Rovdjur

Motion 2019/20:511 av Daniel Bäckström och Peter Helander (båda C)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
Fristående motion
Tilldelat
Miljö- och jordbruksutskottet

Händelser

Inlämnad
2019-09-26
Granskad
2019-09-26
Hänvisad
2019-10-11

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

PDF
DOCX

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa möjligheterna för länsstyrelsen att fatta väl underbyggda beslut om licens- och skyddsjakt och tillkännager detta för regeringen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att licensjakten på varg kan börja samtidigt som i Norge i oktober och tillkännager detta för regeringen.
  3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppföljning, utvärdering och granskning av rovdjursförvaltningen och tillkännager detta för regeringen.
  4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur Sverige, i stället för de nationella målen, tillsammans med de berörda länderna kan fastställa gemensamma förvaltningsmål för de skandinaviska vargarna och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Riksdagen antog 2013 en ny proposition om en hållbar rovdjurspolitik. Detta beslut syftade till att stärka det regionala och lokala inflytandet i rovdjursförvaltningen med miljöhänsyn och fullföljande av våra internationella åtaganden. Implementeringen av detta beslut behöver nogsamt följas upp, utvärderas och granskas i förhållande till den praktiska tillämpningen. Hur många upplever till exempel att det regionala och lokala inflytandet har stärkts under de här åren? I realiteten är oftast berättelserna de motsatta. Människor känner sig istället utanför och saknar möjlighet till inflytande och att ta beslut som krävs.

Att antalet fällda älgar har minskat drastiskt i Värmland och Dalarna de senaste åren får negativa konsekvenser för den regionala utvecklingen. Till stor del beror det här på att vargen huvudsakligen äter älg. De socioekonomiska konsekvenserna av ett för högt rovdjurstryck är alldeles för stora i dessa områden i en tid med stor efterfrågan på miljövänligt kött.

En fungerande regional rovdjursförvaltning förutsätter att besluten har stöd av dem som berörs och att det blir konkreta resultat i praktiken.

Planeringen måste ta mycket större hänsyn till de socioekonomiska konsekvenserna och fokusera på hur många vargar ett lokalsamhälle i realiteten tål, inte fastna i genetiska frågeställningar. Vi har inte en unik nordisk vargstam utan de hör till en större östeuropeisk stam. Det är hela populationens livskraft som behöver bevakas och inte isolerade områden i Sverige och Norge. Därför är det viktigt att omgående åstadkomma en gemensam förvaltning av den skandinaviska vargstammen.

Förutsättningarna och förekomsten av varg ser mycket olika ut mellan länen och med nuvarande förvaltningsmål fortsätter vargtrycket att vara mycket högre i Värmland, Dalarna och Örebro. Det här är inte hållbart och måste åtgärdas. Några få län ska inte år efter år tvingas bära konsekvenserna av hela nationens målsättning.

Dagens förvaltning resulterar bara i fler vargar med bitvis överlappande revir. En omfördelning måste till så att bördan blir jämnare över landet. Men för att kunna glesa ut vargar krävs årlig och intensiv jakt. Vargen lever i flock och hävdar revir. När vargen flyttar blir det oftast till närmaste bekväma plats där det finns mat, utrymme, ny partner eller liten störning. För att få till en jämnare fördelning över landet krävs mer än politiska ambitioner, det krävs årligt återkommande jakt.

I många bygder har människor lågt eller inget förtroende för svenska myndigheters sätt att sköta rovdjursförvaltningen. Det här innebär stora risker för demokratins förutsättningar och legitimitet. När misstron ökar och människor inte längre litar på det offentligas förmåga att hantera en fråga ökar polarisering och tudelning. Det är allvarligt och innebär stora risker för samhällsutvecklingen. För att hålla ihop landet och öka förtroendet krävs en rovdjursförvaltning som i praktiken medger årlig och rejäl jakt. Nuvarande förvaltning måste därför kontinuerligt utvärderas utifrån ett helhetsperspektiv där de socioekonomiska och regionala konsekvenserna analyseras och dokumenteras ordentligt.

Sverige bör också göra en översyn av jakttiden så att vargjakten börjar samtidigt som i Norge. Detta är betydelsefullt för att nå en gemensam förvaltning. Gemensam skandinavisk förvaltning.

Regeringen bör omgående skapa en viltmyndighet med ansvar för rovdjursfrågor. 

 

 

Daniel Bäckström (C)

Peter Helander (C)

 

Yrkanden (4)

  • 1.
    Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa möjligheterna för länsstyrelsen att fatta väl underbyggda beslut om licens- och skyddsjakt och tillkännager detta för regeringen.
    Behandlas i
    Miljö- och jordbruksutskottet
    Betänkande 2019/20:MJU15
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  • 2.
    Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att licensjakten på varg kan börja samtidigt som i Norge i oktober och tillkännager detta för regeringen.
    Behandlas i
    Miljö- och jordbruksutskottet
    Betänkande 2019/20:MJU15
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  • 3.
    Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppföljning, utvärdering och granskning av rovdjursförvaltningen och tillkännager detta för regeringen.
    Behandlas i
    Miljö- och jordbruksutskottet
    Betänkande 2019/20:MJU15
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  • 4.
    Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur Sverige, i stället för de nationella målen, tillsammans med de berörda länderna kan fastställa gemensamma förvaltningsmål för de skandinaviska vargarna och tillkännager detta för regeringen.
    Behandlas i
    Miljö- och jordbruksutskottet
    Betänkande 2019/20:MJU15
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag

Behandlas i betänkande (1)

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.