Internationalisering av svenska gymnasieskolan

Motion 2020/21:3426 av Helena Gellerman (L)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur svenska ungdomar som genomgått utbildning på gymnasienivå i utlandet lättare ska kunna tillgodoräkna sig denna utbildning, särskilt inom språk, vid svenska gymnasiestudier och tillkännager detta för regeringen.
2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur svenska ungdomar lättare ska få ta med sig skolpengen när de åker på gymnasiestudier utomlands, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Motivering

Behovet av interkulturell kompetens med kunskap och förståelse för andra länder, människor och kulturer, är generellt erkänt och ökar i vår globaliserande värld. För svenskt näringsliv och statlig förvaltning ger gymnasieutbyten möjligheter att rekrytera personer kunniga inom och förberedda för ett internationellt yrkesliv och som kan verka i en kulturellt blandad arbetsmiljö – i Sverige eller utomlands.

Värdet av gymnasieutbyte är stort – för den enskilda elevens utveckling och för den svenska gymnasieskolan, som både genom återvändande elever och utländska utbytesstudenter får inspiration och utmaning från andra länders system och kulturer. Enligt den ideella föreningen och utbytesorganisatören Youth For Understanding (YFU) åker ungefär 1 000 svenska gymnasieungdomar varje år på gymnasieutbyte i ett år runtom i världen, främst till USA där statistik visar att 600–700 studenter åker årligen. Men unga som önskar att åka på utbyte under gymnasietiden möts i Sverige av murar istället för en hjälpande hand. Intresset för utbyte under gymnasietiden är stort men förutsättningarna varierar så kraftigt mellan skolor och familjer, att det i realiteten är ett fåtal förunnat att kunna åka.

Generellt uppmuntras inte elever att åka på utbyte, och många elever och deras föräldrar vet inte om att möjligheten finns. Lärare och studievägledare har låg kunskap om internationellt gymnasieutbyte och har inte tillgång till kvalificerad information. Elever avråds från att åka på utbyte, eftersom gymnasieskolor inte alltid har rutiner för att hantera att en elev lämnar en årgång och börjar igen året senare. De finns idag inga formella möjligheter för en återvändande student att få tillgodogöra sig poäng för studier utomlands utan man behöver gå om ett år. Den svenska skolan borde verka för att erkänna den utbildning som tillgodogjorts utomlands. Särskilt ett tillgodoräknande av gymnasiepoäng för språkkunskaper från utlandet borde införas. Det ekonomiska stödet behöver också framarbetas, därför borde en utredning tillsättas för att undersöka hur svenska ungdomar lättare ska kunna få ta med sig skolpengen när de åker på gymnasiestudier utomlands.

Helena Gellerman (L)