Obligatorisk försäkring för vårdskador vid estetiska ingrepp

Motion 2025/26:3494 av Helene Odenjung (L)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda krav på obligatoriska försäkringar för alla som bedriver plastikkirurgi eller andra estetiska ingrepp där försäkringen täcker kostnader för vårdskador som belastar den offentliga vården, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda att ge den offentliga vården möjlighet att fakturera privata aktörer när patienter söker vård för komplikationer efter privata estetiska ingrepp, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att EU tar ett större ansvar för reglering av branschen för plastikkirurgi och estetiska ingrepp, inklusive krav på samarbetsländer såsom Turkiet, och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Estetiska ingrepp och plastikkirurgi är en växande bransch i Sverige och internationellt. Samtidigt har branschen länge präglats av otydligt ansvar, bristande tillsyn och allvarliga brister i patientsäkerheten. Redan 2019 uppmärksammades behovet av att tydliggöra ansvaret för komplikationer som uppstår vid estetiska ingrepp. Trots detta har få konkreta åtgärder genomförts.

 IVO:s rapport från november 2024 visar att problemen kvarstår, trots att lagen från 2021 kräver att endast legitimerade läkare eller tandläkare får utföra kirurgiska estetiska ingrepp, och endast legitimerad personal får utföra injektionsbehandlingar. Rapporten pekar på allvarliga brister såsom otillräcklig kompetens, bristande hygienrutiner, felaktig läkemedelshantering och undermålig dokumentation. Dessa brister har lett till vårdskador – och i vissa fall även dödsfall.

 Liberalerna var pådrivande för den nya lagstiftningen där patienter skyddas bättre, bland annat genom skärpta kompetenskrav, krav på information och betänketid samt en åldersgräns på 18 år. En patient som drabbas av vårdskador efter estetiska ingrepp har givetvis samma ovillkorliga rätt till vård som alla andra, och det ska inte ställas ekonomiska krav på den enskilde. Men den principen utesluter inte att den privata aktör som orsakat skadan också kan hållas ansvarig. För estetiska ingrepp utan medicinska skäl och utanför det offentliga systemet bör det utredas om ett visst kostnadsansvar bör införas, till exempel genom obligatoriska ansvarsförsäkringar. Det bör även utredas hur en sådan modell kan utformas rättssäkert.

 Behovet av ökad samverkan inom EU är stort, särskilt i relation till estetiska behandlingar som svenskar genomgår i andra länder.

Helene Odenjung (L)