Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Motion 2019/20:3312 av Karin Enström m.fl. (M)

av Karin Enström m.fl. (M)

Sammanfattning

Under utgiftsområde 1 Rikets styrelse finansieras den centrala statsledningen samt flera viktiga myndigheter, statsbidrag och uppdrag. För Moderaterna är ett effektivt användande av skattemedel ett kärnvärde. Alla politiskt motiverade utgiftsökningar bör därför granskas för att säkerställa att de offentliga resurserna används så effektivt som möjligt.

Anslaget 2:2 Riksdagens förvaltningsanslag föreslås öka med 10 miljoner kronor för år 2020, 2021 och 2022 för att öka riksdagens berednings- och granskningsmöjligheter.

Avseende anslaget 5:1 Länsstyrelserna m.m. föreslår Moderaterna en ökning om 20 miljoner kronor för år 2020, 2021 och 2022 för snabbare hantering avseende miljötillsyn inom lantbruk. Moderaterna avvisar avseende samma anslag regeringens förslag om anslagsökning med 42 miljoner kronor för år 2020, 2021 och 2022 för att finansiera andra prioriterade reformer i budgetmotionen.

För att stärka enskilda kyrkor och samfunds säkerhets- och trygghetsarbete tillför Moderaterna 20 miljoner kronor till anslag 6:1 Allmänna val och demokrati för år 2020, 2021 och 2022.

Moderaterna minskar vissa anslag till följd av att pris- och löneomräkningen reduceras med 50 procent för att finansiera andra prioriterade reformer i budgetmotionen.

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen anvisar anslagen för 2020 inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse enligt förslaget i tabell 1 i motionen.

Anslagsanvisning

Tabell 1 Moderaternas förslag till anslag för 2020 uttryckt som differens gentemot regeringens förslag

Anslagsförslag 2020 för utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Tusental kronor

Ramanslag

Regeringens förslag

Avvikelse från regeringen (M)

1:1

Kungliga hov- och slottsstaten

146 400

2:1

Riksdagens ledamöter och partier m.m.

968 702

4 000

2:2

Riksdagens förvaltningsanslag

861 468

+4 000

2:3

Riksdagens fastighetsanslag

100 000

2:4

Riksdagens ombudsmän (JO)

112 428

2:5

Riksrevisionen

347 909

7 600

3:1

Sametinget

55 428

4:1

Regeringskansliet m.m.

7 922 271

103 000

5:1

Länsstyrelserna m.m.

3 172 290

53 000

6:1

Allmänna val och demokrati

142 340

+20 000

6:2

Justitiekanslern

52 550

1 300

6:3

Datainspektionen

110 374

700

6:4

Valmyndigheten

20 447

6:5

Stöd till politiska partier

169 200

7:1

Åtgärder för nationella minoriteter

117 771

7:2

Åtgärder för den nationella minoriteten romer

1 500

8:1

Mediestöd

762 119

8:2

Myndigheten för press, radio och tv

39 122

9:1

Svenska institutet för europapolitiska studier samt EU-information

28 955

Summa

15 131 274

145 600

Politikens inriktning

I Sverige räknas antalet våldsbejakande extremister inte längre i hundratal, utan i tusental. Den stora ökningen av antalet extremister måste hanteras. Extremismen utgör ett hot mot demokratin och mot den enskildes rätt att leva ut sina fri- och rättigheter. Inte sällan hotar extremismen den enskildes religionsutövning. Därför ser Moderaterna ett behov av att stärka skyddet för trossamfunden i syfte att säkra rätten till en trygg religionsutövning.

Anslag 2:1 Riksdagens ledamöter och partier m.m.

Moderaterna minskar anslaget med 4 miljoner kronor för år 2020, 2021 och 2022 till följd av att pris- och löneomräkningen reduceras med 50 procent för att finansiera andra prioriterade reformer i budgetmotionen.

Anslag 2:2 Riksdagens förvaltningsanslag

Den sittande regeringen har upprepade gånger varit senfärdig med att återkomma till riksdagen med nödvändiga propositioner och andra efterfrågade åtgärder. Man har även uppvisat en ovilja inför att redovisa förväntade effekter av förslag i budgetpropositionen. För att en vederhäftig granskning av regeringens förda politik ska kunna genomföras behöver det i budgetpropositionen anges vilka effekter politiken bedöms ha på bland annat årsarbetskrafter, sysselsättning, arbetslöshet och BNP.  Att inte ange effekterna alls eller att ange effekterna i tabeller som saknar siffror är otillräckligt och undergräver riksdagens möjlighet till insyn.

När regeringen är senfärdig och undanhåller effekterna av den förda politiken för riksdagen så faller ett större ansvar och en större arbetsbörda i form av beredning och granskning på riksdagen. Utskottskanslierna fyller en viktig funktion i arbetet med att granska uppgifter och underlag från regeringen samt i beredningsarbetet av förslag från riksdagen. Så länge regeringen inte lever upp till rimliga krav på transparens och skyndsamhet är det angeläget att riksdagen får ökade resurser, så att riksdagens partier får större möjligheter att granska och analysera regeringens förslag samt bereda egna förslag. Därför föreslår Moderaterna att anslaget ökas med 10 miljoner kronor för år 2020, 2021 och 2022.

Moderaterna minskar anslaget med 6 miljoner kronor för år 2020, 2021 och 2022 till följd av att pris- och löneomräkningen reduceras med 50 procent för att finansiera andra prioriterade reformer i budgetmotionen.

Anslag 2:5 Riksrevisionen

Moderaterna minskar anslaget med 7,6 miljoner kronor för år 2020, 2021 och 2022 till följd av att pris- och löneomräkningen reduceras med 50 procent för att finansiera andra prioriterade reformer i budgetmotionen.

Anslag 4:1 Regeringskansliet m.m.

Moderaterna minskar anslaget med 103 miljoner kronor för år 2020, 2021 och 2022 till följd av att pris- och löneomräkningen reduceras med 50 procent för att finansiera andra prioriterade reformer i budgetmotionen.

Anslag 5:1 Länsstyrelserna m.m.

För snabbare hantering avseende miljötillsyn inom lantbruk anvisar Moderaterna 20 miljoner kronor till anslaget för år 2020, 2021 och 2022.

Moderaterna avvisar regeringens förslag om anslagsökning med 42 miljoner kronor för år 2020, 2021 och 2022 för att finansiera andra prioriterade reformer i budgetmotionen.

Moderaterna minskar anslaget med 31 miljoner kronor för år 2020, 2021 och 2022 till följd av att pris- och löneomräkningen reduceras med 50 procent för att finansiera andra prioriterade reformer i budgetmotionen.

Anslag 6:1 Allmänna val och demokrati

Flera av de svenska trossamfunden har under de senaste åren upplevt en ökad grad av hot, våld och trakasserier. För att stärka enskilda kyrkor och samfunds säkerhets- och trygghetsarbete tillför Moderaterna 20 miljoner kronor till anslag 6:1 Allmänna val och demokrati för år 2020, 2021 och 2022.

Från 2019 har detta anslag sammanförts med ett annat säkerhetsrelaterat bidrag vilket gäller hela den ideella sektorn. Moderaterna vill återgå till ordningen som innebär att anslaget öronmärkas för trossamfundens säkerhet.

Anslag 6:2 Justitiekanslern

Moderaterna minskar anslaget med 1 miljon kronor för år 2020, 2021 och 2022 till följd av att pris- och löneomräkningen reduceras med 50 procent för att finansiera andra prioriterade reformer i budgetmotionen.

Anslag 6:3 Datainspektionen

Moderaterna minskar anslaget med 1 miljon kronor för år 2020, 2021 och 2022 till följd av att pris- och löneomräkningen reduceras med 50 procent för att finansiera andra prioriterade reformer i budgetmotionen.

Karin Enström (M)

Marta Obminska (M)

Erik Ottoson (M)

Ida Drougge (M)

Lars Jilmstad (M)

Motionen är inlämnad Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Konstitutionsutskottet

Händelser

Inlämnad: 2019-10-03 Granskad: 2019-10-03
Yrkanden (1)