En förskola i världsklass

Motion 2018/19:380 av Patrick Reslow m.fl. (SD)

av Patrick Reslow m.fl. (SD)

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att all undervisning inom förskolan ska vara evidensbaserad och att politiska trender liksom genusstyrande verksamhet inte ska få förekomma inom förskolan och tillkännager detta för regeringen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att slopa modersmålsundervisningen inom förskolan och i stället satsa på svenskundervisning och tillkännager detta för regeringen.
  3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den fria leken ska dominera i förskolan, men förskolan ska också vara skolförberedande med språklig, motorisk och social utveckling och tillkännager detta för regeringen.
  4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra matkvaliteten i den svenska förskolan genom främst införandet av tillagningskök och användandet av närodlade råvaror och tillkännager detta för regeringen.
  5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge ökade möjligheter för förskolepersonal att arbeta heltid och tillkännager detta för regeringen.
  6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla förskolor måste ha åtminstone en utbildad personal, i annat fall ska huvudmannen dömas till sanktioner, och tillkännager detta för regeringen.
  7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att slopa karensavdraget för personal som arbetar i förskolan, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
  8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur det ska bli lättare att bilda och driva förskolor som föräldrakooperativ och tillkännager detta för regeringen.
  9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om obligatorisk förskola för barn i utsatta områden och tillkännager detta för regeringen.
  10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att slöjförbud och förbud mot annan ansiktstäckande klädsel ska råda på svenska förskolor och tillkännager detta för regeringen.
  11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att all personal på svenska förskolor ska kunna tala bra svenska och tillkännager detta för regeringen.
  12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att anhöriga efter prövning och mot ersättning ska kunna arbeta som dagmamma och tillkännager detta för regeringen.
  13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att upprätta nationella riktlinjer för dagbarnvårdare och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Evidensbaserad undervisning

1.) All undervisning och planerad verksamhet ska vara evidensbaserad eller åtminstone inte strida mot tillgänglig evidens och beprövad erfarenhet. Det innebär att vi inte vill att förskolan bedriver genusstyrande verksamhet. Det innebär självklart inte att vi ska tvinga in barn i könsstereotyper utan att vi låter barn utvecklas i den riktning som faller dem naturligt. Inte heller ska politiska trender eller aktuella flugor få genomslag i förskolepedagogiken. Partipolitik ska utövas i de demokratiska arenor vi har för detta, vilket inte är landets förskolor. 

Svenskundervisning i stället för modersmål

2.) I stället för att erbjuda modersmålsundervisning för barn med utländsk härkomst ska dessa resurser satsas på extra träning i svenska språket. Det är ju svenska språket barnen ska lära sig för att fungera i samhället och kunna skaffa sig ett arbete i vuxen ålder.

Innehållet i verksamheten

3.) Självklart ska den fria leken dominera verksamheten inom förskolan. I den fria leken tränar sig barnen på social kompetens, samarbete, kreativitet och initiativförmåga. Barnen måste känna att tiden i förskolan är rolig och stimulerande, dessutom ska förskolan vara skolförberedande med språklig och motorisk stimulering. Att förskolebarnen utvecklar sin språkliga förmåga är grundläggande för en lyckad skolstart. Även andra mycket viktiga skolförberedande inslag som att sitta still, bygga med olika material, enklare räkneövningar ska vara återkommande inslag i förskolans verksamhet.

Bättre matkvalitet med närodlad mat

4.) Matkvaliteten är oerhört viktig för såväl vuxna som för förskolebarn. God matkvalitet påverkar vårt mående och vår prestation genom hela livet. Matkvaliteten påverkar dessutom utvecklingen av barns hälsa och fysiska mognad. Inte minst viktigt är att vårt val av mat påverkar miljön och vårt öppna landskap. För att få bästa möjliga matkvalitet vill vi inrätta ett stimulansbidrag för att bygga om mottagningskök till tillagningskök, där maten tillagas på plats. Helst ska inga halvfabrikat användas i skolköken, utan närodlade råvaror ska tillagas på plats. På så sätt får vi en matkvalitet som kan mäta sig med de bästa skolköken i Europa.

Ökade möjligheter för heltid

5.) Vi vill utöka möjligheterna till heltidsanställning för förskolepersonalen. Att kunna arbeta heltid om man så vill är en viktig fråga främst för kvinnor och en jämlikhetsfråga. Genom att ge utökade möjligheter till heltid för förskolepersonal ökar vi antalet arbetstimmar och personaltätheten inom förskolan och samtidigt erbjuder vi de som vill arbeta heltid en sådan tjänst. Detta anser vi kommer att stärka attraktiviteten för förskolläraryrket.

Minst en utbildad förskollärare på varje förskola

6.) Redan idag står det inskrivet i skollagen att huvudmännen som bedriver pedagogisk verksamhet på en förskola ska vara utbildade förskolelärare. Trots detta förekommer det att förskolor helt saknar utbildad personal. Detta är inte acceptabelt. Sverigedemokraterna vill ålägga skolverket och SKL att utforma nationella riktlinjer med krav på kommunerna att vidta sanktioner mot de förskolor som inte följer skollagens bestämmelser gällande kompetens.

Slopat karensavdrag för personal inom förskolan

7.) Alla som har barn i förskoleåldern känner säkert igen en vardag som med jämna mellanrum är kantad av förkylningar och influensor. Förskolan, där många barn finns samlade på liten yta, är en känd riskzon för smittspridning. Då problematiken redan är känd är det vår förhoppning att dämpa smittspridningen genom att för anställda inom förskolan slopa karensavdraget (karensdagen) som sedvanlig sjukfrånvaro är förknippad med. Precis som det är en självklarhet att förskolan inte accepterar att man låter sjuka barn delta i verksamheten är det för oss självklart att barn inte ska behöva befinna sig på en förskola med sjuka pedagoger. Sverigedemokraterna föreslår att karensavdraget för personal inom den svenska förskolan tas bort.

Ökade möjligheter att öppna föräldrakooperativ

8.) Föräldrakooperativ innebär att föräldrarna går samman och bildar en ekonomisk förening. Föräldrarna får på detta vis ett större ansvar över driften jämfört med exempelvis kommunala eller bolagsägda förskolor. Idag finns det knappt 900 föräldrakooperativ som tillsammans har hand om cirka 21000 barn. En stor skillnad mellan att driva en förskola som föräldrakooperativ jämfört med aktiebolag är att det är föräldrarna själva som äger det och därför är mer måna om att återinvestera eventuellt överskott.

Arbetsgivarföreningen för kooperativa och idéburna företag och organisationer (KLO) ger en övervägande positiv bild ges kring förekomsten av föräldrakooperativ. Ändå finns idag liknande platsbrister som inom den reguljära förskolan. En rimlig förklaring till att det inte finns fler föräldrakooperativ är att driften av dessa innebär mer arbete för föräldrarna. Mot bakgrund av KLO:s inställning föreslår Sverigedemokraterna att regeringen startar en utredning som klarlägger på vilket sätt fler föräldrakooperativ kan bildas.

Obligatorisk förskola för barn i utsatta områden

9.) Många barn med utländsk härkomst växer upp i våra utsatta områden utan att ta del av den svenska kulturen, våra svenska värderingar och vårt sätt att leva. De växer kanske upp med hederskultur och andra värderingar vi i vårt land inte accepterar. Både flickor och pojkar fostras av sin släkt i värderingar som senare i livet för med sig stora problem och stort lidande, som till exempel hedersproblematiken eller föreställningen att kvinnor inte ska delta i arbetslivet.

För att motverka denna tendens, som utan tvivel ligger för handen i många av våra utsatta områden, vill Sverigedemokraterna att de barn som växer upp i utsatta områden med två utländska föräldrar från tre års ålder obligatoriskt ska gå i förskola.   

Ingen ansiktstäckande klädsel på våra svenska förskolor

10.) Med den massiva invandring vi haft de senaste decennierna har värderingar och synsätt vi inte accepterar fått fotfäste i vårt land, speciellt i våra utsatta områden. Det påtagligaste med dessa kulturkrockar är kanske att kvinnor ska bära, slöja, niqab eller i värsta fall burka. Oavsett om detta bruk har sin grund i att skydda kvinnors oskuld eller att inte attrahera män så strider det fullkomligt mot den syn på kvinnors och mäns jämställdhet vi under århundranden utvecklat i vårt land.

Varken personal eller barn får bära ansiktstäckande klädsel under någon del av förskoledagen. Vi vill ge unga flickor chansen att leva utan de värderingar, där kvinnan ses som ägodelar av män, åtminstone på våra förskolor.

Barn som växer upp i Sverige ska lära sig det svenska språket

11.) Språket är den enskilt viktigaste faktorn för lyckad integration av de med utländska föräldrar. Utan ett godtagbart språk är chanserna att lyckas i samhället, skaffa sig ett bra arbete och klara av allt som vi förväntas klara i vårt moderna samhälle omöjligt. Det är inte möjligt att integreras och bli en nyttig samhällsmedborgare utan att kunna god svenska. Inte heller är det möjligt att själv ta sig ur det utanförskap som många barn i våra utsatta områden lever i.

Därför vill vi att samtalsspråket på våra förskolor är svenska. Vi vill att alla som anställs i våra förskolor ska tala godkänd svenska för att få anställning.  

Låt anhöriga få arbeta som dagmamma

12.) Valfrihet är viktigt när man ska finna det bästa omsorgsalternativet för varje barn. Medan vissa barn på ett smidigt sätt kan inskolas i förskolan, kan mindre barngrupper hos exempelvis en dagmamma vara lämpligare för andra. I vissa fall kan barnets behov av närhet och trygghet sträcka sig ännu djupare, varpå anhöriga som tillsyn kan vara ett lämpligt alternativ.

För att uppmuntra detta som alternativ vill vi utreda och möjliggöra för exempelvis mor- och farföräldrar att efter en särskild prövning och mot ersättning ansvara för barnomsorg, enligt ett liknande system som dagbarnvårdare, men utan krav på ett minimiantal av barn.

Vi vill också utreda möjligheten att låta detta vara ett omsorgsalternativ som kan nyttjas före ett års ålder, i de fall föräldrarna av någon anledning inte kan ta ut föräldraledighet, exempelvis om de båda är egenföretagare och måste registrera visst arbete. Sverigedemokraterna vill se över möjligheten att låta anhöriga mot ersättning stå för viss barnomsorg. Detta förslag gäller inte den grupp där vi föreslagit obligatorisk förskola. För denna grupp ska förskolan som anförts vara obligatorisk.

Upprätta nationella riktlinjer för dagbarnvårdare

13.) Ett alternativ till förskolor är dagbarnvårdare. Dessa kan vara anställda av kommunen och har ofta fast anställning med månadslön. Andra dagbarnvårdare driver verksamheten som egenföretagare eller ingår i ett större företag med flera medarbetare. Trots att denna yrkesgrupp är ett viktigt alternativ till den traditionella förskolan, är det en grupp som inte alls uppmärksammas i samma utsträckning som förskolan. Skolverket har gjort en kunskapsöversikt kring detta omsorgsval som de själva benämner som den osynliga barnomsorgen.  En problematik med denna verksamhet är det professionella dilemmat då verksamheten oftast drivs i vårdarens eget hem samt frågeställningar om huruvida verksamheten verkligen kan beskrivas som pedagogisk.

Vad Sverigedemokraterna dock vill betona är en mer principiell inställning. Oavsett ovanstående frågeställningar måste utgångspunkten vara barnets bästa. Alla barn är inte redo att vid exempelvis två års ålder möta omvärlden i en större barngrupp med begränsad uppmärksamhet. Därför anser vi att detta alternativ är ett viktigt alternativ för att upprätthålla valfrihet för varje unikt barn.

I det fall det beror på bristande kännedom om alternativet dagbarnvårdare vill öka möjligheter att aktivt arbeta med informationskampanjer kring möjligheten att välja detta alternativ respektive arbeta som dagbarnvårdare. Vi vill även inrätta nationella riktlinjer som tar fasta på att dagbarnvårdare ska erbjudas likvärdiga möjligheter och förutsättningar i alla Sveriges kommuner och att dagbarnvårdarna är lämpliga för yrket.

Patrick Reslow (SD)

Robert Stenkvist (SD)

Michael Rubbestad (SD)

Jörgen Grubb (SD)

Ebba Hermansson (SD)

Clara Aranda (SD)

Linda Lindberg (SD)

Richard Jomshof (SD)

Motionen bereds i utskott Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Utbildningsutskottet

Händelser

Inlämnad: 2018-11-14 Granskad: 2018-11-15 Hänvisad: 2018-12-05
Yrkanden (13)