angående energipolitiken.

Motion 1974:243 av herr Helén m. fl.

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion nr 243 år 1974 Mot. 1974:243

Nr 243

av herr Helén m. fl.
angående energipolitiken.

Sammanfattning

Folkpartiet lägger i denna motion fram förslag till en ny energipolitik.
Huvudinslagen är hushållning med energi och satsning på alternativa
energikällor.

Vi föreslår att ett samlat program för bättre hushållning med energi
utarbetas och fastställs. Som delar av detta program föreslås bl. a.:

o skärpta normer för isolering av hus

O ett tioårsprogram för tilläggsisolering och förbättrad värmekontroll av
hela det äldre fastighetsbeståndet
o översyn av hyreslagstiftningen i syfte att begränsa hyresgästernas
bränslekostnader
o stopp för kollektivdebitering av avgifter för el och värme
o främjande av energibesparande teknik

Vidare föreslås i motionen en satsning på alternativa energikällor.
Förslag i detta syfte är bl. a.:

O utredning av möjligheterna att bygga kolbaserade energiverk
o satsning på vindkraft

o forskning om solenergi och andra energikällor

I motionen föreslås en översyn av eltaxorna i syfte att främja
sparsamhet med energi och att ett fristående institut för energifrågor
inrättas. Förslag framläggs också om insatser förköp av gas och olja från
bl. a. nordsjöfyndigheterna.

Den totala energiförbrukningen i världen har ökat snabbt. Den baseras
i huvudsak på energiråvaror som inte förnyas (kol, olja, uran etc.). Dessa
tillgångar är begränsade. 1 ett långsiktigt globalt perspektiv kan vi räkna
med sämre tillgång på billiga och miljövänliga energiråvaror. Härtill
kommer att framställning och förbrukning av energi medför miljöpåfrestningar,
vare sig det rör sig om radioaktivt avfall, som måste förvaras på
betryggande sätt i sekler, om svavel- och rökutsläpp eller om uppdämda
och förstelnade älvar.

Men tillgång till energi är också av avgörande betydelse för välståndsutvecklingen.
Standardstegringen har till stor del möjliggjorts av ett
ökande energiuttag. Till överväldigande delar har dock energiråvarorna
utnyttjats i den industrialiserade världen. Även om goda utsikter finns för

1 Riksdagen 1974. 3 sami. Nr 243

Mot. 1974:243

2

att utveckla nya energikällor är det sannolikt att en fortsatt långsiktig
ökning av förbrukningen i den rika världen i samma takt som hittills är
omöjlig.

Detta gäller också vårt land. Vi är starkt beroende av energiråvaror,
som vi måste importera. Sverige är det industriland i världen, som har den
största oljeförbrukningen per capita. Den senaste tidens utveckling har
visat hur besvärligt ett sådant beroende är. När folkpartiet lade fram
förslag om sparsamhet med energi och satsning på ny teknik var intresset
måttligt. Regeringen har dock nu av omständigheterna tvingats börja
förbereda en effektivare energipolitik om än inte helhjärtat.

Mot den bakgrund som här skisserats är det väsentligt att dra vissa
generella slutsatser som bör vara grundläggande inför en ny inriktning av
den svenska energipolitiken.

o Vi måste spara på energi. För detta behövs enligt vår mening ett
riksomfattande samlat program för bättre hushållning med energi
o Vi måste göra oss mindre ensidigt beroende av olja
O Vi måste satsa på nya alternativa energikällor

o Vi måste ha bättre möjligheter att skaffa kunskap om energifrågor nu
och i ett längre perspektiv

Vi lägger i denna motion fram förslag i detta syfte. Vi vill också
hänvisa till folkpartiets motion angående långsiktig miljöpolitik, där vi
redogör för vår syn på bl. a. tillväxt, teknik och energi. I andra
partimotioner från folkpartiet angående den ekonomiska politiken, de
multinationella företagen samt skattepolitiken lägger vi också fram
förslag i syfte att främja hushållning med energi inom industrin, att skapa
insyn i de multinationella oljebolagens verksamhet samt tar upp frågan
om beskattning av energi och andra råvaror. Folkpartiets motioner
angående SJ samt trafikpolitiken syftar också till utveckling av energisnåla
kollektiva trafikmedel.

Hushållning med energi

Sveriges energikonsumtion ökar med 4 å 5 procent per år, vilket
innebär att den fördubblas på 15 år. Ökningen av elförbrukningen går
ännu snabbare. Elförbrukningen fördubblas på tio år. Så kan vi rimligen
inte fortsätta. Det kanske gick bra så länge vi trodde oss ha tillgång till
obegränsade energitillgångar till mycket låga priser. Den situationen
föreligger inte numera. Det är nödvändigt att dämpa ökningstakten. Det
är också möjligt att göra det utan att välståndet minskar. En dämpning
skulle i själva verket i många avseenden kunna förbättra välfärden bl. a.
genom bättre miljö och lägre kostnader för den enskilde. En förutsättning
är dock att dämpningen sker gradvis och kontrollerat.

Vi gör i dag av med mer energi än vi skulle behöva göra. Man kan om
man så vill kalla det energislöseri. I en framtid med brist på energi och
med dyr energi kan vi inte längre göra det. Vi måste hushålla med energi.

Mot. 1974:243

3

När folkpartiet sommaren 1973 framförde dessa ståndpunkter, bl. a.
genom brev från Gunnar Helén till statsministern och i ett sparprogram
som lades fram i augusti 1973 och som innehöll en rad konkreta förslag
till energibesparingar, möttes de av axelryckningar och ibland hånfulla
kommentarer. De varningar vi framförde visade sig mycket snart vara
befogade. Den akuta oljekrisen som inleddes vintern 1973/74 gav
eftertryck åt våra förslag. Nu anser även regeringen att energihushållning
är viktig. Det är dock att märka att de hushållningsförslag vi tidigare
framfört och dem vi för fram i denna motion inte är den energisparing
genom skilda ransoneringsåtgärder, som regeringen tvingats tillgripa.

Vi föreslår att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär att ett riksomfattande
samlat program för bättre hushållning med energi snarast utarbetas. Ett
sådant program måste innefatta hundratals olika åtgärder för att bli
effektivt. Vi kommer här att föreslå ett antal sådana åtgärder, som man
snarast bör sätta i gång med att genomföra och som bör ingå i
hushållningsprogrammet.

Fastighet suppvärm ning

Omkring hälften av vår förbrukning av energiråvaror går åt för
uppvärmning av fastigheter. Det är också på detta område de största
besparingsmöjligheterna finns. Genom bättre isolering, bättre värmeanläggningar
och planlösningar, individuell temperaturreglering och en del
andra åtgärder är det möjligt att sänka förbrukningen i nybyggda hus till
hälften av vad som nu anses normalt. Detta är med de oljepriser vi nu har
klart lönsamt för samhället och för den enskilde. Och oljepriserna
kommer sannolikt att stiga ytterligare.

Hårdare normer bör införas för alla hus som byggs och planeras efter 1
juli 1974. Kraven bör omfatta skärpta isoleringsföreskrifter, värmebesparande
planlösningar i såväl enfamiljshus som flerfamiljshus och
möjligheter till individuell reglering av rumstemperaturen. Den teknik
som krävs för detta finns redan men måste snabbt komma till generell
tillämpning.

Det äldre fastighetsbeståndet är genomgående dåligt isolerat och
därmed energikrävande. Prov med tilläggsisolering av äldre bostadshus har
visat att det till relativt låg kostnad går att uppnå energibesparingar på
inemot 40 procent. Ett tioårsprogram för att stimulera fram tilläggsisolering
och förbättrad värmekontroll för hela det existerande fastighetsbeståndet
bör beslutas och genomföras. Det bör syfta till att ge de äldre
husen samma isolerings- och värmestandard som nyproduktionen, med
förtur för de kallaste och sämst isolerade husen. Det gäller då ca 180 000
lägenheter per år. Ett sådant upprustningsprogram skulle också ge
arbetstillfällen för byggnadsarbetarkåren under en tid då bostadbyggandet
är lägre än under 1960-talet. Finansieringen av upprustningen kan
lämpligast ske genom särskilda lån. Åtgärderna är av den karaktären att
de redan på några få år betalar sig genom minskad energiförbrukning med
de priser som nu råder.

1 * Riksdagen 1974. 3 samt. Nr 243

Mot. 1974:243

4

En successiv övergång frän kollektivdebitering av el, gas, varmvatten
och, där så är möjligt, värme till individuell debitering efter faktisk
förbrukning bör genomföras. När kollektivdebitering infördes var det
främst i syfte att rationalisera mätning och avläsning. Vissa kostnadsbesparingar
kan nås härigenom. I praktiken har det emellertid visat sig att
förbrukningen ökat mycket kraftigt i hus med kollektivdebitering, varför
detta skäl inte längre är särskilt vägande. Det är också rimligt att den som
sparar på energi skall ha vissa fördelar härav. Kollektivdebitering bör ej få
tillämpas i hus som byggs efter 1 juli 1974.

Det finns också stora möjligheter att spara energi genom att se till att
värmepannor fungerar tillfredsställande rent tekniskt. Gällande hyreslagstiftning
innebär i princip att värmekostnaderna har övervältrats på
hyresgästen. Det bör undersökas vilka ändringar som bör göras för att
fastighetsägaren skall få ett direkt intresse av att se till att värmeanläggningen
i ett hyreshus fungerar så effektivt som är tekniskt möjligt och att
huset isoleras bättre m. m.

Det finns vidare behov av rådgivande organ i energifrågor på lokal
nivå. Vi föreslår i detta syfte en utvidgning av skorstensfejarnas
verksamhetsområde. Mot fastställd taxa skulle de genom praktiska råd
och anvisningar motverka överflödig energiförbrukning. Målsättningen
för denna uppsökande verksamhet bör vara att man inom tre år bör ha
gjort minst ett besök i alla åretruntbebodda fastigheter i landet.

Det är vidare viktigt att utveckla tekniken med värmeväxlare och
värmepumpar. Med hjälp av värmeväxlare kan man ta vara på en stor del
av spillvärmen i ventilationsluften. Värmepumpen kan utnyttjas för att ta
värme från omgivningen och fungerar i princip som ett kylskåp, fast
omvänt. Denna teknik bör i större utsträckning utnyttjas.

Omfattande kunskap finns redan i dag om hur man skall bygga ett
småhus eller ett flerfamiljshus för att uppnå bästa energiekonomi med
hänsyn till olika förväntade energipriser. För att snabbt kunna omsätta
de rön som gjorts krävs dock även utvidgad utbildning av bland annat
tekniker inom installations- och byggfacken samt av personal som sköter
värmeanläggningar. Statligt ekonomiskt stöd bör utgå till den härför
behövliga utbildningsverksamheten.

Som ett led i utvecklingen mot energisnålt byggande bör en pristävling
utlysas om det energisnåla bostadsområdet. Syftet med denna skall vara
att presentera modeller för ett bostadsområde där alla möjligheter att
spara energi tas till vara, såväl när det gäller byggande som drift.

Det finns vidare starka skäl för en ökad satsning på fjärrvärme.
Verkningsgraden i värmeverken är, speciellt om mottryckstekniken
utnyttjas, mycket god. I kraftvärmeverken produceras dels elkraft, dels
värme som kan utnyttjas för uppvärmning av lokaler och varmvatten. På
senare tid har flera förslag lagts fram om ökade investeringar i och
utveckling av fjärrvärme. För att stimulera utbyggnad av fjärrvärme och
närkraftverk bör fördelaktiga lån kunna erbjudas kommuner, bostadsstiftelser
och samhällsägda företag som vill bygga sådana. Lånen skulle
kunna relateras till verkningsgrad i energinyttjandet. Liknande lån bör

Mot. 1974:243

5

kunna utgå till kommuner som i samarbete med industriföretag gör
investeringar i syfte att tillvarata spillvärme från energikrävande industriella
processer för annat industriellt bruk eller för fastighetsuppvärmning.

Med de oljepriser som gällde för bara ett år sedan låg värmekostnaden
för en normal trerummare i ett nybyggt hus på ca 450 kr. Med de
oljepriser som gällde i mitten av december 1973 blir värmekostnaden
1 000 kr. per år. Med en prisnivå på 500 kr. per kubikmeter olja — ett
pris som kan vara aktuellt under våren 1974 — blir årskostnaden 1 250
kr. Om oljepriset stiger till 1 000 kr. per kubikmeter blir bränslekostnaden
2 500 kr. I äldre hus med sämre isolering blir kostnadsökningarna
ännu kraftigare. Detta kan illustrera nödvändigheten av åtgärder av det
slag vi här föreslagit.

Industri och kommunikationer

Också inom industrin kan besparingar genomföras, även om industrin
är och har varit kostnadsmedveten. Hit hör bl. a. tillvaratagande av värme
från maskiner och belysningsanordningar, bättre avskärmning av kyl- och
frysanläggningar, användande av värmeväxlare, värmepumpar, tyristorstyrning,
automatik som slår av maskiner etc. Dessa åtgärder är föga
kostnadskrävande. För att nå mer avsevärda besparingar inom industrin
krävs dock omläggningar av processer och på längre sikt en omstrukturering
av branscherna.

I en framtid med brist på energi och höga energipriser klarar sig den
industri som snabbast kan ställa om sig till energisnål produktion bäst.
Det är alltså en konkurrensfördel för den svenska industrin att snabbt gå
över till mindre energikrävande material och produktionsmetoder. Det är
angeläget att staten genom olika stimulansåtgärder främjar en sådan
omställning. Vi tar i en annan partimotion närmare upp åtgärder i detta
syfte. Vi vill också peka på möjligheterna att genom ökad återvinning och
återanvändning minska förbrukningen av energikrävande material.

Inom trafiksektorn finns också betydande möjligheter att spara på
energi. Ett transportsystem byggt på privatbilism är energikrävande. De
stigande energipriserna leder i sig till ökat intresse för kollektivtrafik.
Denna förväntade efterfrågan måste mötas med en kraftig utbyggnad av
den kollektiva trafiken som är energisnål. Detta gäller framför allt i
tätorterna. För godstrafik är järnvägs- och fartygstransporter även från
energisynpunkt att föredra. I folkpartiets motioner rörande SJ samt
trafikpolitiken framförs förslag bl. a. mot denna bakgrund i syfte att öka
de kollektiva trafikmedlens konkurrenskraft.

Energikällor

Vi har redan tidigare framhållit att Sverige är starkt beroende av
import av oljeprodukter. En stor del av oljan kommer dessutom från
länder där den politiska utvecklingen är svår att bedöma. Vi har tidigare i
riksdagsmotioner framhållit att det är angeläget, att Sverige inte gör sig

Mot. 1974:243

6

alltför beroende vare sig av en form för energiframställning eller av vissa
råvarusäljare. Den aktuella utvecklingen på oljeområdet gör vidare
alternativa energikällor, speciellt då sådana som baseras på förnyelsebara
energikällor men också på kolet, mer angelägna att uppmärksamma och
utveckla.

Vi har i tidigare motioner föreslagit att Sverige bör satsa på inköp av
gas och olja från nya marknader. Gas från Sovjet via ledning över Finland
och Ålands hav är ett komplement vi bör söka uppnå. En annan
möjlighet är import av gas från fyndplatser i den norska delen av
Nordsjön. Det är fullt möjligt att bygga gasledningar från eventuella
nordliga fyndplatser via Norge till Sverige. Vi efterlyste även i motion till
förra årets riksdag svenska insatser för engagemang i exploateringen av
oljefyndigheterna i Nordsjön. Genom inrättandet av Petroswede AB finns
nu möjligheter härför. Vi vill understryka betydelsen av att den svenska
staten aktivt driver förhandlingar med bl. a. Sovjet och Norge i dessa
syften. Det är också angeläget, att förberedelser vidtas för förhandlingar
om inköp av gas och olja från Nordsjöfyndigheterna. Affärer av detta slag
avgörs snabbt, varför det är nödvändigt att i god tid bygga upp en svensk
handlingsberedskap.

Vattenkraften svarar för en stor del av den svenska elkraftproduktionen.
Emellertid har utbyggnaden nu drivits så långt att endast ett fåtal
outbyggda älvar och älvsträckor återstår. Viss fortsatt vattenkraftutbyggnad
bör kunna ske främst genom höjning av effektiviteten i äldre
vattenkraftverk. En del smärre utbyggnader i redan påverkade älvar bör
också kunna genomföras. Vi vill dock kraftigt understryka att någon
utbyggnad av de hittills oexploaterade älv- och sjösystemen inte får ske.
Vi har inte råd att avstå från de natur- och rekreationsvärden som dessa
älvar utgör. Vi avvisar de försök som nu görs från vissa håll att utnyttja
den akuta oljekrisen för att driva fram beslut om utbyggnad av orörda
älvar.

Sverige har satsat kraftigt på kärnkraftutbyggnad. 1973 års riksdag
uttalade dock att någon ytterligare kärnkraftutbyggnad inte får ske
förrän riksdagen fått tillgång till ett brett beslutsunderlag som bl. a. skulle
belysa riskerna. Det är viktigt att ett sådant underlag snabbt kommer
fram och blir så fullständigt som möjligt.

Det är värdefullt att regeringen också tagit upp vårt förslag om att
söka få till stånd en bred medborgardebatt om kärnkraften. Det är dock
angeläget att det informationsmaterial som nu centralt skall tas fram för
diskussion i studieförbund, folkrörelser, miljögrupper och andra organ
blir sådant att det kan accepteras som grund för debatt av såväl
förespråkare som motståndare till kärnkraften. Frågan gagnas inte av en
hård polarisering. Även företrädare för grupper som är negativa till
kärnkraften bör därför få delta i utarbetandet av materialet.

Mot. 1974:243

7

Alternativa energikällor

Priserna på oljeprodukter har stigit och kan förväntas stiga ännu mer.
Tillgångarna är begränsade. Kärnkraften tycks inte heller bli den
bekymmersfria lösning som många tidigare hoppades. Mot denna
bakgrund framstår en rad andra energikällor som allt viktigare komplement
till dem vi nu utnyttjar. Det är viktigt att utvecklingen av dem
främjas.

Tillgångarna på kol är betydligt större än tillgångarna på olja. Kolet har
dock i stor utsträckning slagits ut av den billiga och lätthanterliga o^an.
Det har bl. a. lett till att den tekniska utvecklingen inom kolsektorn varit
begränsad. I dag är förutsättningarna annorlunda. Nya metoder böljar
komma fram som gör kolbrytningen mer acceptabel från arbetsmiljösynpunkt.
Teknik för utvinnande av olika produkter ur kol utvecklas
snabbt. Vi föreslår utredning med syfte att pröva möjligheterna att
uppföra ett eller flera kolbaserade energiverk i Sverige. Ett energiverk av
denna typ skulle kunna producera bl. a. köks, gas, plastråvara och
avsvavlade och pulveriserade kolbränslen. Ett sådant verk skulle kunna
förläggas till Luleå i anslutning till koksverket där. Det skulle ge en
elegant lösning av transporterna genom att kolet kan tas in med de båtar
som skall lasta malm.

Vindkraft är också ett möjligt komplement i elförsöijningssystemet.
Vindkraft kan också utnyttjas för att leverera kompletterande elkraft
exempelvis till fritidsbyar, avlägset belägna åretruntboställen, telelänkar
och militära installationer. I en motion från folkpartihåll till 1973 års
riksdag föreslogs en utredning om vindkraftens förutsättningar. Med
anledning av denna motion har visst utredningsarbete senare startats. Det
bör kompletteras i syfte att även undersöka förutsättningarna för
serietillverkning av en medelstor vinddriven generator för ändamål av det
slag vi här angivit.

En undersökning bör vidare göras av möjligheterna att utnyttja landets
tillgångar av torv och skiffrar. Självfallet måste starka miljöhänsyn tas om
det visar sig att brytning i stor skala kommer att bli aktuell.

Avfall från industrin kan i större utsträckning än hittills användas för
uppvärmning. Den generella princip som bör gälla är att avfallsprodukter
i första hand tas till vara för återanvändning inom den egna industrin eller
inom annan industri eller att det när så är möjligt får återgå till det
naturliga kretsloppet. I valet mellan att låta avfallet ligga till ingen nytta,
alternativt förorena miljön, eller att använda det som bränsle är givetvis
den senare metoden att föredra. Vi föreslår att åtgärder vidtas från
statsmakternas sida i syfte att stimulera bättre utnyttjande av avfall
framför allt från skogsindustrin i förädlingsprocessen och för uppvärmningsändamål.

Utvecklingsarbetet på nya energikällor måste intensifieras. En långsiktig
strategi bör vara att de fossila bränslena förbehålls u-länderna, som
en grund för deras utveckling, medan de redan rika länderna i större
utsträckning satsar på en inledningsvis dyrare utveckling av andra

Mot. 1974:243

8

energikällor. Särskilt intressant är utnyttjandet av solenergi. Här har en
rad olika utvecklingslinjer skisserats. Där finns de metoder som redan
tillämpas, nämligen uppsamlande av direkt solinstrålning och omvandling
till elenergi i solkraftverk. Men det finns också tankar på att via satelliter
överföra solenergi till jorden. Dessutom finns intressanta möjligheter att
mera lokalt utnyttja solenergi för uppvärmning även av småhus. Detta är
fullt möjligt även i vårt klimat. På det senare området forskas det även i
Sverige. Det är angeläget att denna forskning stimuleras ytterligare.
Fusionsenergin är en annan möjlig framtidslösning. På detta område
pågår högt kvalificerad forskning i Sverige. Medelstilldelningen för detta
viktiga forskningsarbete har varit otillständigt låg.

Andra intressanta projekt som bör studeras är t. ex. framställning av
metan från avfall, utnyttjande av geotermisk energi och bioenergi, vilket
vi tar upp i vår motion ang. den långsiktiga miljöpolitiken, tillvaratagande
av värme ur haven m. m.

Sammanfattningsvis vill vi konstatera att vi måste öka våra forskningsoch
utvecklingsinsatser för att få fram om möjligt ofarliga energikällor.
Mycket av detta arbete måste ske i internationell samverkan, men Sverige
har starka skäl för att bidra till framtidslösningar. I ett läge där de fossila
bränslena är begränsade och kommer att behövas för andra ändamål och
där vi inte med säkerhet kan räkna med fortsatt omfattande kärnkraftutbyggnad
äi detta ett nödtvång, framför allt från global utgångspunkt.
Den redan rika världen kan klara sig bra på den förbrukningsnivå den
redan nått och kan genom bättre hushållning med energi även öka sin
standard. Den fattiga världen kan det inte.

Energipolitik

Regeringen har aviserat att förslag till ett energipolitiskt handlingsprogram
skall föreläggas 1975 års riksdag. Innan dess skall flera
utredningar med anknytning till energifrågorna läggas fram. Vi vill i detta
sammanhang anlägga några synpunkter på en framtida energipolitik.

Det är uppenbart att risken för brist på energiråvara på både kort och
lång sikt, liksom den miljöförstöring som förknippas med framställning
och förbrukning av energi, måste starkt få påverka den svenska
energipolitiken.

Energianvändningen har ett samband med välståndsutvecklingen. Det
är sannolikt att denna koppling i framtiden blir mindre framträdande i
synnerhet om man ger välståndsbegreppet ett något vidare innehåll. Även
de negativa konsekvenserna av energianvändning måste beaktas. Det finns
också många som menar att vi nu håller på att nå en gräns där de negativa
effekterna av ökad energiförbrukning börjar väga över de positiva.
Energipolitiken måste därför också syfta till att förhindra missbruk av
tillgängliga energiresurser. Som vi tidigare påpekat är en övergång till ett
mer energisnålt samhälle nödvändig.

Detta aktualiserar behoven av styrning. Det krävs då en effektiv
övervakning från de myndigheters sida som har att bevaka olika

Mot. 1974:243

9

problemområden inom energisektorn, såsom industriverket, överstyrelsen
för ekonomiskt försvar, de prisövervakande myndigheterna, arbetarskyddsverket,
naturvårdsverket m. fl. organ. Problemen uppträder emellertid
inte bara i samband med användning av energi utan också t. ex. i
samband med olika slag av industriell verksamhet. Det finns starka
fördelar av att bevakningen ligger kvar hos olika problemorienterade
myndigheter.

Principen om ramhushållning bör gälla även energiområdet. Energimarknaden
bör tillåtas fungera inom de ramar som bl. a. utgörs av lagar
och bestämmelser vilka motiveras bl. a. av behovet av hushållning med
energi, beredskaps-, konsument- och säkerhetskrav. Men det är också
nödvändigt att låta miljökraven i större utsträckning än hittills styra
energiförbrukningen. 1 princip måste kostnaderna för skador på miljön
räknas in i energipriserna. Det bör bl. a. ske genom utnyttjande av
miljöavgifter.

Principen om ramhushållning förutsätter fri konkurrens på lika villkor.
Detta bör gälla även på energins område. Energin bör i princip ses som en
konsumtions- eller råvara vilken som helst. Detta är fullt möjligt i Sverige,
där de fundamentala energibehoven måste anses vara täckta. Kraft- och
annan energiförsörjning bör därför inte ha någon privilegierad ställning
när det gäller kapitalanskaffning. Det är också väsentligt att energiföretagen
tillämpar normala företagsekonomiska vinstkriterier givetvis med
hänsyn till sin långsiktiga inriktning. Priser och taxor bör inte subventionera
vissa konsumenter.

Undantag kan vara motiverade då det gäller elförsörjning i glesbygd.
En översyn bör göras av de elkraftproducerande företagens taxor, så att
sparsamhet hos såväl stora som små förbrukare stimuleras.

Behovet av korrekt underlag för bedömningar av energifrågorna är
stort. Den akuta oljekrisen har med eftertryck visat detta. Regeringen har
sent omsider tillsatt vissa rådgivande organ och utredningar av vilka en
del har specifika uppgifter i samband med ransoneringsåtgärderna. De
initiativ som regeringen tog i december 1973 innebär dock antingen
kortsiktiga utredningar eller inrättandet av organ i regeringens omedelbara
närhet. Vad som härutöver erfordras är ett fristående institut för
energifrågor. Huvuduppgifterna för ett sådant institut bör vara utarbetande
av prognoser, utredningar och framtidsstudier. Utredningarna skulle
antingen initieras inom institutet eller beställas utifrån. Andra väsentliga
uppgifter borde vara framställande av internationella översikter och ett
brett kunskapssamlande i frågor som rör energi. Det bör ha intim kontakt
med teknisk och ekonomisk fakultet och ges en stark anknytning även
till praktiska problem. Institutets fristående ställning måste speciellt
understrykas. Det måste ha en självständig ställning i förhållande till
regering, myndigheter, företag och organisationer. Behovet av ”fakta”,
som inte kan misstänkas vara anpassade till fördel för någon speciell part,
är stort, det visar inte minst debatten om oljekrisen under vintern
1973/74. Tillgången till fakta från fristående organ skulle sannolikt ha
underlättat för regeringen att fatta riktiga beslut i detta avseende.

Mot. 1974:243

10

Institutet bör förslagsvis finansieras genom en särskild avgift, lagd på
energi efter mönster från byggforskningen.

Med tanke på att förhållandena på energiområdet är likartade i
Norden och att ett vidgat samarbete bör komma till stånd kan institutet
alternativt upprättas på nordisk basis.

Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställer vi

A. att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär att ett samlat program
för bättre hushållning med energi föreläggs 1974 års riksdag, i
vilket de besparingsåtgärder som föreslås i denna motion bör
ingå;

B. att riksdagen hos Kungl Majit begär

1. att åtgärder vidtas så att Sverige får en god beredskap inför
eventuella framtida förhandlingar om inköp av olja och gas
från nordsjöfyndigheterna,

2. att möjligheterna att anlägga kolbaserade energiverk i
Sverige utreds,

3. att möjligheterna att utnyttja torv, avfall och vindkraft för
energiframställning undersöks, varvid förutsättningarna för
serietillverkning av en vinddriven generator särskilt utreds,

4. att forskning rörande utnyttjande av solenergi och andra
alternativa energikällor främjas,

5. att sådana åtgärder vidtas, att kollektivdebitering av el, gas,
varmvatten och, där så är möjligt, värme fortsättningsvis ej
tillämpas;

C. att riksdagen hos Kungl Maj :t begär att en översyn görs av de
elproducerande företagens taxor i syfte att stimulera sparsamhet
med elenergi:

D. att riksdagen måtte besluta att ett fristående energiinstitut
med i motionen angivna arbetsuppgifter inrättas;

E. att riksdagen som sin mening ger Kungl Majit till känna vad
som i motionen anförs angående en långsiktig energipolitik;
samt

Mot. 1974:243

11

F. att riksdagen måtte besluta att motionen överlämnas till de
utredningar som behandlar energipolitiska frågor för beaktande.

Stockholm den 22 januari 1974

GUNNAR HELÉN (fp)

ERIC ENLUND (fp)

INGEMAR MUNDEBO (fp)

OLA ULLSTEN (fp)

KARL ERIK ERIKSSON (fp)
i Arvika

ANDERS JONSSON (fp)
i Mora

INGEGÄRD FRAENKEL (fp)

CECILIA NETTELBRANDT (fp)

ROLF WIRTÉN (fp)

SVEN GUSTAFSON (fp)
i Göteborg

GOTAB 74 5724 S Stockholm 1974