Ett stärkt medborgarskap

Motion 2019/20:3052 av Paula Bieler m.fl. (SD)

av Paula Bieler m.fl. (SD)

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om längre hemvisttid för att beviljas medborgarskap och tillkännager detta för regeringen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ett visst försörjningskrav kring medborgarskap och tillkännager detta för regeringen.
  3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om språkkrav och språktest och tillkännager detta för regeringen.
  4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om samhällskunskapskrav och samhällskunskapstest och tillkännager detta för regeringen.
  5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en lojalitetsförklaring och tillkännager detta för regeringen.
  6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om återkallande och ogiltigförklarande av medborgarskap och tillkännager detta för regeringen.
  7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skydda minderårigas svenska medborgarskap och tillkännager detta för regeringen.
  8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om frivilligt avsägande av svenskt medborgarskap i syfte att återvända och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

För Sverigedemokraterna är kopplingen mellan medborgarskap och nationell identitet en viktig grundbult i samhällsbygget. Den som är medborgare i Sverige ska också vara en del av Sverige och se Sverige som sitt hemland. En ansökan om medborgarskap är en ansökan om att denna samhörighet formellt ska bekräftas. Att erhålla svenskt medborgarskap ska ses som ett bevis för att Sverige är den sökandes nya, permanenta hemland. Detta menar vi bidrar till ett sammanhållet folk med god samhällsgemenskap, där klyftor mellan infödda och invandrade svenskar minimeras.

Genom höjda krav för medborgarskap blir belöningen och känslan desto större när den nya medborgaren väl får medborgarskapet i sin hand. Samtidigt minskar risken för att personer som kommer till Sverige enbart för att åtnjuta sociala förmåner, eller som inte kan hålla sig inom lagens ramar, tilldelas medborgarskap. Det är Sverigedemokraternas övertygelse att det för upprätthållandet av en stark koppling mellan medborgarskap och nationell identitet behövs tydliga riktlinjer och minimikrav som ska uppfyllas innan medborgarskap kan erhållas.

Längre vistelsetid för medborgarskap

Att känna lojalitet mot och samhörighet med Sverige ser vi som grundläggande för att bli svensk medborgare. Den som blir medborgare ska ha hunnit rota sig i landet ordentligt. Med nuvarande regler kan det i vissa fall räcka med så kort hemvisttid som två år för att beviljas medborgarskap, även om det oftast snarare rör sig om tre-fyra år. I och med att ett permanent uppehållstillstånd kan beviljas redan efter två eller fyra års uppehållstillstånd, för anknytning respektive arbete, kan medborgarskapet ses som ett komplement till permanent uppehållstillstånd i stället för ett eget, mycket värdefullt mål.

Sverigedemokraterna vill därför skärpa kravet på hemvisttid. Nordiska medborgare ska även fortsatt kunna beviljas medborgarskap i Sverige efter två års hemvist i Sverige. I övrigt ska däremot tio års hemvisttid vara kravet. I hemvisttid ska inte räknas tid som man bott i Sverige utan giltigt tillstånd.

Försörjningskrav

I och med hur värdefullt det svenska medborgarskapet måste anses vara, och de stora förmåner som kommer med det, är det rimligt att det ställs krav på en viss försörjningsförmåga för att beviljas medborgarskap. Att ha arbetat och gjort rätt för sig och inte ha legat samhället till last är ett tecken på en samhörighet med det svenska samhället, att man deltar på samma villkor som alla andra i byggandet av det gemensamma goda. Sverige bör därför utreda möjligheten att införa vissa krav på tryggad försörjning för att kunna beviljas medborgarskap. I bedömningen bör både nuvarande och tidigare förhållanden beaktas, och särskilt utlänningens självständighet gentemot de allmänna bidragssystemen.

Försörjningskravet ska inte gälla barn, sjuka, pensionärer, eller liknande fall.

Språkkrav och språktest

Det svenska språket är kittet som håller det svenska samhället samman, och bör vara en självklar minsta gemensam nämnare för svenska medborgare. Att behärska det svenska språket i såväl tal som skrift ska vara ett självklart grundkrav för att som utlänning erhålla svenskt medborgarskap. Miniminivån bör motsvara godkända betyg i grundskolan, eller i europeisk terminologi B2. Detaljerna i ett sådant språkkrav, samt hur adekvata tester för att verifiera språkkunskaper ska utformas, bör skyndsamt utredas.

Samhällskunskapskrav

För att bli medborgare i Sverige är det även rimligt att ha kunskap om hur det svenska samhället fungerar. Grundläggande kunskap om svensk historia är av vikt för att skapa förståelse för hur Sverige ser ut i dag, liksom vilka skyldigheter och rättigheter som finns inom olika områden. Exempel på viktiga kunskapsområden är hur svensk demokrati fungerar, jämställdhet och jämlikhet, yttrande- och åsiktsfrihet, hur ett sekulärt samhälle ser ut och hur det förhåller sig till religionsfriheten, hur skattesystemet fungerar visavi offentlig välfärd etc. Dessa kunskaper ska säkerställas genom prov innan medborgarskap beviljas.

Lojalitetsförklaring

Utöver de vandelskrav som i dag finns för att beviljas medborgarskap, menar Sverigedemokraterna att det bör införas en obligatorisk lojalitetsförklaring som slutsteg i ansökningsprocessen för att medborgarskap ska godkännas. Denna lojalitetsförklaring bör hänvisa till vårt kungahus, vår demokrati, och våra mest grundläggande värderingar. Hur en sådan lojalitetsförklaring i Sverige ska formuleras och implementeras i samband med medborgarskapsceremonier bör utredas.

Återkallande och ogiltigförklarande av medborgarskap

Till skillnad från flera länder i Sveriges närhet saknar Sverige helt möjlighet att återkalla eller ogiltigförklara svenskt medborgarskap, även om det beviljats på felaktiga grunder. Denna reglering är rentav grundlagsskyddad. Efter de senaste åren enorma migrationsflöden har dock antalet uppgifter om fusk och mutbrott i samband med medborgarskapsärenden ökat. Det måste betraktas som stötande att konsekvenserna av att ha fuskat till sig det högsta erkännandet av samhörighet som Sverige kan erbjuda en människa är obefintliga.

På samma sätt har flera fall uppmärksammats i våra grannländer gällande medborgare som anslutit sig till terrororganisationer med hemlandet som måltavla. I dessa fall har våra grannländer kunnat agera med kraft, återkallat medborgarskapet, och utvisat utlänningarna. I Sverige saknas möjligheter till sådana åtgärder. Det framstår som orimligt att en person som velat skada sitt eget land på fruktansvärda sätt fortfarande ska kunna göra anspråk på landets skydd.

En utredning bör därför tillsättas för att utreda frågan om en person ska kunna få sitt svenska medborgarskap ogiltigförklarat, eller återkallat, om personen antingen tillskansat sig det orättmätigt, eller begår alternativt avser att begå brott mot nationen. Under vilka former detta ska ske, måste utredas.

Möjligheten att ogiltigförklara och återkalla svenskt medborgarskap som beviljats en statslös bör särskilt utredas.

Skydda minderårigas medborgarskap

Ett stärkt medborgarskap förutsätter inte enbart att det ställs fler krav för att erhålla det, men även ett ökad skydd från att berövas det, särskilt för minderåriga. Utredningen om starkare skydd mot barnäktenskap, tvångsäktenskap och brott med hedersmotiv presenterade i augusti 2018 sitt slutbetänkande (SOU 2018:69). Av detta framgick att det förekommit fall när den eller de som haft vårdnaden om ett barn ansökt om att barnet ska befrias från sitt svenska medborgarskap i samband med att barnet förts utomlands, exempelvis för att giftas bort. I sitt remissvar på slutbetänkandet indikerade Migrationsverket att dagens lagstiftning inte är tillräcklig för att försvara dessa unga svenska medborgares rätt till det svenska medborgarskapet. Sverigedemokraterna anser därför att en ansökan om att säga upp ett svenskt medborgarskap alltid ska prövas i domstol om det gäller en minderårig.

Frivilligt avsägande av svenskt medborgarskap i syfte att återvända

Många av de personer som under årens lopp flytt till Sverige har sedermera blivit medborgare i vårt land. I och med den bristfällig lagstiftning som varit rådande inom detta område är det sannolikt att många trots detta lever i ett utanförskap, fjärran från det svenska samhället. De har inte lärt sig svenska, eller kommit i arbete. Samtidigt har skälen bakom deras flykt i flera fall upphört, genom att fred och demokrati kommit fler till dels.

Sverigedemokraterna har sedan länge anfört Sveriges ansvar som humanitär stormakt att hjälpa de som en gång flytt återvända hem, för att bygga upp sina hemländer. Vi menar att detta ansvar i viss mån kvarstår även när det gäller personer som blivit svenska medborgare. Vi föreslår därför att svenska medborgare som tidigare haft uppehållstillstånd på grund av skyddsskäl ska kunna ta del av de återvändandeinsatser Migrationsverket erbjuder, inklusive återetableringsbidrag. Detta ska villkoras med att de frånsäger sig det svenska medborgarskapet, eftersom det tidigare hemlandet åter blivit hemland.

Lämpligen skulle den återvändande behålla sitt svenska medborgarskap under en återetableringsperiod. Under den perioden betraktas återetableringsbidraget i praktiken som ett lån. Om den återvändande vid periodens slut beslutar sig för att stanna i hemlandet, och frånsäger sig det svenska medborgarskapet, avskrivs lånet. I annat fall ska lånet återbetalas.

Paula Bieler (SD)

Jonas Andersson i Skellefteå (SD)

Jennie Åfeldt (SD)

Motionen är inlämnad Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Socialförsäkringsutskottet

Händelser

Inlämnad: 2019-10-03 Granskad: 2019-10-03
Yrkanden (8)