Fri invandring

Motion 2001/02:Sf333

av Per Bill m.fl. (m)

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om fri arbetskraftsinvandring.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om arbets- och uppehållstillstånd för alla utländska studenter.

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att möjliggöra en svensk motsvarighet till Green Card.

  4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att snabbt möjliggöra för invandrare med utländsk utbildning att få relevant komplettering och komma ut på arbetsmarknaden.1

  5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att skapa ett system där det är möjligt att arbeta sig in i socialförsäkringssystemen.

  6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om en humanare praxis av flyktinglagstiftningen.

  7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om en rättssäker asylbehandling där Utlänningsnämnden avskaffas och prövningen av utlänningsärenden överförs till ordinarie förvaltningsdomstolar.

  8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att verka för ett upphävande av Schengenavtalets transportörsansvar och i väntan på det upphäva böterna för de företag som bryter mot reglerna.

  9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om kortare handläggningstider med en maximal gräns på sex månader, varefter asylsökande som samarbetat med myndigheterna bör beviljas uppehållstillstånd.

  10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att möjliggöra för flyktingar att kvalificera sig som arbetsinvandrare.

1 Yrkande 4 hänvisat till AU.

Motivering

Inledning

Öppenhet måste vara det svenska samhällets ledstjärna. Det gäller för dem som genom arbete eller på grund av förföljelse vill bygga en ny framtid i vårt land. Att ta emot flytkingar är en fråga om att bry sig om, att ställa upp, och att visa barmhärtighet.

De nya svenskarna gör vårt samhälle rikare och mer dynamiskt. Det Sverige, som uppstår till följd av att hela världen blir rörligare och att fler väljer att söka sin framtid på andra platser än där man är född, blir naturligtvis annorlunda än vad Sverige är i dag och vad vårt land var igår. Men det blir för den delen inte mindre svenskt.

(Ur: På tröskeln till mänsklighetens bästa tid, Moderaternas idéprogram, antaget vid partistämman 2001.)

Om vi menar allvar med vårt tal om alla individers lika värde och rätt att förverkliga sina drömmar måste världens gränser öppnas. Om vi menar allvar med talet om människans rätt till frihet måste detta innebära fri rörlighet även för människor. Bortsett från de moraliska argumenten är vi också övertygade om att de länder och regioner som kommer att bli morgondagens vinnare kommer att genomsyras av en öppenhet inte bara för varor, tjänster och kapital utan också en öppenhet och ett aktivt rekryterande av duktiga, hårt arbetande individer från världens alla hörn.

Mycket av denna attityd finns redan i Kalifornien. Ytterst sällan stöter vi på individer i La Jolla eller Silicon Valley som särbehandlats p.g.a. ras, kön, sexuell läggning eller någon annan irrelevant faktor. Vad du som person kan bidra med är det som räknas. Frihandel och fria kapitalflöden i all ära, men i en riktig, global världsekonomi krävs också fri rörlighet för individer för att uppnå verklig dynamik.

Individperspektiv

I vår värld har varje individ en självklar rättighet att söka sin och sin familjs lycka. Att genom studier och hårt arbete skapa ett bättre liv för sig själv och de sina är en oerhört stark mänsklig drivkraft som borde uppmuntras och stimuleras. Så sker inte i dag. Visserligen talar politiker av olika kulörer ofta om frihet, humanitet och grundläggande mänskliga rättigheter, men i praktisk handling går deras beslut allt för ofta i motsatt riktning.

Ett tydligt exempel är Tyskland och Österrikes krav i EU på långa övergångstider innan de nya EU-medlemmarnas invånare får samma rätt till fri rörlighet som dagens EU-medborgare. Ett annat exempel är den socialdemokratiske ekonomen Sandro Scoccos uttalade ovilja till arbetskraftsinvandring – om den inte sker på exakt de villkor och vid de tidpunkter som LO-facken dikterar.

Denna ovilja till fri rörlighet för alla genomsyrar många beslut, men få är de politiker som öppet vill erkänna att deras politik de facto innebär en inskränkning av miljontals individers fria rörlighet och att den politiska innebörden av deras beslut blir:

visst har varje individ en rätt att söka sig sin lycka, men inte just i vårt land och inte just nu.

Globalt perspektiv

Världen har utvecklats i en positiv riktning under senare år. Antalet människor som lever i frihet och har demokratiska och mänskliga rättigheter ökar, liksom antalet individer som jobbar sig upp ur fattigdom. Möjligheterna för många människor att röra sig över nationsgränserna är betydligt större i dag än tidigare. Orsakerna bakom denna utveckling är flera: Berlinmurens fall och de kommunistiska diktaturernas söndervittring är en, ökad frihandel på protektionismens bekostnad är en annan framgångsfaktor. För utvecklingen i Europa och dess närmiljö kan även EU och den långa integrationsprocessen ha bidragit till ökat välstånd och frihet.

Tack vare avregleringarna på de finansiella marknaderna, ökad frihandel och genom den snabba teknologiska utvecklingen på kommunikations- och transportsidan har de nationella gränserna inom många sektorer suddats ut. Varor, tjänster, teknik, kapital och idéer rör sig i dag mycket snabbare och i större omfattning mellan länder än för bara tio år sedan. För individer av kött och blod är framstegen dock mer begränsade och såväl nationella gränser som fyrkantig arbetsmarknadslagstiftning sätter dagligen käppar i hjulen för en riktigt fri värld.

Den globaliserade ekonomin genomgår just nu ett gigantiskt skifte. Tyngdpunkten förskjuts från muskelkraft till hjärnkraft. Ökad rörlighet, teknisk utveckling, global konkurrens och nätverkstänkande är några av denna nya ekonomis signum. I debatten utmålas ofta både internationaliseringen och den fria rörligheten för varor, tjänster, människor och kapital som ett hot, och sett ur socialistiska nationalstaters snäva kontrollperspektiv finns det givetvis skäl att vara oroad. För individen, däremot, är det tvärtom. Friheten ökar i den globala ekonomin och en styrka är just att förändringskraften i dag kommer underifrån.

Rätt utnyttjad leder den globala ekonomin och den nya tekniken till att allt fler kommer att kunna förverkliga sina livsprojekt. Var någonstans man föds i världen betyder mindre och mindre. Redan i dag har drygt en miljard människor lyft sig ur fattigdom tack vare den globala marknadsekonomin.

Rimmar illa med den svenska välfärdsstaten

Tyvärr är den svenska välfärdsstaten inte anpassad och designad för global ekonomi och fri rörlighet. Tvärtom – med fri rörlighet och öppna gränser försvinner många av Socialdemokraternas och LO-fackens maktinstrument. Solidarisk lönepolitik, skyhöga skatter och hinder för fritt företagande bygger på en partiell slutenhet mot omvärlden. LO och Socialdemokraterna bestämmer hela tiden hur öppet landet skall vara i olika avseenden. Den tidigare så negativa attityden till utländska företagsköp i Sverige har möjligen minskat något, men när det gäller arbetskraftsinvandring och att snabbt ge invandrare och flyktingar möjlighet att försörja sig själva har få steg tagits åt rätt håll.

Det är strategiskt för LO och Socialdemokraterna att ha kontroll över vilka som skall få pröva lyckan i Sverige och vilka som skall få vända i dörren. Utåt ger Socialdemokraterna gärna sken av att bedriva en generös invandrings- och flyktingpolitik, men i verkligheten har det blivit svårare att få komma till Sverige och väl inne i landet är det än svårare att få göra rätt för sig. Detta gäller såväl för flyktingar som för utländska studenter som vill kombinera arbete och studier.

Dagens politik drivs fortfarande med utgångspunkt att invandrare, flyktingar och utländska studenter är en belastning, en kostnad. Man ser det som att människor tar eller kan tänkas ta svenskars jobb och man ser inte vad de egentligen är – en tillgång och en möjlighet att utveckla svenska regioner till sin fulla potential. I dag nekas tusen och åter tusen människor inträde till vårt land, vilket är mycket olyckligt – såväl för individen som för det svenska samhället. En enorm källa till utveckling, kunskap och fler händer och huvuden som kan bidra till den svenska välfärden går dagligen förlorad.

Den usla utvecklingen för f d flyktingar på de svenska arbetsmarknaderna skickar också tydliga larmsignaler om att arbetsmarknaderna fungerar dåligt. De som kommit till Sverige är många gånger ambitiösa och välutbildade, men de får sällan chansen att visa sina talanger. De långa handläggningstiderna och därmed väntetiderna på flyktingförläggningar kan liknas vid en påtvingad långtidsarbetslöshet i en miljö där man lär sig svenska sämre än i det öppna samhället. Resultatet blir att människor tappar medhavd kunskap och kompetens och inte lär sig svenska så snabbt som möjligt, vilket i sin tur medför att de är betydligt mindre attraktiva på arbetsmarknaden när de väl når den. För många nya svenskar är det således inte frågan om någon positiv klassresa – här är det den omvända klassresan som gäller.

Sverige tillhör OECD:s botten när det gäller att tillvarata välutbildade invandrares kompetens. Ett stort antal välutbildade läkare, tandläkare, ingenjörer m.fl. lämnar nu Sverige därför att de aldrig fick chansen att jobba med det de är utbildade till. Andra avvisas redan vid gränsen. Denna dubbla brain drain är ett tecken på ett sjukt system som måste reformeras från grunden.

Ett friare och öppnare Sverige

Det är hög tid att inse att dagens generation av unga och välutbildade individer, oavsett var de är födda och oavsett om de utbildat sig till civilingenjörer, ekonomer, läkare eller sjuksköterskor, har en helt annan möjlighet att välja var de vill jobba i framtiden. Nationella gränser, språk, religion, facklig tillhörighet m.m. förlorar mer och mer relevans för besluten. Är landet man föddes i inte bra nog vad avser företags- och individklimat är man beredd att flytta till en bättre region.

I allt snabbare takt kommer lättrörliga individer, som kan söka sig till länder med bättre individklimat, att göra det. För många innebär det kanske bara att man flyttar från sin arbetsgivares nationella del till ett annat kontor någon annanstans i världen. Varför skall en civilingenjör i toppklass på t.ex. Ericsson i Stockholm nöja sig med såväl lägre lön som högre skatter än sina kollegor i Tyskland eller USA, och varför skall en duktig sjuksköterska tvingas jobba åt det lokala sjukvårdsmonopolet till dålig lön, när hon eller han med lätthet kan höja sin lön och sänka sin skatt med både tio och tjugo procent genom att flytta till något närliggande land?

Allra tydligast blir den nya öppenheten i nya branscher och när nya arbetsmarknader växer fram. Ett bra exempel är de snabbt växande IT- och bioteknikbranscherna, där det är slående hur litet nationella gränser betyder redan idag. I dessa branscher uppstår det eller skapas det s.k. Centers of Excellence, d.v.s. områden där det samlas en tillräckligt stor skara av kompetenta företag, akademiska grupper och personer för att uppnå en kritisk massa. Till dessa kluster dras individer från hela världen för att få möjlighet att jobba i en så kreativ och spännande miljö som möjligt. Flyttar man från ett sådant kluster är det ofta för att flytta till ett annat, konkurrerande kluster. Tidigare nämnda exempel på detta fenomen är Silicon Valley för dataindustrin och La Jolla för bioteknikindustrin, men i dag nämns även svenska kluster som Uppsala-Stockholm och Lund-Malmö-Köpenhamn med stor aktning.

Om Sverige skall kunna konkurrera om de lättrörliga individernas intresse och om vi vill att några regioner i vårt land skall växa till sig och bli kompetenskluster i världsklass krävs en lång rad förändringar. Vi måste skaffa oss, och varje dag försvara, ett konkurrenskraftigt individ- och företagsklimat – bli ett land dit människor vill flytta eller flytta tillbaka till för att kunna förverkliga sina livsprojekt. Lägre skatter, bättre villkor för företag och företagare samt en lång rad åtgärder för att skapa sunda och väl fungerande marknader är självklara inslag i ett svenskt systemskifte. Men minst lika viktigt är att på allvar öppna Sverige för en global ekonomi med fri rörlighet av varor, tjänster, kapital och människor.

Denna globaliseringsprocess kommer att kräva många förändringar och politiska beslut inom snart sagt alla politiska områden. Om vi fick råda skulle följande områden tillhöra de första stegen i att öppna Sverige för en global marknadsekonomi:

Fri arbetskraftsinvandring: Gör det möjligt och lätt för alla som själva eller via ett företag lyckas skaffa sig ett jobb att få ett arbetstillstånd och möjlighet att stanna i landet. Ingen som arbetar och försörjer sig själv genom hederligt arbete skall kunna utvisas ur landet.

Utländska studenter: Ge alla utländska studenter som studerar i Sverige ett arbetstillstånd som möjliggör att de kan extraarbeta på samma villkor som svenska studenter och som dessutom möjliggör att de som så önskar kan stanna och arbeta i landet efter avslutade studier. Efter avlagd examen skall utländska studenter beviljas permanent uppehållstillstånd.

Green Card: Inför ett system med Green Card enligt amerikansk förebild, för att ta steget från passivt mottagande till att aktivt rekrytera kvalificerade individer att komma till Sverige. Genom aktiv rekrytering kan landets företagare få hjälp med de i dag skriande behoven av välutbildad personal.

Ta tillvara allas kunskaper. Ett stort antal välutbildade individer lämnar i dag Sverige därför att de aldrig fick chansen att jobba med det de är utbildade för, medan andra avvias redan vid gränsen. Denna dubbla brain drain är ett tecken på att vi måste arbeta mycket mer aktivt och på individnivå för att så snabbt som möjligt verifiera invandrares kunskaper och möjliggöra för dem att snabbt komplettera eventuella brister och komma ut på arbetsmarknaden. Kulturell och språklig mångfald i befolkningen är en stor fördel i den globala ekonomin.

Jobba sig in i socialförsäkringssystemen: Skapa ett system med en grundtrygghet för dem som vill arbeta i Sverige och möjlighet att jobba sig in i socialförsäkringssystemen, på sikt ett privat försäkringssystem som konkurrerar med och/eller kan komplettera en statlig grundtrygghet.

Flyktingpolitiken: De gällande flyktinglagarna är relativt liberala. Däremot har praxis för vad som är humanitära skäl m.m. successivt blivit hårdare och hårdare. Det skall inte behövas två misslyckade självmordsförsök för att få stanna i landet.

Rättssäker asylbehandling: Dagens slutna, rättsosäkra och många gånger mycket långsamma system för asylbehandling måste ersättas med ett rättssäkert system. Utlänningsnämnden måste avskaffas och ersättas med ett öppet och transparent tvåpartsförfarande i ordinarie svenskt förvaltningsdomstolsväsende. I ärendena bör även barn få föra sin talan. Rättssäkerhet är inte en lyxvara för svenska medborgare, utan skall vara en rättighet för alla som vistas kortare eller längre tid i landet.

Verka för ett avskaffande av transportörsansvaret: Schengenavtalets transportörsansvar innebär att myndighetsutövning överförs till privata aktörer på ett sätt som kommer att undergräva rättsstatens krav både i fråga om förutsägbarhet och likhet inför lagen. I praktiken innebär det att prövningen av asyl måste göras av transportföretaget vid inresa till Schengenområdet. Den svenska regeringen bör verka för transportörsansvarets avskaffande och i väntan på det skall böterna för de transportföretag som bryter mot reglerna vara noll.

Kortare handläggningstider: Migrationsverket måste handlägga ett asylärende inom sex månader, annars får den asylsökande automatiskt beviljat uppehållstillstånd, förutsatt att vederbörande samarbetat med myndigheterna under handläggningstiden. Dagens situation med handläggningstider uppåt flera år i många fall är oacceptabel och djupt inhuman.

Ta bort dagens plexiglas mellan invandrings- och flyktingpolitiken. Gör det möjligt även för individer som kommer hit som flyktingar att skaffa sig ett arbete och kvalificera sig som arbetskraftsinvandring. Att som idag tvingas åka tillbaka till det land man flytt från för att därifrån söka arbetstillstånd i Sverige hindrar många kompetenta flyktingar från att snabbt skaffa sig ett jobb och skaffa sig och sin familj ett drägligt liv.

Avslutning

Fri invandring står inte i motsättning till att skapa ett dynamiskt, välmående samhälle. De regioner som kommer att bli framtidens mest dynamiska områden kommer att som en av sina grundstrategier ha en mycket liberal invandringspolitik och en generös, humanistisk flyktingpolitik. Den stora utmaningen för oss, som för varje annat land och region, är inte hur vi stänger gränserna för människor som söker sig en bättre tillvaro, utan hur vi tar tillvara deras skaparkraft och gör det möjligt för alla som vill att av egen kraft skapa sig och de sina ett gott liv.

Denna öppenhetsprocess är inte enkel att genomföra. Många är de som kommer att motverka öppenheten, eftersom de förlorar makt och särställning eller riskerar att förlora ekonomiskt när deras verksamheter utsätts för verklig global konkurrens.

I denna kamp, som vi tror blir en av 2000-talets stora strider syns redan de första striderna, både intellektuellt och rent fysiskt. Seattle, Nice, Prag, Göteborg och Genua visar att motståndet inte skall underskattas. Märkliga koalitioner bestående av allt från militanta tokvänstermänniskor till bidragsstinna företagare kommer att finnas bland motståndarna. Det är nog inte sista gången vi sett militanta veganer gå armkrok med franska köttproducenter. Vår uppgift är att stå på den andra barrikaden och övertyga människor om att öppenhet och global marknadsekonomi är både moraliskt och ekonomiskt bättre än slutenhet och socialistisk planekonomi.

Stockholm den 3 oktober 2001

Per Bill (m)

Karin Enström (m)

Gunnar Axén (m)

Henrik S Järrel (m)

Anna Kinberg (m)

Lars Lindblad (m)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Socialförsäkringsutskottet

Händelser

Hänvisningsförslag: 2001-10-05 Utskottsförslag: 2001-10-05 Granskning: 2001-10-05 Inlämning: 2001-10-05 Hänvisning: 2001-10-11 Bordläggning: 2001-10-11
Yrkanden (10)