Grön företagarpolitik

Motion 2019/20:2444 av Lorentz Tovatt (MP)

av Lorentz Tovatt (MP)

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att nationellt främja lokala företagslotsar och tillkännager detta för regeringen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla system för enklare myndighetskontakter för företag och tillkännager detta för regeringen.
  3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en ny bolagsform för mikroföretagande och tillkännager detta för regeringen.
  4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för en långsiktig och mer hållbar utveckling av gräsrotsfinansiering som finansieringsform och tillkännager detta för regeringen.
  5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att underlätta för personal att köpa aktier i det företag de jobbar för och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Sverige behöver bättre förutsättningar för småföretagare, mindre regelkrångel, minskad segregation och mer innovation. Dessutom behöver vi agera för att klara av generationsskiften i företag, inte minst för att underlätta för fortsatt företagande på landsbygden. Detta är grunden för den gröna företagarpolitiken. Möjligheten för den enskilde att förverkliga sina drömmar samtidigt som hen bidrar till samhälls­utvecklingen. I denna motion föreslås ett gäng åtgärder som tar oss närmare denna vision.

Främja lokala företagslotsar

Den ofta snåriga lokala byråkratin ställer inte sällan till problem för småföretagare, och det kan vara svårt att veta vem man ska vända sig till. Därför kan lokala företagslotsar vara viktiga för att underlätta för den som startar eller driver ett litet företag, och för att samordna och driva på i till exempel ansökningsprocesser. Detta är viktigt i alla kommuner, men kanske särskilt i de kommuner som har stor segregation. Många personer med invandrarbakgrund väljer att starta företag – inte sällan utifrån den kompetens man kanske har med sig från hemlandet. Det bör vara så enkelt som möjligt att göra rätt.

Därför bör det ges ett nationellt stöd till kommuner för att inrätta kontaktpersoner eller företagslotsar, alternativt stärka arbetet med befintliga lokala företagslotsar. En företagslots bör till exempel ha kontakt med näringslivsföreträdare, myndigheter och företagare i syfte att främja nyföretagande och smidiga administrativa processer.

Det är samtidigt viktigt att företagslotsar inte enbart införs, utan också att deras uppgift är den rätta. Det handlar inte minst om att lotsen ska kunna gå att nås på utsatta tider och att personal i kommunen känner till att lotsen finns. Företagslots-funktionen bör ha en central roll i kommunerna, och då kan det behövas ett stärkt nationellt stöd för en sådan funktion.

Förenkla myndighetskontakten

Regelkrångel, inte minst inom skatteområdet, orsakar extra arbete för företagare och hindrar deras ekonomiska utveckling. Trots en generell ambition att minska på regelkrånglet tycks det återkommande vara svårt att leva upp till ambitionerna. Inte minst innebär kraven från våra myndigheter en administrativ börda som särskilt drabbar mindre företag som behöver lägga en större andel av resurserna på administrativa uppgifter. Ett steg för att komma åt en del av problematiken bör vara att införa en portal dit företagarna enbart lämnar in uppgifter en enda gång och att uppgifter därefter slussas till aktuell myndighet. Vi behöver komma bort ifrån den situation som idag råder och som tvingar företagare till orimligt många myndighetskontakter.

I synnerhet med dagens digitala möjligheter bör detta vara gynnsamt utifrån såväl företagarnas synvinkel som statens ambition att ha effektiva myndigheter. En reform som exempelvis innebär att företag enbart behöver lämna en uppgift en gång till myndigheterna är mycket angelägen för att främja företagande och för att öka effektiviteten i offentlig administration. Exakt hur en sådan portal eller lösning ska se ut bör utredas närmare.

Ny bolagsform för mikroföretagare

Regelbördan för småföretagande är omfattande. Det kan gälla till exempel sådant som certifikat och tillstånd utöver regeltillämpning. I ett antal andra länder finns företagsfrämjande system som underlättar för särskilt små mikroföretag genom omfattande regelförenklingar.

Det finns goda skäl att även i Sverige införa en ny bolagsform för mikroföretagande, det vill säga en ny företagsform för riktigt små företag. En sådan bolagsform bör fungera som en enklare form av enskild firma. I synnerhet bör skatteförutsättningarna förenklas. Istället för inkomstskatt, egenavgifter eller moms bör en schablonmässig skatt betalas som baseras på omsättningen. Detta bör gälla företag som omsätter upp till t ex 250.000 kr per år.

Fördelarna med den enklare formen av företag är att omfattande bokföring inte krävs med följden att steget till att starta eget blir mindre. Rent praktiskt bör nya digitala möjligheter användas för att skapa en plattform som tillåter att skatt dras automatiskt.

Genom att sänka trösklarna till företagande kan fler som annars inte skulle våga ta steget, göra det. Därför bör regeringen utreda hur mikroföretag kan fungera som en ny förenklad form av företagande.

Tryggare crowdfunding för ökat företagande

Gräsrotsfinansiering (på engelska crowdfunding) är en liten men snabbt växande del av de finansiella marknaderna. Det som utmärker gräsrotsfinansiering är att många investerare, som var och en investerar små belopp i ett särskilt projekt, samlas och sammanförs med dem som söker kapital genom en plattform på internet.

Det är ur flera synvinklar positivt att vi ser en framväxt av plattformar för gräsrotsfinansiering och att denna finansieringsform kan erbjuda ett komplement till bankfinansiering. Detta kan i förlängningen leda till ett tryggare företagande, och ännu fler finansieringsmöjligheter för personer med bra idéer. Inte minst i ett initialt skede kan ett företag dra nytta av att det finns alternativa finansieringsmöjligheter.

Det betänkande – Gräsrotsfinansiering (SOU 2018:20) – som undersökt detta är ett viktigt steg på vägen mot ett modernare regelverk. Marknaden gynnas av ökad tydlighet när det gäller vilket ansvar som vilar på olika parter. Reglering är nödvändig inte minst för att hantera risker, för att skydda konsumenter och för att värna sunda konkurrensförhållanden på marknaden. Sunda regler är en viktig grund för att möjliggöra en hållbar utveckling av gräsrotsfinansieringen och att främja förtroendet för denna. Arbetet med att dels underlätta gräsrotsfinansiering, och att anpassa regelverket för att skydda konsumenter, behöver påskyndas för att främja nyföretagande.

Underlätta för personalägda företag

Svensk ekonomi och den svenska landsbygden skulle tjäna på att personalen i företag lättare ska kunna ta över sina företag vid generationsskiften. Nu är det dags att titta på andra länder för att hitta modeller för att underlätta en sådan lagstiftning.

Sverige har en utmaning i form av åldrande företagare som inte alltid har naturliga efterträdare som ägare för deras verksamhet. Denna utmaning är som tydligast på landsbygden, där det ibland helt saknas köpare. En tredjedel av alla företagare i Sverige som står inför pension tror själva att deras företag kommer att läggas ned, enligt en undersökning av Företagarna. Även OECD och Småföretagarnas Riksförbund har varnat för denna negativa trend i det svenska företagandet.

Det finns dock lösningar. I flera olika europeiska länder har man löst det genom olika modeller för att de anställda på företaget ska ha möjlighet att förvärva företaget utan att personligen belåna sig. USA har den kanske mest ambitiösa modellen för detta, Employee Stock Ownership Plans (ESOP), som används av 6700 företag. I de flesta av dessa företag ägs en majoritet av aktierna av personalen.

För att klara generationsskiften i svenska företag och för att skapa långsiktigt värdeskapande i den svenska ekonomin är det angeläget att vi också tittar på modeller för att underlätta för personalen att köpa aktier i det företag de jobbar för.

Lorentz Tovatt (MP)

Motionen är inlämnad Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Näringsutskottet

Händelser

Inlämnad: 2019-10-03 Granskad: 2019-10-03
Yrkanden (5)