Fördjupad analys av att införa sockerskatt

Motion 2021/22:805 av Pia Nilsson (S)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
Fristående motion
Tilldelat
Skatteutskottet

Händelser

Inlämnad
2021-09-28
Granskad
2021-09-28
Hänvisad
2021-10-14

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

PDF
DOCX

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra en fördjupande analys av rimligheten i att införa en sockerskatt och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

I Sverige äter vi allt mer socker, och enligt Livsmedelsverket äter fyra av tio vuxna för mycket socker. Undersökningar visar att exempelvis läsk är kopplat till övervikt och fetma. Världshälsoorganisationen WHO har pekat ut ett stort sockerintag som en särskilt stor hälsobov, både vad gäller tandhälsa och sjukdomsrisker inom diabetes 2 samt hjärt- och kärlsjukdomar.

Claude Marcus, professor i barnmedicin vid Karolinska institutet, har länge före­språkat en skatt på socker i Sverige, främst som en metod för att motverka barnfetma och främja folkhälsan. Han menar att sockerskatt kan ha ett starkt symbolvärde som sänder en signal till samhället att det här är en fråga vi måste ta på allvar, men som även kan leda till en lägre konsumtion av godis och läsk. Även Cancerfonden och Sveriges konsumenter vill att Sverige inför en läskskatt.

Skatt på sockersötade drycker finns redan i flera länder, bland annat i Mexiko, Ungern, Frankrike, Belgien, Storbritannien, Irland och Norge.

I Mexiko, som ibland beskrivs som världens fetaste land, där mer än 70 procent av invånarna beräknas vara överviktiga, har forskare och politiker följt landets utveckling sedan skatten infördes 2014. Ett år efter att skatten infördes hade försäljningen av läsk sjunkit med drygt fem procent. Året därpå sjönk den med närmare tio procent, enligt en gemensam studie från universitetet i North Carolina och Mexikos nationella hälso­ministerium. Bland de fattiga hushållen, där problemen med fetma och diabetes är som störst, har försäljningen sjunkit med hela 17 procent sedan skatten infördes.

I Frankrike har en läskskatt lett till en minskning av läskdrickandet och i Stor­britannien har forskare konstaterat att läskskatten lett till samma sak. I Danmark infördes en sockerskatt 2009, men efter hård kritik från bland annat handeln slopades den bara tre år senare. En statlig utredning från Norge visar att skatten inte haft de önskade effekterna mycket beroende på att man kunnat handla varor i Sverige till ett lägre pris.

Sammantaget är dock erfarenheterna positiva, vilket har lett till att WHO rekommenderar länder att införa en läskskatt.

En annan viktig faktor att beakta är hur den här typen av skatt skulle kunna utformas så att den inte slår väldigt ojämlikt, att de som redan har sämst matvanor och minst pengar drabbas mycket hårdare.

Mot bakgrund av ovan anser jag att en fördjupande analys bör göras för att belysa rimligheten i att införa en sockerskatt i Sverige.

 

 

Pia Nilsson (S)

 

 

Yrkanden (1)

  • 1.
    Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra en fördjupande analys av rimligheten i att införa en sockerskatt och tillkännager detta för regeringen.
    Behandlas i
    Skatteutskottet
    Betänkande 2021/22:SkU15
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag

Behandlas i betänkande (1)

Intressenter

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.