Lagen om ordningsvakter

Motion 2019/20:2504 av Arin Karapet (M)

av Arin Karapet (M)

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda huruvida kommun/region ska ges en rätt till tillståndsgivning och ledning i relation till nuvarande lag avseende områden där ordningsvakter får tjänstgöra enligt 3 § lagen (1980:578) om ordningsvakter och tillkännager detta för regeringen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om andra tillämpliga delar av lagen om ordningsvakter som kan behöva ändras i konsekvens till förslaget avseende 3 § och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Gällande 3§ lagen om ordningsvakter: Om det finns ett särskilt behov och det är av väsentlig betydelse från allmän synpunkt, får ordningsvakter förordnas även i annat fall än som avses i 22b§§ lag 2010:295, och ett sådant beslutas fattas av Polismyndig­heten.

Uttrycket ”i annat fall” kan exempelvis vara vissa gator eller torg där brott/ordnings­störande aktiviteter förekommer i större omfattning, aktiviteter som gör att allmänheten många gånger vänder sig till sin kommun och klagar på ordningsstörningar, detta då man känner att polisens resurser inte räcker till för att handskas med dessa frågor. Allt i kontexten av de stora samhällsproblem som vi står inför, med en ökad gängkriminalitet, skjutningar och sprängningar, mer eller mindre dagligen.

Kommunen/regionen har idag redan ett otal säkerhets- och trygghetsskapande uppdrag. Några exempel: beslut om evenemang på offentlig plats, regler för servering av alkohol med krav på ordning, nykterhet och återhållsam servering samt tillsyn och inspektion vid alkoholservering, lokala trafikföreskrifterna, miljözoner, parkerings­övervakning samt övervakning i de allmänna kommunikationerna. Kommunen/regionen fungerar även som remissinstans i frågor av trygghetsrelaterad art.

Då kommunen/regionen känner en press och oro från medborgarna i frågor om offentlig försummad trygghet så bör det naturligtvis vara att betrakta som ”väsentlig betydelse från allmän synpunkt”.

Ordningsvakter som på detta sätt tas i anspråk av kommun/region skall ha samma befogenheter att använda tvångsmedel och våld som i dag gäller för ordningsvakter ge­nerellt. Därutöver kan det vara nödvändigt att ge dem vissa ytterligare befogenheter för att de skall kunna utföra sina uppgifter ordentligt. Ett sådant exempel är att kombinera parkeringsövervakning med trafikkontroller avseende lokala trafikföreskrifter. Det är viktigt att få en flexibilitet avseende när, var och hur ordningsvakterna ska användas.

Noteras bör även den del av lagen om ordningsvakter som i 6§ omfattar att en ord­ningsvakt lyder under Polismyndigheten, att han eller hon är skyldig att lyda en order som en polisman meddelar i tjänsten, om det inte är uppenbart att ordern inte angår tjänstgöringen som ordningsvakt eller att den strider mot lag eller annan författning. (Lag 2014:401). Detta bör förvisso även innefatta en ordningsvakt som lyder under kontrakterande kommun/region.

Arin Karapet (M)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Justitieutskottet

Händelser

Inlämnad: 2019-10-03 Granskad: 2019-10-03 Hänvisad: 2019-10-11

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (2)