Antibiotikaresistens

Motion 2019/20:2480 av Margareta Cederfelt (M)

av Margareta Cederfelt (M)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om insatser för att motverka antibiotikaresistens och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Enigt Folkhälsomyndigheten är risken överhängande att antibiotikaresistensen om 30 år kommer vara fyra gånger högre än vad som är fallet i dag. Antibiotikaresistens är inget som kan knytas till enskilda individer eller för den delen nationer. Problemet är globalt. Däremot kan enskilda insatser vara avgörande för att förhindra att antibiotikaresistens utvecklas ohämmat.

Det handlar om att öka enskilda förskrivares kompetens om antibiotikaresistens, smittspridning och motivation att följa rekommendationer. Att öka enskilda individers kunskap om sjukdomar, smittspridning och behandlingar, speciellt vad gäller infektionssjukdomar och antibiotika. Att utvärdera och följ upp resultat av åtgärder samt spridning av resistens. Därtill behövs omfattande forskning och utveckling för att utveckla nya läkemedel i syfte att möjliggöra effektiv behandling av sjukdomar där antibiotikaresistens har utvecklats.

Således behövs ökade resurser för forskning vid universitet om såväl resistens som nya läkemedel, liksom ökat samarbete mellan industri och universitet. Det finns även behov av att utarbeta incitament för att underlätta för industrin att utveckla nya behandlingar och preparat att använda där antibiotikaresistens har utvecklats.

Folkhälsoinstitutets visar bland annat att det år 2016 rapporterades drygt 15 500 fall av anmälningspliktig antibiotikaresistens i Sverige. Prognosen för 2030 anger att antalet fall fördubblats till 31 000 för att år 2050 uppgå till 70 000.

Antibiotikaresistens orsakar stort mänskligt lidande och genererar ökade kostnaderna för hälso- och sjukvården. I värsta fall finns risk att inga aktiva behandlingar finns att tillgå längre.

Den årliga merkostnaden för infektioner orsakade av antibiotikaresistenta bakterier uppskattas till 400 miljoner kronor år 2030 och 600 miljoner kronor år 2050. Den sammanlagda kostnaden för samhället beräknas uppgå till 16 miljarder kronor. Beloppen kan jämföras med kostnaden för 187 000 höftledsoperationer.

Antalet dödsfall i sjukvårdsrelaterade infektioner uppgår till ca 1500 personer per år i Sverige. Globalt beräknas 700 000 personer årligen avlida på grund av antibiotikaresistenta bakterier.

I tidningen Sjukhusläkaren, 2018-04-11, finns en artikel som väl beskriver de dilemma som behandlande läkare kan ställas inför när det gäller val av behandling och behov av vårdplatser. Enligt artikeln finns en risk att antibiotika ordineras i syfte att korta antalet vårddagar som patienten vårdas och därmed frigöra vårdplatser för andra patienter. En prioritering som innebär att ingen antibiotika ordineras kan vara svår att göra när vårdköerna är långa och behovet av vårdplatser stort. I Stockholms läns landsting har olika åtgärder vidtagits för att minska förskrivningen av antibiotika, exempelvis antibiotikaronder med fokus på just förskrivning av antibiotika. Ytterligare ett exempel på åtgärder för att minska användandet av antibiotika är en webbutbildning bestående av patientfall och behandlingsalternativ vid olika sjukdomstillstånd.

Möjligheten att få statistik för förskrivningen inom slutenvården behöver förbättras för att möjliggöra en bättre uppföljning.

För att minska utvecklingen av ytterligare antibiotikaresistens behöver också användandet av antibiotika inom jordbruket minska.

Situationen är allvarlig och det arbete som redan bedrivs för att minska användandet av antibiotika behöver intensifieras inom alla områden. Sverige och världen får inte hamna i den situationen att lunginflammation utvecklas till en dödlig sjukdom.

Margareta Cederfelt (M)

Motionen är inlämnad Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Socialutskottet

Händelser

Inlämnad: 2019-10-03 Granskad: 2019-10-03
Yrkanden (1)