Angeles och San Francisco. Musk menade att det måste gå att göra annorlunda och satte samman en arbetsgrupp med ingenjörer från de båda bolagen. De fick i uppdrag att komma med ett alternativ som skulle vara snabbare, billigare, säkrare, mer lättillgängligt, väderoberoende och ha mindre påverkan på miljö och liv längs sträckningen.

Ett halvår senare presenterade de ett förslag. Samtliga önskemål var uppfyllda och hyperloopen, som Musk kallade den, har sedan dess rönt stor uppmärksamhet världen över. President Obama är mycket intresserad och får regelbundna briefings om projektet. Hans infrastrukturminister jobbar nära bolagen som nu utvecklar konceptet och amerikanska staten har kontrollerat så att all teori i upplägget håller. Tre företag har bildats och två testbanor håller på att byggas. En SpaceX-tävling för utformningen av vagnarna (poddar) lockade 1000 deltagande forskare och studenter och vanns av ett team på MIT. Flera regeringar världen över har visat intresse och alldeles nyligen slöt slovakiska staten ett avtal med ett Hyperloop-företag, för att prospektera en Hyperloop.

I Finland och Sverige driver FS-Links ett projekt som går ut på att bygga Hyperloop mellan Helsingfors och Stockholm (30 min), men även från Stockholm ner till Göteborg och Malmö. Även en sträckning till Oslo finns i planerna. FS-Links har tillsammans med KPMG och Ramböll tagit fram tidiga beräkningar av kostnader för utbyggnaden.

I korthet fungerar tekniken så att röret har ett lågt lufttryck vilket skapar låg friktion för poddarna. Det krävs därmed relativt lite energi för att driva dem framåt. Drivningen sker av en elmotor, i stil med den som sitter i elbilar. Varje podd tar 30–40 människor och man kliver på vid stationer, likt tågstationer. Till skillnad från tåg så åker dock inte flera vagnar samtidigt utan istället en och en, under vissa tider på dygnet med bara några minuter mellan varje podd. Rören skyddar poddarna från snö, blåst, löv och annat som får svenska tåg att stå stilla i tid och otid. Röret kan dras på pontoner, på marken, i tunnlar eller under vattenytan.

En anledning att inte sätta spaden i marken på en gång är att tekniken är väldigt ung och ännu oprövad. De första testbanorna står klara under året och vi behöver såklart veta mer innan några byggbeslut tas. Sverige bör emellertid inte bara följa utvecklingen, utan bidra genom forskning och på allvar undersöka möjligheterna att bygga.

Mathias Sundin (L)

Robert Hannah (L)

Christina Örnebjär (L)

Maria Weimer (L)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Trafikutskottet

Händelser

Inlämnad: 2016-09-13 Granskad: 2016-09-14 Hänvisad: 2016-10-14
Yrkanden (1)