Anhöriginvandring

Motion 2019/20:3050 av Paula Bieler m.fl. (SD)

av Paula Bieler m.fl. (SD)

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skärpta försörjningskrav på anknytningspersonen och tillkännager detta för regeringen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stoppa missbruk av anhöriginvandring och tillkännager detta för regeringen.
  3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skydd för utsatta personer och tillkännager detta för regeringen.
  4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om särskilt skydd för barn i anknytningsärenden och tillkännager detta för regeringen.
  5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att som ett led i arbetet med att förhindra tvångsäktenskap, med inspiration av den danska 24-årsregeln, införa en begränsning för anhöriginvandring och tillkännager detta för regeringen.
  6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utökade DNA-tester för att styrka släktskap och tillkännager detta för regeringen.
  7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om oanmälda hembesök i fråga om anhöriginvandring och tillkännager detta för regeringen.
  8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om återförening i hemland eller tredje land och tillkännager detta för regeringen.
  9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om närmsta levande släkting och tillkännager detta för regeringen.
  10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om särskilda förenklade regler för återvandrande svenska medborgares familjer och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Det finns tillfällen då familjer splittrats eller ny kärlek uppstått över nationsgränser. Som ett familjevänligt parti ser Sverigedemokraterna det givetvis som önskvärt att var och en får leva nära sina närmaste familjemedlemmar. All anhöriginvandring och familjeåterförening bör dock omfattas av, och följa, ett väluppbyggt regelverk. En grundförutsättning i detta regelverk är att anhöriginvandringen inte på ett orimligt sätt ska belasta svenska skattebetalare eller leda till ett ökat utanförskap. En annan är att familjebanden är tillräckligt nära och att de kan styrkas. Äktenskap ska endast godkännas om de följer svensk lagstiftning och med säkerhet ingåtts frivilligt. Missbruk måste beivras.

Skärpta försörjningskrav på anknytningspersonen

Innan den tillfälliga lagen trädde i kraft i juli 2016 ställdes inga försörjningskrav på anknytningspersoner som var svenska medborgare. Sedan dess gäller försörjningskraven oberoende av medborgarskap, även om undantag kvarstår på andra grunder. I försörjningskraven ingår att anknytningspersonen har stabila, regelbundna och tillräckliga försörjningsmedel för sig själv och för sina familjemedlemmar. Vidare ska anknytningspersonen kunna uppvisa en bostad som anses adekvat för en familj av jämförbar storlek. Sverigedemokraterna ser positivt på dessa försörjningskrav, och vill permanenta den nuvarande ordningen med utvidgad omfattning av berörda personer. Dessutom vill vi ta bort kvarvarande undantag, förutom i det fall anknytningspersonen är minderårig varpå egen försörjning är svår att ombesörja.

Dock är det Sverigedemokraternas mening att nuvarande försörjningskrav inte är tillräckligt långtgående. Vi vill därför skärpa kraven på tre sätt. För det första genom att anknytningspersonen ska kunna uppvisa en stabil inkomst under en längre tid, en inkomst som inte får innefatta någon form av bidrag eller subventionerad anställning. För det andra ska den nödvändiga inkomsten, som idag bestämts till det så kallade förbehållsbeloppet, höjas med hälften, för att garantera att anhöriginvandrare inte skall komma till Sverige för att leva i fattigdom och utanförskap från första stund. För det tredje vill vi implementera det krav som rekommenderas i EU:s familjeåterföreningsdirektiv, alltså att familjemedlemmen ska ordna med en heltäckande sjukförsäkring i Sverige.

Slutligen är det Sverigedemokraternas syn att detta ovan beskrivna utvidgade försörjningskrav skall gälla all anhöriginvandring till Sverige, inklusive anhöriga till studenter, arbetstagare, och skyddsbehövande, såvida det inte med säkerhet strider mot ett svenskt konventionsåtagande.

Stoppa missbruk av anhöriginvandring

I de senaste årens stora migrationsflöden till Sverige har nära hälften av alla uppehållstillstånd beviljats för olika typer av anhöriginvandring. I och med detta har problemet med kedjetillstånd eller serietillstånd ökat. Detta rör sig om fall då en utlänning beviljats uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning till en partner, efter en tid avslutar relationen och agerar anknytningsperson åt en annan utlänning. När denne väl kommer till Sverige, kan processen upprepas och den nyanlända i sin tur agera anknytningsperson åt ytterligare en utlänning.

Sverigedemokraterna anser att detta skadar förtroendet för svensk migrationslagstiftning och gör det lätt för skrupelfria personer att utnyttja såväl system som människor.

Det bör därför utredas hur sådana kedjor kan brytas, exempelvis genom införandet av en karenstid innan en utlänning som själv kommit till Sverige som anhörig till en partner kan utgöra anknytningsperson till en ny partner. Det bör också säkerställas att en djupare prövning sker då en och samma person förekommer i flertalet anknytningsärenden.

Skydd för utsatta personer

Sverigedemokraterna ser med oro på rapporter om utlänningar som kommit till Sverige på grund av anknytning men som sedan utsatts för våld eller hot av anknytningspersonen. I vissa fall känner dessa utlänningar sig nödgade att stanna kvar i relationen, av rädsla för att skickas tillbaka till hemlandet om de försöker ta sig ur situationen och lämna anknytningspersonen. Sverigedemokraterna vill därför särskilt utreda regelverket rörande våld i anknytningsärenden för att säkerställa att ingen riskerar att hamna i vad som närmast blir en gisslansituation. Exempel på åtgärder kan vara förebyggande användning av automatiserade kontroller av anknytningspersoners belastningsregister såväl som tidigare historik kopplad till anhöriginvandring för att redan vid ansökningstillfället kunna meddela utlänningen om riskfaktorer.

Särskilt skydd för barn i anknytningsärenden

Barn är en särskilt utsatt grupp när det gäller anhöriginvandring. Som minderårig är man särskilt känslig för påtryckningar och destruktiv påverkan från andra, särskilt inom familjen. För att garantera att barn bästa alltid står i centrum anser Sverigedemokraterna att en särskild prövning alltid bör göras när ett barn är anknytningsperson i ett anknytningsärende. Prövningen ska ta fasta på om en utlänning som vill återförenas med barnet kan inverka menligt på barnets utveckling.

24-årsregel vid äktenskap utom EU

Ingen person i Sverige ska tvingas ingå i ett äktenskap man själv inte valt. Att själv bestämma vem man ska gifta sig med är en grundläggande rättighet i Sverige. Trots det har vi på senare år kunnat se en utveckling där allt fler unga känner att de inte kan välja partner fritt. En undersökning från 2009 visade på att det kunde vara över 70 000 unga i Sverige, som upplevde begränsningar vad gäller val av partner, begränsningar som oftast kom från den närmaste familjens förväntningar eller krav. För att motverka att unga i Sverige gifts bort mot sin vilja vill vi införa en liknande åldersgräns som införts i bland annat Danmark.

Där gäller att båda parter måste vara över 24 år för att anses gifta, om äktenskapet ska användas som skäl för uppehållstillstånd i landet. Detta har, enligt danska källor, fungerat väl och medverkar till att färre personer utsätts för tvångsäktenskap. Resonemanget bakom regeln är att det generellt bör vara svårare att tvinga en 24-åring till äktenskap, då denne kanske hunnit utbilda sig, flytta hemifrån och som blivit ekonomiskt självständig, jämfört med en 18-åring som helt lever ett liv styrt av släkt och familj. Erfarenheterna från Danmarks nu nära 20 år gamla reform visar att 24-årsregeln gav relativt snabb effekt.

Utökade DNA-tester för att styrka släktskap

Många länder i världen saknar fortfarande fungerande folkbokföringssystem. I andra länder har systemen regelbundet utsatts för stora störningar. Följden är att det ofta går att lura Migrationsverket att ett släktskap föreligger mellan en anknytningsperson i Sverige, och en utlänning. Bristen på adekvata dokument innebär även en ökad risk för människohandel, där barn kan komma att bli särskilt utsatta. Sverigedemokraterna vill av den orsaken utöka den existerande rätten till DNA-test för att styrka släktskap så att det blir norm i de fall där det inte framstår som uppenbart obehövligt.

Oanmälda hembesök i fråga om anhöriginvandring

För att skapa bättre förutsättningar att förhindra skenäktenskap, tvångsäktenskap och våld i relationer menar vi att det bör vara möjligt för Migrationsverket att genomföra oanmälda hembesök. Detta står väl i proportion till det eventuella intrånget i privatlivet, samtidigt som det är i enlighet med rekommendationen i EU:s familjeåterföreningsdirektiv.

Återförening i hemland eller tredje land

Sverigedemokraterna är ett familjeparti och vi anser att barn i så stor utsträckning som möjligt ska leva tillsammans med sina föräldrar. Dessvärre saknas det i dag ett barnperspektiv i invandringspolitiken, vilket resulterat i att föräldrar, via smugglare, skickar sina barn ensamma på riskfyllda resor över kontinenter. Detta för att de ska nå Sverige och därefter kunna agera anknytningsperson åt övriga familjen. För många är skilsmässan från familj och kultur samt själva resan ett större trauma än något annat de har varit med om.

Ett barn ska inte bära ansvaret för komplicerade återföreningar eller för den framtida ekonomiska situationen för en familj i ett annat land. Med barnperspektivet i beaktning är det därför viktigt att aktivt motverka splittring och familjeseparationer genom tydliga regelverk för uppehållstillstånd och återförening, som överensstämmer med Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna, och annan internationell rätt. Sverigedemokraterna vill därför att Migrationsverket i större utsträckning utreder huruvida det verkligen är barnets bästa att återförenas i Sverige. Familjeåterförening där minderåriga är inblandade bör i stället generellt ske i hemlandet eller i tredje land, där familj finns, för att minska incitamenten för familjer att skicka sina barn på riskfyllda resor.

Närmaste levande släkting

I svensk utlänningslagstiftning innebär anhöriga nästan undantagslöst den närmaste familjen: partner och minderåriga barn. Svensk invandringspolitik ska vara strikt och rättvis, men den ska samtidigt vara human. Vi anser därför att det finns anledning att utreda möjligheten till utvidgning ett steg i rakt uppåt- och nedåtstigande släktled samt sidledes i de fall då personen som söker uppehållstillstånd är i behov av särskild tillsyn och anknytningspersonen utgör närmsta levande släkting samt kan åta sig fullt försörjningsansvar.

Förenklade regler för återvandrande svenska medborgares familjer

Svenska medborgare som varit bosatta i utlandet och bildat familj träffar ofta på svårigheter när de försöker återvända till Sverige. Å ena sidan har de som svenska medborgare, tillsammans med sina eventuella barn, alltid en ovillkorlig rätt att komma hem. Den andra parten i förhållandet betraktas dock i svensk rätt som vilken utlänning som helst. Detta betyder alltså att anknytningspersonen, den svenska medborgaren, dels måste vara folkbokförd i Sverige, dels måste ha både bostad och arbete i Sverige, innan den anhöriges ansökan kan bifallas. Samtidigt gäller som generell regel att den anhörige måste ansöka om, och beviljas tillståndet, före inresa i Sverige. I praktiken kan det innebära att familjen måste splittras för att överhuvudtaget kunna påbörja processen att leva tillsammans i Sverige, ibland i flera månader.

Som ett familjevänligt parti ser Sverigedemokraterna detta som orimligt, och föreslår därför att regeringen skyndsamt utreder vilka åtgärder som skulle kunna minska svårigheterna som dessa familjer drabbas av.

Paula Bieler (SD)

Jonas Andersson i Skellefteå (SD)

Jennie Åfeldt (SD)

Motionen är inlämnad Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Socialförsäkringsutskottet

Händelser

Inlämnad: 2019-10-03 Granskad: 2019-10-03
Yrkanden (10)