Utgiftsområde 21 Energi

Motion 2021/22:4011 av Lars Hjälmered m.fl. (M)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen anvisar anslagen för 2022 inom utgiftsområde 21 Energi enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett ökat anslag till energiforskning och tillkännager detta för regeringen.
3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avvisa anslaget för infrastruktur för elektrifierade transporter och tillkännager detta för regeringen.
4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avvisa anslaget för biogasstöd och tillkännager detta för regeringen.

Förslag till anslagsfördelning

Anslagsförslag 2022 för utgiftsområde 21 Energi

Tabell 1 Moderaternas förslag till anslag för 2022 uttryckt som differens gentemot regeringens förslag

Tusental kronor

Ramanslag		Regeringens förslag	Avvikelse från regeringen
1:1	Statens energimyndighet	419 387	±0
1:2	Insatser för energieffektivisering	118 000	±0
1:3	Insatser för förnybar elproduktion	25 000	±0
1:4	Energiforskning	1 432 723	250 000
1:5	Infrastruktur för elektrifierade transporter	600 000	−600 000
1:6	Energimarknadsinspektionen	184 294	±0
1:7	Energiteknik	1 077 600	−500 000
1:8	Elberedskap	361 000	±0
1:9	Avgifter till internationella organisationer	25 328	±0
1:10	Energi- och klimatomställning på lokal och regional nivå m.m.	140 000	±0
1:11	Elsäkerhetsverket	71 592	±0
Summa		4 454 924	−850 000

Politikens inriktning

Svensk elproduktion har länge varit en av världens renaste och tryggaste. Vår vattenkraft och kärnkraft producerar ren el med pålitlig leverans, och under det senaste decenniet har även vindkraften spelat en allt viktigare roll. Sammantaget har det varit helt avgörande för svensk industri och vår välfärd. Men de senaste åren har något hänt. Larmrapporterna har avlöst varandra om att företag inte har tillräcklig tillgång på el. Konsekvenserna har blivit att industrier tvingats stänga ned under perioder och att man inte kunnat bygga om och ställa om sin verksamhet. Kommuner och regioner upplever samma problematik och varnar för missade chanser och investeringar. Det är inte längre endast de stora städerna, såsom Stockholm och Göteborg, som tvingats säga nej till nyetableringar på grund av för lite el. Även mindre kommuner som Robertsfors har varit tvungna att tacka nej till en etablering som kunde ha lett till 2 000 arbetstillfällen. Bristen på ren el när det behövs är ett hot mot Sverige som ett modernt industriland. Den slår direkt mot svenska jobb och skadar vår chans att bidra till den globala omställningen.

Men krisen är ett närmast avsiktligt resultat av Socialdemokraternas dysfunktionella energipolitik. Fossilfri elproduktion har lagts ned på rent ideologiska grunder, utan hänsyn till konsekvenserna för svenska företag och konsumenter. Det är tydligt att framtidens elbehov kommer att öka. Sammanställningar från instanser som Energimyndigheten, Energiföretagen och Svenskt Näringsliv pekar på en dubblering av efterfrågan på ren el till 2045. Detta är en samhällsutveckling att värna. Det innebär att framtidens jobb och välfärd säkras. Men för att vi fullt ut ska kunna dra nytta av denna utveckling måste vi säkerställa en ren och stabil elförsörjning. Som det ser ut i dag sker den största elproduktionen i norra Sverige och sedan överförs en del till södra Sverige. Nu ser vi dock hur en rad olika elintensiva industriprojekt har etablerat sig eller avser att etablera sig i norra Sverige, vilket innebär att mindre el kommer att kunna överföras till södra Sverige. Det blir alltså ett läge där inte bara elproduktion i södra Sverige saknas utan även mindre el från norr kommer att kunna överföras. Sverige måste börja agera och planera inför ett rejält ökat elbehov med allt vad det innebär – utbyggnad av elnät, ny elmarknadsreform, förenklade tillståndsprocesser och mer elproduktion. Det är tydligt att nuvarande regering inte klarar av uppgiften. Det är dags för en ny inriktning för energipolitiken för att säkra elförsörjningen i Sverige i dag och i framtiden.

Anslag 1:4 Energiforskning

Anslaget ökas med 250 miljoner kronor från år 2022. Medlen avser att öka Energimyndighetens forskningsanslag och därmed möjliggöra forskning och utveckling av nästa generations kärnkraft genom att minst ett forskningscentrum för kärnkraft upprättas vid ett av Sveriges universitet och dels genom att byggandet av minst en forskningsreaktor möjliggörs under kommande mandatperiod. I dag satsar flertalet andra länder på att utveckla denna typ av teknik. Mycket tyder på att den nya typen av reaktorer kommer att byggas där den tekniken utvecklas. Därför är det viktigt att Sverige inte missar chansen att vara med från början av denna utveckling. Därför satsar Moderaterna på utökad forskning och demonstration på området. Moderaterna ökar sammantaget anslaget med 250 miljoner kronor per år 2022, 2023 och 2024.

Anslag 1:5 Infrastruktur för elektrifierade transporter

Moderaterna omfördelar regeringens satsning om 600 miljoner kronor på infrastruktur för elektrifierade transporter till förmån för ett nytt anslag under utgiftsområde 20 – 99:1 Stöd till laddstationer för bilar och lastbilar. Moderaterna minskar anslaget 1:5 Infrastruktur för elektrifierade transporter med 600 miljoner kronor år 2022.

Anslag 1:7 Energiteknik

Moderaterna omfördelar regeringens satsning om 500 miljoner kronor 2022, 700 miljoner 2023 och 700 miljoner kronor 2024 på biogasstöd till förmån för ett nytt anslag under utgiftsområde 20 – 99:2 Grönt bränslestöd. Moderaterna minskar anslaget Energiteknik 1:7 med 500 miljoner kronor 2022, 700 miljoner kronor 2023 och 700 miljoner kronor 2024.

Lars Hjälmered (M)
Lotta Olsson (M)	Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)
Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)